Skeps Byggerij Eller Adelig Öfnings Tionde Tom/Tafl C
| ← Tafl. B |
|
Tafl. D → |
Tafl. C.
Är ett bestick aff en Båyort effter Hållenskt maneer/ brukeligit här i Swerige/ bygd på Seglatie och något på Last/ håller 65. footz längd/ öfre Stammen 1612 bredh/ Lasten drager 60. Ordinarie Läster Och Capabel at bära allahanda Godz/ men skulle han behöfwas till grundt Watn/ måtte Wattn-Linan lägges lägre/ såsom han nu drar 9. foot/ skall han då dra 8. foot.
Märckt på all Affrijtningar wijsar Wattn-Linan dess högsta Last/ eller som Fahrkåsten diupast går. Och som Wattn-Linan sänckes/ så makas och alt annat Arbete effter/ som Berghulten/ Relingen/ Öfwerloppet med alt annat.
Akter kan man änteligen tåla för Kajutan skull at det blijr lijtet högre. Akterstammen är när lång heela bredden på 17 deel der aff/ Framstammen ifrån Perpendicularn är lijka lång. Underfall 13 deel aff Stammens Högd/ L. C. som tilförende / högden aff bredden ligger hög framme 16 deel af Längden/ och efter 17 deel/ itt uthi som synes under Watnet/ L. D./ desslijkest är öfre kanten/ här brukan ingen linea E. högd aff sijdan ifrå L. C. til D, eller dess öfre kant är 29 deel aff hela bredden.
Til att sättia aff Mittskeps Spant som är 23 ifrån Längden aff Framstammen/ och så dhe andra drages up halfwa bredden/ som för är lärdt. Centrum F. som har 2. Centrer swepes ifrån bredden upföre/ Märck det G. som står längst wid F. näst under Linan bär heta F. och F. som står längst fram bör heta G. på båda sijdor om Medel-Linan till at giöra Top timbren/ så tages Styrbols Centrum till Bakbols sijdan/ desslijkes Centrum G. ifrån Bredden uthföre. Swepet E. är halff högden aff bredden ifrån Kimmingen och sättes Cirkeln åfwan på Kimmigen widh dess Timber och sökes Centrum tes det kommer i Swepet G. dragandes rätta Linan som tillförende till öfwerkant aff Köln.
De Skarpa Spant skal bättre här efter wijsas/ Bredd-Linan/ som är dragen med en linea, swepes akter och för uhr deras Cent. K.
Fig. 2.
Engelsk
Gay eller
Smack.
Är en Engelsk Gay eller Smack/ som der brukas till fiiskia/ bygd till at segla/ item at föra Stycke-Godz/ brukas der för deras Packhuus beqwemlighet/ är lijka lång med den andra. Men 18. foot bred/
något diuppare mitt uthi/ men akter och för intet
såOm dhet behöfwes/ kan han sänckas mitt uthi/
effter som man kan behöfwa/ men dhet understa
Berghultet lijka/ brukas och med ett Berghult L. C.
som tillförende är högd och bredz Linan/ Akter ifrån
till Mittskepps Spantet/ löper effter prickade linean
högre framman till.
Till at swepa uth Mittskeps Spantet/ giörs som tillförende/ brukandes E effter förra Maneret/ men G. uti Medel-Linan som synes/ sweper uthföre/ Cantrum H. sweper upföre/ som synes stå uti Underkant aff andra Berghultet lin H. eller halfwa bredd/ linan här till/ är dhen prickade linean som löper akter och för/ in om mitt uthi utom den andra halfbredd Linan.
De Skarpa Spanten till at swepa på deras ställen på Köln.
Drager man up Medel-Linan ifrån Köln som förz är lärdt. Och sätter halfwa bredden på dheras ställen/ dragandes högdz och breddz linierne paralelt med Köl-Linan/ som sess aff I II. III.
Sedan tages ifrån G. uthföre till Kimmingz-Linian/ som Swepet E står på/ och sättes aff ifrån Kimmingz-Linian upföre/ som är at see uti Timbret 2. och dess Medel-Lina drages ett lijtet Paralell, och sättes der aff tilbaka Differentzen aff halfbredden som är Centrum G. swepandes uthföre/ achtandes intet Centrum F.
Der på sökes Centrum E. som är taget aff Swepet E. hwilket är det samma aff Mittskepps Spantet/ och sättes på Kimmingens Parallel, som tillförende/ sökiandes Centrum till G. Swepet upföre brukas som tillförende.
På samma maneer giör man föruth/ märkandes i ställe för den räta Linan på Kölns öfwerkant/ giör man en ihålig Lina/ för skarplekens skull.
Detta maneret at swepa de skarpa Spanterna/ brukar äfwen uti fig. 1. och lärer finnas brukad uthi Tafl. B. bland de små Fahrtygen.
Fig: 3. är lijka som Bågen och Båyorten medh Bråtspelet och dess Kinbakkar A Pentarbalken B. och deß Kopfernaglar sampt Paln.
Fig. 4. Wijsar som fig- 2. wore affskuren medh sine höga Lukor/ tienlige at föra Stycke-Godz/ des Längd och bredd synes uti Bred-Linan prickad C.
Dhe andra Lukor som äre dragne medh Lineor brukas i store Siön/ kunna också brukas till Fig. 2.
S. betyder Polterståckarna/ till at antingen koo emoot/ eller der på at bijläggia Tåg och Tagel.
T. bemärcker Clysarna hwar igenom Anckartåg och Cablar löpa.
V. är Mastestället för bägge Figurerna/ sampt wijsar Fisken der till.