Stockholm, Del 4 (Elers 1801)/Kap 400d

←  Själagården

Stockholm, Fjerde delen av Johan Elers Danviks Hospital

Dårhus  →

IV.
Danviks-Hospital.

1. §.

Af hvad redan om de älldste Hospitals- och Fattighus-inrättningar i Stockholm, förmält är, intages; huro som efter Reformationen i K. Gustaf I:s tid, Gråmunke-Klostret på Riddarholmen blef upplåtit till ett allmänt Hospital, der de fattige och sjuke blefvo underhållne, af S. Clarae Klosters, H. ands-husets, och de öfrige fattighusens räntor och inkomster, efter den Ordinants, som af Konungen var gillad och stadfästad, under Borgm. och Råds styrelse och befallning. (K. br. Örebro 1531). År 1533 utfärdades af Magistraten reglor för Föreståndarne och Fribröderne, som kallades Danviks skrå, och blefvo Confirmerade i Apr. 1626. Uti 43 §. deraf förordnades att en Läkare skulle hållas för Hospitalet; en synnerlig omvårdnad i en tid, då så få Läkare i Sverige funnos, som af Historien bekant är. (A. J. Hagströms Intr. Tal i Wett. Acad. 1788, 8:o, p. 3).

Att en sådan inrättning inne i Staden, der en myckenhet fattigt och sjukt folk sammanlades, förorsakat flere olägenheter; kan nogsamt intagas, af K. Gustaf I:s bref, gifvit Westerås d. 21 Febr. 1551^[1], till Axel Nilsson och Erik Håkansson, om Spetals-byggnaden vid Danviken, som borde flux företagas, efter Hospitalet på Gråmunkeholm förorsakade mycken olägenhet; Han försträckte dertill 400 mark örtuger, och skulle timmer och andra nödtorfter samma vinter anskaffas. Stugan för de sjuka skulle ligga vid vattnet; vara väl stor, hög och med många fenster uppå, att den onde luckten hos dem, måtte dragas ut derigenom.

Messenius och flere utsätta flyttningen till Danviken, för de fattige, vara skedd 1551, förmodeligen i anledning, af nyssnämde bref; men den anbefalte byggnaden, synes hafva fordrat någon tid, och att verkställigheten till alla delar, icke kunnat så skyndesamt besörjas, tyckes Ordningen om Stockholms Stads byggnad af d. 6 Maji 1557 medgifva, hvarutinnan Magistraten ålades, att låta tillreda hus vid Danviken, för de fattige; och att dermed påskynda. Detta Hospital är belägit på Stockholms Södra Förstads Östra sida, straxt utom tullen, i en dal som går ifrån S. V. till N. O. emellan 2:ne bergshögder i N. och S. — På Västra sidan ligger Hammarby-sjön, som genom en liten bäck, hvilken flyter midt igenom Danviken, under köken och Kyrkan, utfaller i saltsjön, som på Ö. sidan gränsar intill husen. (Hagström l. c.).

Uppå de särskildte egendomar och räntor, som från älldste tider, lades under det allmänne Hospitalet i Gråmunke-Kloster, och förut hade tillhördt S. Clarae Kloster, Helge ands-huset, S. Jörans Hospital, Själa-gården, och Söndags- samt Fredags-allmose-husen; torde ingen tillförlåtelig och fullständig förtekning och beskrifning, nu mera kunna företes.

Uti en gammal räntebok i K. Cammar-Archivo, innehållande hus och tomt-öre-längd i Stockholm, m. m. finnes en förtekning, på årliga räntan af 3:ne Rättare-dömen, som lydde till Spetalet i Stockholm 1549, och var först Ottersta Rättar-döme, i Sollna Härad; hvarest i Sollna, Spånga, Loffö och Brumma Sochnar, åtskillige Hemman uppräknas, med deras afrads-penningar, persedlar och dagsverken; likaledes i 2:dra eller Bellista Rättare-döme i Solltuna Härad; der 11 hemman uppräknas; 3:dje eller Hallinge Rättare-döme, i Svartlösa Härad, hvarest i Slems, Telje, Grödinge, Bote-Kyrka, Bränne-Kyrka och Wermdö Sochnar, åtskillige hemman upptagas; belöpandes sig samtelige hemmanens afgifter och skyldigheter, i för:de trenne Rättar-dömen, som följer:

