Skeps Byggerij Eller Adelig Öfnings Tionde Tom/Tafl I
| ← Tafl. H |
|
Tafl. K → |
Tafl. I.
Betecknar ett fujkomligit Skepzwärff der uthi wijses alla de stycken som der plåga förarbetas/ så hwart ting i synnerheet för sig/ som huru en slår op store och små kråppar/ alt ifrå en lijten Slup till ett stort Skepp/ och är Kölen thet första Stycket som man uthan Sefra kan kiänna igen.
1. Är en Mastpassare hwar effter man tager riokleten afrunda trää som Master/ Stänger/ Råer/ Sprier/ Åror etc.
2. En Råå med sina knapar ock Klitor.
3. Een Bandknif.
4. Ett emne af en Stång som hafwer Skijfwan under salingen in hugget i samma Trää såsom ett Blåck och brukas uthi Engeland.
5. Een Märs Korg som han synnes på sijdan
6. Salningen till en stång.
7. En half Märs Korg som brukas på stora Skepp oppå Stången.
8. En Mers Korg som sees ofwan ifrån.
9. Hålet der Stången står uti.
10. Der stor Masten står uti emellan hwilka centrum af Mers Korgen är.
11. Lång salning kommer på Långskeps eller på sidan om Masten.
12. Randgiordarna på Merserna.
13. Ett Äsel Hufwud som synes för ifrån.
14. Ett Äsel Hufwud som synes under ifrån med hålet som Masttappen kommer uthi.
15. [En] Järn Bögel om Stången på Äselhufwud.
16. Ett Äselhufwud at see åfwan ifrån.
17. Ett Äselhufwud som det sees på ändan.
18. Ett ordinari lijtet Äselhufwud.
19. Ett Äselhufwud af ett helt stycke träd.
20. Ett slut hult eller ett stackot Trä som slås igenom Stången ofwan på Salningen.
21. Een Stång som är rätt färdig effter thet maner som här i Swerige brukas neder wid hålen med Skifwan ofwan för Salingen.
22. En kamslås under Råån på hwardera sijdan om Masten/ hwar uti stoor Seglet häfftas/ effter thet intet kan biläggias öfwer eller omkring råån.
23. Bogsprött.
24. Mast.
25. Ett röst till Bowen Blindwant.
26. Sarlingar på Bogspröttet när man will hafwa dem på en Merskorg.
27. Äselhufwud och Bowen Blindstång.
28. Salingarna på stora Masten som förr är bemält wid 11.
29. Kinbakkar under Salingen som giörs af en Ekeplanka som sättes å ända till Axlar at bära salingen.
30. Jernringar om Toppen på Masten när hon har en Eke topp a är Toppen som går in i Äselhufwud som synes på 14.
31. Roringar eller Bålingar som giörs af Togwerk at bända Masten.
32. Een flögstång i stellet för Branstång at sättia Flaggan på. 33.33.33. Blåck med Keepar at läggia Masten uti.
34. Een Mastkran.
35. Gijn Blåcket.
36. Lilla Hiulet som löparen eller fallet går på 6 stora tramphiulet.
37. Mastfisken der Masten är tiockast och kommer wid understa dekket.
38. Hålen af Masten.
39. En Citra.
40. Een Skeffmal.
41. En Stång med Knap at böga en Plancka.
42. En Ledmal.
43. Timmer Kista.
44. Galions relingar på Hållensk maneer.
45. En ring Bult med splintor och slutringar.
46. Ett Wattenpass.
47. En Höfwelbenck.
48. En ringbult med sina hål af sluta.
49. En Galion med Leyonet effter Hållensk maneer.
50. Galion effter thet Ängelska maneret.
51. Galions Knä som kommer emoot bogen uth med Stammen.
52. Galions Knä synes på Sijdan.
53. Bottn stycken.
54. Top Timmer.
55. Citra.
56. Ett Bottnstycke achter eller för der det är skarpt
57. Clas Jacob en Stång med Jernhaka at böga Plankor och brukas äfwen som 41.
58. En Tång eller Klyfft med Jern Beslagen. 59. En Tång med Kilar op i ändan.
60. En Tång ansatt med sina Kilar på bordet till at böga och brukas på Båtar som bygges på klink maneer.
61. En ordinarie lijten klyfft/ kilar.
62. 62. Et bord eller plancka som skal höflas wid Höflelbäncken.
