Sida:Upsala universitets årsskrift (IA UpsalaUniversitetsArsskrift1861).pdf/768

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs


4
Carl Säve.

Då nu Gorm dog vid år 936,[1] så skulle denne Jutske runsten alltså vara vid pass 100 år äldre, än den omtalade Gotländske. En ännu vida äldre inskrift hafva vi troligtvis å Glavendrups-stenen i Fyn, der runristaren Sote mot slutet utropar: þur uiki þisi runar (Thor vige l. helge dessa runor)! — en önskan, som ovedersägligen tillhör en rent heden tid.

Det är likväl en alldeles afgjord sak, att vi icke hafva någon Nordisk, än mindre Svensk handskrift å pergament eller dylikt, hvilkens ålder uppgår till hedendomen, d. v. s. till 9:de eller 10:de århundradena, ja näppeligen ens till det 11:te. En enda Isländsk handskrift anses nämnligen vara från senare hälften af det 12:te årh.,[2] och således omkring 180 år äldre, än sjelfva Codex Regius af Sæmunds Edda.[3] Till följe häraf kunna vi således, som redan nämndt är, icke undgå att anse vissa runstensinskrifter för de allra äldsta Nordiska språkurkunder, som finnas. Och då en del af de Svenska i ålder öfverstiga äfven de allra äldsta af Nordens handskrifter, såväl Isländska som Svenska,[4] så kunna de olikheter i språkligt afseende, som hos dem förefinnas, naturligtvis icke hänföras till en yngre tid. Det språk, på hvilket de äro skrifna, visar också många drag af vida större ålderdomlighet, än det, som träffas uti någon å papper eller pergament skrifven Svensk fornskrift; ja, det är t. o. m. ålderdomligare, än det som läses i de allra äldsta Isländska språkqvarlefvor.


    ala auk Nuruiak auk Tana(fulk li)t kristno, Harald konung bad göre kummel (minnesmärken) dessa efter Gorm, fader sin, och efter Thyrvi, moder sin; den Harald, som åt sig vann Danmark allt och Norge och Danafolket lät kristna. Lilj. 1537. jf. Annaler f. nord. Oldkynd. 1852, ss. 307—319, och 1853, ss. 350—362.

  1. ↑ Munch: Det norske folks hist. I. 1. s. 747.
  2. ↑ Den oskattbara Homilie-boken, N:o 15 bland de Isländska handskrifterna i K. Bibl. i Stockholm. Se Arwidsson: Förteckn. öfver K. Bibl. i Stockh. Isl. handskr., Sth. 1848, s. 24, och Rydqvist: Svenska Spr. Lagar I. s. XIII och följ., samt ett kort språkprof utur henne uti Islendinga Sögur I. Kph. 1843, ss 385—387.
  3. ↑ Se Munch och Unger: Den ældre Edda. Christiania 1847, s. XIII. ”Hovedcodex, almindeligviis Codex regius kaldet, eller No. 2365 qv. af den ældre Manuskriptsamling i det store kongelige Bibliothek i Kjöbenhavn. Den er skreven med en temmelig antik Haand, sandsynligviis i Begyndelsen af det 14:de Aarhundrede.”
  4. ↑ Den äldsta Svenska handskrift, som finnes, är utan tvifvel Vestg.Lag:s äldre codex, hvilken Schlyter anser vara från slutet af 13:de årh. (den är ”ej skrifven före detta år (1281), men den är säkert icke heller skrifven långt efter”, — yttrar han i företalet till Vestg. Lagen, s. III.
Hämtad från ”https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Sida:Upsala_universitets_årsskrift_(IA_UpsalaUniversitetsArsskrift1861).pdf/768&oldid=535315”