Penningar	138	mark: 7 ½ r:st.
Afrads-korn	10	läst: 8 pund 2 Spån,
Smör	6	Lispund.
Fläsk	5	Lispund.
Får	13	stycken.
Höns	108	st.
Egh	608	st.
Ved	144	famnar.
Dagsverken	236

Utaf donationer och förläningar, som sedermera blifvit Danviks Krono-Hospital, tid efter annan tillagde, finnes af K. brefvet d. 24 Julii 1557, att Hospitalet blifvit förundt på behagelig tid, att njuta, bruka och behålla, sig till en ladugård och eljest till nödtorft, efterskrefne gods och gårdar, som voro: Hammarby, Jerla, Sickla, Skuru och Dufvenäs, liggande utanför Stockholm i Sotholms Härad. De å desse hemman sedan förlänte besittnings-friheter, hafva minskat den förmån, Hospitalet af dem, thy förutan kunnat vänta. Ehuru räntan af dem, väl blifvit Hospitalet förbehållen, förlorade det dock, icke allenast den fria disposition deröfver, som kunnat öka dess inkomster; utan desse besittnings-rätter gaf ock anledning till mångfaldiga rättegångar. Så hände det med Skuru Danviks-hemman, hvarå besittnings-rätten var bortförlänt d. 3 Nov. 1575, och stadfästades d. 24 Aug. 1582, till förmån för Ene Olofsson och hans arfvingar.

En Clement Olsson skall d. 24 Aug. 1582 fått K. Johan III:s bref på hemmanet Jerla i Brän-Kyrka Sochen; dock att betala deraf, utgående rättigheter till Hospitalet.

År 1629 d. 12 Jan. donerades Kronans gods och gårdar på Sickla ön, åt General-Lieutenanten Ant. Monier, hvilka Drottn. Christina skall reducerat 1636, och till Danviks-Hospitalet återskänkt, efter Moniers otrogne förhållande och öfverlöpande till fienden i Tyska kriget. Denne sednare donationen till Hospitalet, Confirmerades sedermera 1653 och 1660. En ny besittnings-rätt gafs å Skuru hemman d. 28 Apr. 1662, åt Revisions-Secret. Nils Skunk; 1682 d. 1 Julii bortbyttes det af honom, till Öfversten Hastfehr; 1683 d. 20 Julii afstod han det till Frantz Zink, emot Christineberg, som åter transporterade denna lägenhet, till Doctor Heraeus, emot en skulds betalande till Gr. Torstensson af 12,000 K:mt; 1689 blef öfver-Controlleuren Jac. Möller deraf ägare för 15,000 d:r K:mt, och har denna egendom sedan den tiden, varit i åtskillige Possessorers händer.

Hospitalet ägde Helge ands-ängen som ock kallades Skeppar Olofs äng, förmodeligen en donation till Helge ands-huset; hvarom förut blifvit förmält; men då den blef nyttjad under Ladugården, fick Danviken i stället annat understöd. (K. Johan III. br. 1579).

Danvikens i öfrigt tillhörande egendomar, voro i början förmånlige och betydelige; men de undergingo sedan många förändringar, icke till Hospitalets fromma; hvilket nogsamt kan inhämtas, af K. br. till Kammar-Collegium, af d. 18 Junii 1626, hvarutinnan sedan några gods och gårdar blifvit tagne ifrån Danviken, Collegium anbefaltes, att af Kronans gods och ränta, inrymma Staden så mycket igän, som bortmist var; till följe hvaraf Collegium i Vederlags-brefvet, d. 27 Sept. 1627, till de fattiges Föreståndare, upplät 23 Krono-hemman med deras räntor, som tillhopa i penningar utgjorde 776 D:er 15 öre 7 ⅓ p:gr S:mt. År 1687 d. 2 Nov. befalte väl K. Carl XI. att en ransakning och undersökning skulle företagas, om Byten till Hospitalets förfång; hvilken dock icke skall kommit till någon verkställighet. Uti Confirmationen d. 1 Sept. 1682, å förenämde Vederlags-hemman, tillades, att Långlunda i Långhundra härad och Östtuna Sochen, skulle vara och förblifva ett Danviks-hemman; om hvars inrymmande, Cam. Collegii bref. till Landshöfd. Fabian Wrede afgick, under d. 18 Dec. 1683.