63. En Stamhacka af Jern.
64. Ett bool som är uth Linat och har sin Krumleck. CC. DD. EE. FF. Wijsar huru Relingarna skarffas effter Engelska maneeret på Galion
65. En Kar som höflar på kant en bolgång.
66. Foghöfelen.
67. En kran balck på sijdan til at taga up Ankaret med
68. Halftimmer achter uti Skeppet.
69. Krokat Trää hwar på en Timmerman hugger.
70. Förstamen på en Båth som bygges på Klinck.
71. En Tång som en Kar sätter bolen an med.
72. En Kar som Water passar gångarna på både sijdor med Instrument 45.
73. Kiölen aff Båtnen som synes in uti.
74. En Tång fast satt.
75. Är kiädia öfwersatt at twinga gången til med ett Tog uti en Bom eller hand Spik,
76. Een knaap som spijkas twärt öfwer gångarna at hålla dem rätt.
77. Een Clas Jacob at twinga gången op achter till at fåå honom skarp.
78. Thes lijke.
79. En Clas Jacop till at wrida gången uth och synes af Karn. 80. Som drar honom uth med toget.
81. En Planka som basas krokot.
82. En Planka som windas uthi basningen med Clas Jacob på, som kommer i bogen eller achter.
83. Een Klyfft.
84. Een Kijhl.
85. Ett Brandjern under Plankan.
86. Kar som basar och twingar Plankorna.
87. Ankarstock synes långs effter ankaret och wijsar huru hon delas af wid ändan och mitt på.
88. Huru en Ankarstock delas af på sijda.
89. Huru Kiölen synnes på ändan uthspårrat hwar uti Sandbordet ligger och ansättes.
90. Skarfningen af Kiölen som Tapen är uti.
91. Andra stycket af Kiölen som de samma tapper faller uthi.
92. Kiölen achter hwar på achter Stammen foges.
93. 93. Achter Stammen och falsen som Planckorna liggia uti.
94. En falsk eller löös Stam som sättes till sedan at giöra Stammen bred.
95. En stam skantad på en kiöl på det Hållenska maneret at 2 Plankor gå på hwar sijda om Stammen.
96. Huru en Förstam foges på Kiölen/ och så på Sijdan.
97. Ändan på Kiölen.
98. Pallar till ett Gångspeel.
99. Ett Gångspeel.
100. 100. Speel klåssa hwar på toget windes. 101. En fog eller hål för en Swalstiert hwar uti.
102. Sielfwa Swalstierten går och föres uthi 101 till at winda.
103. Een Förstam på ändan som synes för ifrån fogat på Kiölen/ oc wijses på sijdan anspijkat som 96
104. Skött Knicktar.
105. Kors stycken öfwer Knicktarna.
106. En Knickt som går ned på båda deckerna med hans Skijffa hål och Swalskiertar.
107. Knicktar huru de wijsa sig achter ifrån.
108. Kors stycken lijka som 105.
109. Een Knickt för stor fallet med 3 Skijffor och stundom en Extraordinarie för Cardelen med sin Swalstiert/ och brukas stundom genom 2 dekker.
110. Knicktar som brukas fram i Backen gå ifrån öfwersta Dekke op igenom bakken med skiffan till förmers sköterna/ och i backen för Cardelen.
111. Kors stycke der til.
112. En Knickt på sijdan att see som 106. på flatan.
113. Twärstycket för betingen.
114. Sielfwa betingarna som går neder igenom dekkerna i rummet med Swalskiertar til war balk.
115. Knäet emoot betingarna som går för uth kallas Betingknä.
116. Ankartoget som det belägz om Betingen/
117. Kryshult som står bolwart för fokskött och storhals och lijka sådant för stor skööt.
118. En krampa til at biläggia Tog på med 2 Spikar
119. Achter stamen och wijsas huru en Plat Spegel är i hoopsatt. 120. Häckbalken.
121. Häckbalken hwar på understa dekk lligger.
122. En Balk som en lijten lastport lägges på/ men för en stor lastport måste han liggia mycket lägre
123. Ransonhålt som planckändarna sätas på.
124. Krampa eller klåssa för Mersskötarna med 2 Kåt förnaglar och spijkaspå mastena brukas och stundom med en skijfwa neder/ uti stället för Keepen.
125. Kopfer naglar.
126. Een Kran balck för ett Skepp som intet har Dekker.
127.En Käring som brukas achter i Sharpe.
