Sida:Världsmarknaden del 1 1926.djvu/167

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs

VÄRLDSMARKNADEN

rike, och middagsklockan ringde fem alldeles som vanligt. Jag tror icke att stackars Amalia frågade det ringaste efter Brienne och Montmirail eller var synnerligt intresserad av kriget, förrän kejsaren abdikerade, då hon klappade händerna och läste sina böner, o hur tacksamt! och kastade sig med innerlig förtjusning i George Osbornes armar, till vars och ens förvåning, som bevittnade detta livliga känsloutbrott. Saken var den, att freden nu var förklarad, att Europa skulle få lugn, att korsikanen var störtad och att löjtnant Osbornes regemente icke skulle bli kommenderat till tjänstgöring. Detta var det sätt, varpå miss Amalia resonerade. Europas öde var för henne löjtnant George Osborne. Då hans faror voro överståndna, sjöng hon Te Deum. Han var hennes Europa, hennes kejsare, hennes allierade monark och höga prinsregent. Han var hennes sol och måne, och jag tror, att hon ansåg att den stora illuminationen och balen på stadshuset i London, som gåvos till suveränernas ära, särskilt voro anordnade till ära för George Osborne.

Vi ha talat om list och egoism och fattigdom såsom de bedrövliga läromästare, under vilkas ledning stackars miss Becky Sharp erhöll sin undervisning. Däremot var kärleken miss Amalia Sedleys sista lärare, och det var förvånande vilka framsteg vår unga dam gjorde under denna populära uppfostrares handledning. Under loppet av femton eller aderton månaders dagliga och stundliga lektioner i denna ypperliga skola, vilken mängd hemligheter lärde sig icke Amalia, om vilka miss Wirt och de svartögda unga damerna på andra sidan torget, ja, om vilka själva den gamla miss Pinkerton i Chiswick icke ägde någon kunskap! Och hur skulle väl också någon av dessa stela och aktningsvärda jungfrur kunnat det? Miss Maria Osborne hade visserligen ett "tycke" för mr Fredrik August Bullock i firman Hulker, Bullock & C:o, men hennes tycke var ett mycket respektabelt tycke, och hon skulle likväl ha kunnat taga pappa Bullock, emedan hennes håg, i likhet med alla väl uppfostrade unga damers, endast stod fäst vid ett hus i Park Lane, ett lant-

159