Hospitalet hade en fordran uti Köphandels-Compagniet, till ett belopp af 21,439 D:r 14 öre 9 p:gr, som K. M. låtit transportera uppå Sig; och om betalningen hvarföre, Kammar-Collegii försäkran utfärdades d. 8 Mart. 1628. Deraf bekom Hospitalet 3268 D:r 24 öre 2 p:gr K:mt d. 11 Jul. 1631.

Öfverståthållaren Baron Rosenhane förmäler uti dess Ämbets-Relation 1663, att uti Danviks-Hospitalet föddes 74 gamle män och 158 gamla qvinnor samt 7 fånige människor, och hade Hospitalet en tämmelig god inkomst, som bestod i deras egne Ladugårdar Dufvenäs och Hammarby, samt uti räntan af 113 bonde-gårdar, som dock voro elaka och illa sin skatt utgjorde.

Ibland Hospitalets inkomster upptager Palmsköld i sina samlingar, Brunsnäs strömingsfiske, förslagsvis till 51 tunnor strömming eller i penningar 153 d:r S:mt.

De fattiges eller Hospitalets landtbönder, hafva från älldre tider njutit vissa förmåner. K. Gustaf Adolphs Ö. Br. d. 28 Jan. 1614 innehåller, att ingen måtte med gärder, gästningar eller skjutsfärder, besvära Danviks-Hospitals bönder, mera än andra frälsebönder; eller att slå under sig de fattiges hemman, som de säga vara öde, och deraf uppbära både gräsgäld och annat. Uti K. br. d. 19 Maji 1618, befriades de, ifrån körslor och annan tunga till Kronan, på behagelig tid, att så mycket bättre, kunna Hospitalet med körslor och dagsverken vid magt hålla; skolandes de som andre skattebönder städsla sina hemman. Drottn. Christina confirmerade d. 25 Sept. 1646 deras förlänte frälsefriheter, och d. 25 Apr. 1647 de friheter deras hemman i K. Gustaf Adolphs tid 1614 och 1618, blifvit tillagde; hvarå en ytterligare stadfästelse följde d. 2 Nov. 1687.

Danviks afrads-Spannemål ifrån Sickla befriades ifrån tulls erläggande 1730, och från frälse-contribution, Danviks Hospitals hemmanen, d. 20 Apr. 1744.

2. §.

Sedan således, fast ofullkomligen, blifvit af strödde underrättelser omförmält, hvad Danviks Hospital, fordom ägt; får man här, om hvad Hospitalet nu innehafver, dervid meddela de uppgifter, som Politie-Collegii berättelse, till Öfverståthållaren Baron Lantingshausen 1761, derom innehåller.

Då innehade Hospitalet 100 5⁄8 hemman och 28 diverse legänheter, hvarunder äfven var en såg och 4 mjöl-qvarnar, utom qvarnen vid Danviken, altsammas med frälsemanna fri- och rättigheter; bestigande sig de Ordinarie räntor, som (sedan afkorrtningarne blifvit afdragne, enligt Hospitalets jordebok) borde årligen deraf utgå, till 988 tunnor 26 3⁄20 fat, Sp:l, 8 tunnor mjöl och 1 tunna hafra, samt i p:gr och persedlar, efter 1735 års ständiga markegång, uträknade till 2886 d:r 26 öre 10 9⁄10 p:gr S:mt; men utgå i anseende till hemmanens släta beskaffenhet, sällan till högre än 800 högst 900 t:r Sp:l och 1900 à 2000 d:r S:mt i penningar: hvarjämte af Danviks-Ladugårdarne, Hammarby och Sickla, såsom arrende årligen betaltes, 50 t:r Sp:l, 25 Lisp:d Smör, 5 t:r söt och 40 t:r sur mjölk, samt 1 Lisp:d 2 marker ull; äfven som, sedan höstetiden 1758, genom bortarrenderande af en ny upptagen plats, å Hospitalets ägor, inkomsten deraf ökas, de 5 första åren 100 d:r, de 5 andra åren 200 d:r årligen, de 3:ne följande 5 åren 300 d:r årligen, och de sista 5 åren 500 d:r årligen, allt K:mt; samt för en likaledes borttarrenderad plats till ler-hämtning, på Hammarby utmark, 100 d:r K:mt årligen.

De öfrige Hospitalets inkomster bestå uti följande:

1. Förlänt Krono-tionde-Sp:l ur Stockholms län, samt trenne Sochnar i Upsala län; utgörandes merendels 220 à 240 t:r.

2. I stället för tull-kapporne, af vattu- och väder-qvarnen vid Danviken, som efter ett uttagit medium, af flere år, till Nov. 1758 utgjordt 71 t:r hvete, 100 t:r råg och malt, betalades uti årligt arrende 6740 d:r K:mt.