128. Ett knä som hänger op och Nehr emellan dekkerna med sin keep för balckwågarna.
129. Ett ordinarie Knä.
130. En Planka som bases effter Hållenskt maner.
131. Brandhiernen/ som Planckan liggia på.
132. En oplanger mal med en ledmal på ändan som brukes effter Hållensk maneret at malla timbrena N:o 5 uti Fig. 9.
133. En kiädia till at ansätta Plankor med.
134. En kranb alck med stylta som foges öfwan på en Bock.
135. En domkrafft på kant.
136. Een Domkrafft på flat.
137. Ett Beckhuus af steen murat med 2 pannor uti för Tiera och Beck.
138. 2 Skruffwar af Trää at giöra något Krafft med.
139. Styltar som står på modran och skrufwas up
140. Ett Roor på sijdan.
141. Ett Roor på kant som synes för i från.
142. Rorpin med en Swanhals.
143. Rullen för kullerståcken.
144. Klåss fogat öfwer Rullen af Kullerståcken neder på Decket.
145. Slagstenar som kommer ur rummet opunder öfwersta Decket/ som lär beter wijsas på Tafl. H.
146. Ett par Sågar.
147. Ett Katt pår med kepen uti för Kiölswijnet.
148. Kran til at hissa up Timmer på des backar till arbeta.
149. Såg Båckar.
150. En lös Citra.
151. Toptimmer.
152. Ett Toptimmer wid Cranbalcken.
153. Ett halfft Timmer som kommer långer akter än 68.
154. Ett stycke Timmer som 2 karar rulla fram.
155. Rullarna.
156. Timmer som tages up uhr en Pråm med en Kran.
157. Sielfwa Cranen som står på en Hiertståck mitt uti wandrar där på kring at lägga wärket hwar man will.
158. Sielfwa promen med kar achter uti och hafwer ett förhåll uti handen till at föra af timbret.
159. Är en ringa och Tordinarie Kran at sättia Masten uti Skepp/ giort af 5 mastträn till at hissa eller winda med gångspeel.
160. Dess gina op uti.
161. En kant hacka med lös hacka at kasta kring stora Trä med/ sedan en Märla igenom bomen serdeles at kantat uti Wantnet med. Trä med/ sedan en Märla igenom bomen serdeles at kantat uti Wantnet med.
163. Een Koofoot.
Fig. 1.
Än en liten Slup eller Speeliackt med achter och förstam sampt alle des spanter.
N:o 1. Achter Stam.
A. Är platten af Spegelen.
2. Är förstamen.
3. Är Knä som styrker Stamen och Kölen.
4. Knä emoot achter Stamen.
5. Achtersta Skarp spant.
6. Något Skarpt.
7. Helt flack.
8. Något Skarpt framan.
9. Skarpasta framme.
Desse alle giöras aff dubbla Bräden sirklas uth med en Stång Circel och wijses af Tafl. A. der spantet är betecknadt.
10. Pålar som slås i Jorden hwar på Kiölen lägges och klämas fast på dem.
Fig. 2.
Är ett Skepp hwilket begynnes at resas till des första Form, såsom det wijses på Stapelen.
N:o 1. Achter Stamen.
2. Häkkbalck.
3. Häckbalk hwar op nedersta Decket lägges.
4. Ranson.
5. Bottnstycken.
6. Centet giort af en tun ribba till en tum tiock 7 tum bred/ spijkas när wid ändan af bottnstyckerna til at stödia dem och wijsa kinningens låpp.
7. Är ett spant som reses op med en Citra och oplänga i hoopfogat/ och sättes i sitt ställe/ och kallas mitt Skeps spantet/ hwilket är det första som upreses.
8. Twär Centet som wijsar bredden af Spantet eller Skeppetz Bredd.
9. Är styltor eller spijror som äro upreste uth med Skeppet/ hwar på stelningen lägges.
10. Stylta emoot Centet hwar emoot Båttnstyckerna liggia.
Desse botnstycken äre alle effter wisse maller effter ritningen til huggne.
11. Styltarna eller Spiror som op uti ära samman bundna i Kors och kallas en Sax hwar med Stammen eller något tungdt stycke uphissas.
