Sida:Wennerberg - Samlade skrifter4.djvu/238

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

232

Vid den ryckning nu jag gjorde, Lyfte han sitt finger hotfullt. Jag teg still, och han fortsatte:

"Dock, du frågar, och jag finner Att jag ej har rätt att tiga, Att det år min pligt att uppge Dina farliga rivaler. Men jag ber dig, skona, skona Dem och mig uti din vrede!"

"Fem i dag jag träffat redan Och den sjette nu är hos mig. När hon går, så kommer säkert Hit min sjunde älskarinna. Fordra ej, att jag dig säger Hvad de heta! Säger blott, hur Jag dem kallar. Sjelf du måste. Om du kan det, gissa namnen."

"Då jag vaknade i morgse Flög en bild så ljus och luftig,

Digitized by LjOOQle