3. De enligt 1739 års Sjötulls-taxor vid tolagen inflytande armp:gr, till 4 sk. för hvarje 100:de R:dr af inkommande, och 2 öre för hvart 100 d:r S:mt af utgående varors värde; hvilka tillförne stigit till nog ansenligt årligen; men sedermera år från år aftagit, genom inskränkning i utländske handeln.

4. Interessen af Läne-Banco-Capitaler årligen 7797 d:r 12 öre K:mt, utom det, som af några Speciemynt-sorter betalas och genom förvexling efter agio, ungefärligen kan bestiga till 1130 d:r K:mt.

5. Hyror och tomtören 2067 d:r K:mt.

6. Inkomster af medgifts-p:gr för dem, som intagas i fribröd, och af deras qvarlåtenskap, som afgå; kan icke något vist utsättas.

7. Trettionde:pgn af köpeskillingen för gårdar, byggde på Hospitalets grund och recognition för Danviks-hemman, som gå i köp och salu, privat folk emellan; är ovifs; utgjorde 1754, d:r 827; 1755 d:r 120, och 1760 d:r 683, K:mt.

8. Bänk-hyror och Håf-p:gr i Danviks Kyrka, 8 à 900 d:r K:mt.

9. För Klockor, jord- och bår-kläden år 1759, d:r K:mt 276.

10. Spannemål som Hospitalet kan umbära, och draf som faller vid bryggderne, bestiger efter omständigheterne till mer och mindre.

11. Föräringar som sällan vanka, och hvaraf Hospitalet sig ej fådt hugna, sedan framledne Gen. Adjutanten Baron Gust. Faltzburg år 1754, testamenterade Hospitalet 18,000 d:r K:mt, hvilka i Läne-Banken emot 4 procent blifvit insatte. Af Private Testamenten uppgifver Hagström l. c. Vinhandlaren Robert, som 1676 skall gifvit 500 R:dr; Medailleuren Faltz 2250 R:dr Sp. Det bör här till en förtjent Medborgares minne, nämnas, att ibland de 28,000 R:dr som afledne Grosshandlanden Jacob v. Balthasar Knigge i sitt testamente af d. 26 Sept. 1795, disponerat ad pios usus och andra nyttige inrättningar, efter hans efterlämnade Frus Anna Maria Thorsons frånfälle, hafver Danviks-Hospital att bekomma en Summa af 1500 R:dr.

3. §.

För desse inkomster underhölls 1761, ållderstegne, bräklige, sjuke och svagsinte, som med frie husrum försedde äro, 195 stycken, hvilka till underhålls åtnjutande äro fördelte i 3:ne Classer: Fribröds- Fattigbröds- och Curhus-kost, samt undfå efter 1731 års Spis-ordning, deras förplägning. I Julii månad 1795 var Fribrödernes antal 47, och Fattig-bröder 70. Vid mönstringen i Jul. månad 1797, voro Fattigbröder med Dårhushjonen 209, hvilka sednare stego till ett antal af 105, Fribröderne voro 54 st.

Fribröderne hafva mästa delen särskildte våningsrum. Fattigbröderne vistas uti de för dem tillredde 4 stora salar, som innehålla hvardera en beqvämlig rymd och 40 sängställen. Sinnes-svaga hava afsides rum, innom behörig stängsell, samt njuta Fattigbröds-kost. De fläste intages i Dårhuset, utan all medgift eller afgift, och besvära Hospitalet med dryg kostnad. Medgiften för Fri- och Fattigbröds åtnjutande i Hospitalet, öktes till 25 procent i Riksgäldssedlar, öfver hvad 1772 års tariff derom stadgade; andra verkelige Hospitals-hjon som söka underhåll, skulle i stället för 16 ⅔ R:dr som 1766 års författning utsätter, betala 25 R:dr. (Seraph. Ord. gillets br. till Öfverståth. Ämbet. d. 27 Apr. 1798). Kostnaden för en Fribröds-person, efter ett Medium af 1794 års inköps-priser, besteg sig till 59 R:dr 35: 10, och för en Fattigbröds-person till 28 R:dr 5: 10.