12. Blåcket och sarwingen om Stammen hwar med det ophissas.
13. Förstamen med sine 2 Styltor fram emot.
14. Talia och Blåck til bakstag eller garden af Saxen
15. Een Karsom spijkar fast twär Centet öfwer Spantet och synes en äfwen sådan på andra sijdan.
16. Stapel Blokker hwar på Kiölen lägges lijtet högre achter at thet så mycket bättre kan aflöpa till Siös.
17. Tiocka Trään som lägges in achter uti långskeps neder uti Skarpet åfwan på Kiölen och knät som står emoot achterstamen/ hwar på halftimert wid sijdan fästes bli ungefär förr 2/ 3/ 4. alt som skarpleken fordrar och fästes med Bultar neder uti Kiölen/ doch går icke genom Kiölen.
Fig. 3.
Ett Skepp som är något når färdigdt med Mast alla des Spanter och Timmer och alla sina cent, hwilke wijsa beloppet.
1. Är ett Cent öfwer begge achtersta Timmeren.
2. Häckbalken.
3. Åchter stamen.
4. Knät emot achter stamen.
5. Halftinner och botnstycken som äre mallade färdige til des rum och sättes in efter Centerne.
6. Oplängiare som kommer emellan både decken.
7. Toptimer achter och för.
8. Centerne.
Fig. 4.
Ett Skepp färdigt at löpa af Stapelen.
1. En stylta under Berghultet emoot sledan löper jempt effter sijdan och står åfwan på slädan till at hålla Skeppet rätt.
2. En stylta som sättes emoot sijdan at förhindra Skeppet at löpa af.
3. Stylta såsom 2.
4. Sielfwa ramen hwar uti sleden löper. N:o 5. Löper.
Merk nu är alla små Klåssor borttagna förmedlest lättande af kilar/ så at Skeppet allenast ligger på bara kinningarna och fyller man med stackota klåsser under Skeppe at dät bär iemt achter och för/ Sledan är gemenlig af ett Mastträ fyrkantig som lägges uti rennan under kiñingen på hwardera sijdan.
Fig. 5.
Är ett Skepp som ligger wid en Brådbänck och lagas til at Kiölhållas.
N:o 1.
2. st. Ginar för stor masten.
3. Är Blåckerna til ginar af alla 3 Master som fästes med en Boom under Bron med hål uti som synnes.
4. Kap ståndarna eller gångspelen.
5. Är en Mast fast satt uti Bräbäncken för en ophållare när Skeppet intet will sielf resa sig igen.
6. Siälffa Bråbäncken.
Fig. 6.
Ett Skepp som Kölhålles emoot en Backa och wijsar sig med Bottn op.
1. Een Swengboom som går igenom sijdan epper up uti en port eller lucka.
2. Den främsta Swängbom hwar på ginarna äre fästa och gå til lans som sess af Fig. 8.
3. Fåckmasten.
4. Slår togin om kring endarna af Swengbomen och genom ringbultar som slås igenom sijdan.
5. Sielfwa flåttn hwar på timmermännerna arbeta med Biälkar eller Masträn under och Bräder spikade öfwan på at kunna stå fär.
Fig. 8.
Een Lektare till at Kiölhålla wid och sättia Masten in med/ hwar till tages ett gammalt Skepp.
''N:o 1. Uphållarn eller Masten.
2. Sielfwa Spijran som ginan hånger på at sättia masten in med.
3. Är 2 Spijror som stödia under de samma.
4. Ginblåcket at hißa med.
5. Klåsser på sijdan at Skeppen kunde ligga frij och intet skaffa sig.
6. Kapståndare.
7. Ginor wid stor Masten.
8. Ginor för Fåckmasten/ detta är ganska nyttigt för små farkostar.
Fig. 8.
Ett Skepp som Kölhålles emot en Backe, och wijsar alla des Ginor.
1. Sweng Bomarne.
2. Styltorna emoot Masterna.
3. Gina för Fåckmasten fast i des ring med Fottblåck.
4. Ginan til främsta Swäng Bomen.
5. Gina för achtersta Swängbomen.
7. Kapståndare.
8. Een Flåtte.
Observeras at alla Swängbomar styltas wäl uthi rummen at de intet få skada.
Fig. 9.
Een Hållänsk Flöjt som wijser huru de byggias med Klampar.
1. Förstamen.
2. Bottnstyckarna fram uthi Bogen som löpa som ett band uti bogen.
3. Stackota timmer som sättes op på bottnstyckerna fram uti bogen.
4. Citrar.
5. Oplängiare. 6. Een Tång som sätter Planckorna ihoop.
7. Een Clas Jacop at böga Plankorna uth eller in med.
8. Een tång achter med et tog uti at twinga plankan in.
9. Achter Stamen.
10. Plankarna med deras Knapar fast spijkade.