gränser, till underhållet af både Landtmakt och Flottor, på långt när icke skulle vara tillräckliga; sådant var ofta före traktatens undertecknande af vederbörande tillkännagifvit, och sådant besannades snart af den mest bekymmersamma erfarenhet. Redan vid fälttågets början[1], blef Rikets Ständers i Banken förvarade Kreditiv, till utrednings kostnadernas bestridande, öppnadt. Ej långt derefter[2] blef en krigsgärd till trefjerdedelars belopp af bevillningssumman utskrifven, upptagen och använd. Subsidiernes indragning mötte hinder, dels för svårighetens skull att på en gång använda vexlar till ett större belopp, dels i anseende till några af personlighet uppkomne tvister med England[3]. Dock blefvo dessa subsidier småningom med noggrannhet betalte. Det oaktadt, voro midt under fälttåget alla tillgångar medtagne, behofven ouppfyllde och nöden i dagligt stigande. Wismarska pantskillingen, hvars ränta flerdubbelt ersatt de förra inkomsterna af denna besittning, försvann nu i samma afgrund af behof, som uppslukat så många andra tillgångar. Publika Verk måste om lån anlitas: Krigs- och Sjöförvaltningarnes förlägenhet ökades; fordringsägare kunde icke betalas, Arméerna icke till fullo besoldas. Ändtligen framflöt detta, i Sveriges tillkommande häfder sorgeligen
Sida:Wallmark Forvaltningen 1809-1838.djvu/101
Den här sidan har korrekturlästs
25
K. M. Berättelse till 1809 års Riksmöte.
4