Curhuset är under namn af Sjukstufva, i början blott inrättad för Hospitalets sjuka; men sedan blef Hospitalet äfven besvärad med dem, som hade Veneriska sjukdomar; då de på Lazarettet ej blefvo emottagne, hvarest 20 till 30 personer, året igenom sköttes, af allahanda slags folk, bestående af Garnizons-manskap, Fabriksfolk, m. m. Hvarom vidare här nedanföre, under Artic. Danviks Curhus.

Hospitalets fruktbare capitaler d. 1 Maji 1798, besteg sig till 12991 R:dr 27 sk. 9 öre. Inkomsterne 1796 till 16,394 R:dr 22, hvaraf i utgifterne till obetalte räkningars liqviderande var en behållning af 571 R:dr 3: 7; 1798 års utgifter fordrade en Sum. 20,144 R:dr 11 sk. 9 öre, och inkomsterne beräknades till 17,653 R:dr 32: 8, Hospitalets skuld blef således 2490 R:dr 27: 1. Antalet af Hospitals- och Curhus personer samt tjenstefolk, var d. 1 Maji 1798.

53	Fribröder.
209	Fattigbröder.
22	Curhus-personer.
16	Legohjon.
Sum. 300	Personer.

Här bör ock ytterligare förmälas, att af de 1796 insamlade allmoser och understöd, för Stockholms Stads fattige, till en Summa af 10059 R:dr 40 sk. anslogs till Danviks-Hospital 3700 R:dr, med skyldighet för detta Hospital, att emot räntan af samma Summa, emottaga sådane krymplingar och oboteligen sjuke, som i Stockholm äga deras rätta hemvist. (K. br. till Öfverståthållaren d. 17 Mart. 1796).

4. §.

Hospitalets styrelse och de fattiges vård, anförtroddes som förberört är Magistraten, som enligt 1533 års stadfästade Reglemente, hade att af sina medel utse, tvänne Föreståndare, som hade Gud för ögonen: under dem skulle vara en trogen syssloman, samt annan betjening. Vidare föreskrefs derutinnan huru räkenskaperne skulle hållas, redovisas och förvaltningen vid detta verk handhafvas; om dem som i fribröd voro; och huru i sjukstugan förhållas borde. Derefter förvaltades detta Hospitals hushållning, i flere år; men af K. Johan III:s ganska alfvarsamma bref, till Kyrkoherden Mäster Olof och Borgmästarne i Stockholm, gifvit Stäkeborg d. 29 Decemb. 1572, intages, att med de fattigas underhåll icke troligen blifvit handlat, och att ett så ochristeligt förfarande skulle strängeligen hämnas. K. befallte tillika, att Hospitals-Fogden skulle såsom oskickelig afsättas.

K. Gustaf Adolph lät för Mårten Galle, Dess egen nådiga fullmagt utfärdas, att vara Danviks-Hospitals-Fogde, d. 28 Jan. 1614.

Tiderne och förvaltningen torde hafva fordradt en förnyad ordning eller skrå, för Danviks-Hospital. År 1626 i Apr. månad utkom ock en sådan författning, hvarutinnan Hospitalets räntor, donationer, förmåner och inkomster confirmerades; och hvad förvaltningen och styrelsen af detta verk beträffade; så uppdrogs den samma då, åt en Borgmästare och 2:ne Rådmän, och som det derutinnan äfven säges: hade Gud för ögonen; hvilka med Sysslomannen, skulle årligen inför Magistraten, för Hospitalets medel och hushållning göra behörig redo. I fribröd skulle ingen intagas, med mindre han gaf så mycket, att hans intagande vore Hospitalet till nytta.

Uti åfvannämde Politie-Collegii berättelse af år 1761, förmäles angående förvaltningen: att förläningar, gåfvor och testamenten, som Hospitalet erhållit, voro under Öfverståthållarens, Praesidis Consistorii och Magistratens gemensamme inseende; men dageliga hushållningen vid verket, upphandlingar och mera dylikt, samt de personers intagande, som söka Hospitalets bröd, emot vederbörlig afgift; ankom på Politie-Collegii omsorg. Härvid bör tilläggas att K. M:t af Herrar Seraphimer-Riddare år 1773 tillförordnadt en Hospitals- Barnhus- och Lazaretts-Öfverstyrelse, som enligt utfärdad Instruction, af d. 29 Mart. 1773, hade öfver detta och alla Hospitaler i Riket ett allment öfverinseende. Äfven enligt Instructionen, för det till Öfverstyrelsen vid Hospitalen, Barnhusen och Lazaretterne instiftade Seraphimer-gillet. Stockh. d. 28 Apr. 1791.

