Stockholm, Del 3 (Elers 1801)/Kap 104
| ← Cap. Om Slussen. |
|
Cap. Om Södermalms första bebyggande. → |
IV. CAPITLET
Om Södra Broarne m. m.
§. 1.
Broarne öfver Söderström synes ock rätteligen höra till beskrifningen om Södermalm, som skiljes ifrån Stadens jurisdiction, uti strömgrenen närmast Staden[1]. Det är i det föregående nämt, att Mälaren i älldste tider stigit ända upp till Järntorget; att Södra Stads-porten då varit i Tornet der ofvanföre; att den sedan i början af Sexton årahundradet blifvit flyttad till brädden af Qvarnströmen, och att vägen igenom det der utanföre belägne inre tornet, gådt öfver en Vindbro till det yttre, som legat emellan den nu varande Slussen och Järnvågen. Mera än en bro kan icke hafva varit öfver Strömmen, så länge farten derigenom var fri och öppen, hvilken och då med Vindbrygga nödvändigt varit försedd. Om södra bron och dess ållder är i 2:dra delen, p. 132 och 133, redan nämt.
När nedre bron vid Saltsjön först blifvit anlagd, kan af det följande någorlunda slutas. Af 1547 års Charta, så väl, som af en annan, hvilken förmenes vara sedan 1640 författad, efter Ladugårdslandet med sin reglering, derå finnes teknad[2], intages; att blott en bro varit öfver hvardera Strömgrenen. Baron Rosenhane, Öfverståthållare 1652, skall föranstaltat, att Nedre Järnbron, som går öfver Söderström till Slussen blifvit byggd, sammaledes den öfver Södra grafven, nu Järnvågen[3]. Detta ämnet tyckes dock närmare uplysas, af Konungens bref till Öfverståthållaren Gr. Gyllenstierna af d. 4 Junii 1698, som här intages:
”Vi hafve bekommit Eder i dag daterade skrifvelse, hvarutinnan J i underd. andragit, huru som Högstsalig H. K. Maj:t vår högtälskade Herr Fader i lifstiden, hafver gifvit Dess munteliga tillstånd, att vallen på båda sidor om Söderport måtte nedrifvas och till Stadens tarfvor användas; varandes så mycket nödigare, att bemälte vall må blifva planerad, som den gamla bron öfver Söderström kommer att rifvas och uppbyggas af nyo, och under den tiden att bron står under byggnad, ingen annan körväg är, emellan Staden och Södermalm, än öfver denna vallen; kunnandes jämväl af den samma till brobyggnaden tagas nödig fyllning. Dessutom andragen J i underd. huru som nödigt är, att till bemälte bros uppbyggande och hvalfvens förfärdigande i god tid uppköpes sandsten, på det arbetet icke må stanna af brist på materialier, när man skrider till byggnaden; och som J för den skull hemställen Vårt nådige välbehag, om icke vallens planerande nu strax må företagas; så vele Vi dertill hafva gifvit Vårt bifall och samtycke” m. m.
Härtill bör ytterligare läggas, att Konungen uti svar till Öfver-Ståthållaren d. 11 Julii samma år (1698), angående de nödvändige byggnader som med det första skulle komma att företagas, gillade det insände förslaget till bron, nedan för Qvarnhuset alt intill Järngrafven, öfver hvilken kommer att blifva körväg, emellan Staden och Södermalm, enär den öfre bron, för dess bofällighet, nederrifves; hvartill den erforderliga summan af 7662 Dal. 16 öre K:mt skulle tagas af Stadens andra medel, utöfver byggnads-fonden.
Häraf synes, som denna bro då först blifvit anlagd eller åtminstone då först inrättad till körväg, sedan inre Tornet förut 1695 blifvit nedertagit, hvarigenom älldsta vägen låg.
Den gamla eller öfre bron, som enligt nyssnämde K. br. 1698 skulle då af sten med sina hvalf uppbyggas och förfärdigas, fordrade innom 100 år, eller 1780, en ny reparation, som här åfvanföre, angående Qvarnhuset blifvit berättadt. Nedre bron eller hela Bryggan långs Fiskare-gången började åter repareras i Novemb. månad 1792, tillika med Vind-bryggan vid nedra Slussen.
§. 2.
På lilla Holmen emellan Södra Strömgrenen och Sluss-CanaIen är ett Stenhus, som till en del står på pålar i Strömmen; Sluss-Contoiret vid öfre Slussporten, och å andra sidan, den så kallade Gröna gången, der allahanda grönsaker försäljes.
Södra Brygghuset vid Slussen, arrenderas af Bryggar-Åldermannen Birger Vogel, som efter contract d. 14 Aug. 1743, betalar derföre 50 R:dr årligen.
Sedan Sluss-byggnaden blifvit färdig, med planen på ömse sidor om Sluss-canalen; så att den plats och tomt som är belägen åt södra sidan emellan bägge Sluss-portarne, kunde till allmän nytta och Stadens Invånares behof, som tillförene, användas till Salubodar; så blef den till åtskillige, på ansökning derom upplåten, att efter gillad ritning 1755, och gjord afmätning, af sten byggas, emot ålagde tomtören; hvarefter byggnaden företogs och utgör nu ett qvarter, kalladt Trekanten, som finnes på Brolins Charta 1771 utmärkt.
Å denna plats var förut gamla Salu-bodar, hvilka vid Slussbyggnadens början, dels måste tillslutas, dels nederrifvas. Slussverket såsom färdigt, behöfde ej något vidare utrymme, än 20 alnars distance ifrån Canalen, till den upplåtne platsen; hvaraf den nedre delen vid Canalen är planerad, och den öfre tjenande till gata, är stenlagd.
- ↑ Skillnaden emellan Stadens och Södra Kämners-Rätts Jurisdiction, är i Södra Slagtarhuset, och d. 8:de boden i ordningen till vänster, då man går genom Slagtarhuset ifrån Södermalm till Staden. Svea H. Rätts Utsl. d. 15 Dec. 1797. Flintberg L. Bib. 4. Del. p. 100.
- ↑ Förvaras i Stadens Ingenieurs-Contoir.
- ↑ Berch om Sv. Herrar och Fruars penningar.