Hospitalets Stat beräknades 1761 till 4890 d:r K:mt och 174 tunnor Spannemål, utom expenser 120 d:r K:mt, med de ändringar dervid, som sedermera blifvit gjorde. 1797 upptogs aflöningar och expenser till 1590 R:dr 23 sk.

5. §.

Hospitalet fordrade i Dr. Ulrica Eleonoras tid, mycken nybyggnad. Den gamla trä-Kyrkan uppbyggd i K. Gustaf I:s tid, var lika bofällig som husen. Den derstädes nu befinteliga sten-Kyrkan, grundlades i Maji månad 1719. Den blef färdig och invigdes af Doct. Nils Barchius, Michaëlis dag 1725. Danviks och Sickla ös Församling, har haft egen Pastor ifrån Hospitalets första inrättning, hvars tillsättande ankommer på Danviks Hospitals Föreståndarnes utnämnande, enligt K. Resol. d. 15 Mart. 1770, som upphäfver alla förut utkomne Resolutioner, till hinder i utöfningen af Hospitals-Föreståndarnes tillständiga och lagliga Jus patronatus. Den mindre Kyrko-Betjeningen tillkommer äfven Politie-Collegium att besätta, enligt K. br. till Seraphimer-gillet af d. 31 Julii 1776.

På sidorne af Kyrkan äro 4 stora salar med 40 sängar i hvardera, för fattig-bröder, hvilken byggnad, i Dr. Ulrica Eleonoras tid uppförd, kostat omkring 40,000 d:r S:mt. Äfven är ett hus uppbyggt för Inspector, Contoir, m. m. 1741, som kostat 10,000 d:r S:mt; men reparerades ansenligen med nya förmånliga inrättningar 1763, 1764, som kostade 5000 R:dr. Tvänne Magaziner, Qvarnen, och ett boningshus derbredevid äro af sten. (Hagström l. c.)

Till nya våningsrums uppförande för de husfattige i Stockholm, i stället för det gamla och bofällige huset vid Danviks-Hospitalet, som måste nederrifvas; beviljades ett lotteri d. 14 Febr. 1740, af 200,000 d:r S:mt.

En tidehvarfvet hedrande händelse, angående Danviks-Hospitalet, förtjenar här omständeligare intagas. Berättelsen derom är dater. Stockh. Rådhus d. 14 Nov. 1799. Som Hans K. M. genom Hr Underståth. Georgii i nåder täckts gifva Stockh:s Stads Borgerskaps 50 älldste tillkänna, att H. K. M. med nådigt välbehag, skulle anse, att den Illumination och andra frögde-betygelser, dem Borgerskapet, vid det för hela Riket högt hugneliga tillfälle, af H. K. H. Kron-Prinsens födelse, varit sinnade anställa, måtte, såsom med dagen förbigående, hälldre förvandlas, uti ett varacktigt understöd för någon gagnande inrättning; så hafva Borgerskapets älldste, omtänkte att verkställa, denna med H. K. M:ts nåd och vishet, så enlige åstundan, fästat deras uppmärksamhet, vid Hospitals-inrättningen vid Danviken; såsom en stiftelse, hvilken den store Konung Gustaf I, det Kongl. Husets Stamfader grundlagt, och H. M. Konungen, såsom Seraphimer Ordens Herre och Mästare, täckes lämna synnerlig nådig omsorg; Borgerskapets älldste hafva således till detta Hospital, och egenteligen den del deraf, hvilken besörjer fattige sjukligas vård och underhåll, anslagit, samt till Stadens Magistrat aflämnat, ett för evärdeliga tider stående Capital af 8333 R:dr 16 sk. att upptagas, såsom af dem gifvit, till betygande af den underdåniga glädje, då Rikets hopp, genom H. K. H:s Kron-Prinsens födelse, är för framtiden stadgadt och befästadt; hvarförutan Grosshandels-Societeten särskildt, af samma hugneliga anledning, gifvit till Borgerskapets Gubbhus-inrättning 3000 R:dr. H. K. M. bör genom Underståthållaren, låtit för Borgerskapets, inför Magistraten, församlade Älldste, öfver det ena och andra förklara, H. K. M:ts synnerliga nådiga nöje och välbehag. (Inr. Tidn. d. 20 Nov. 1799, N:o 137). Af ett d. 26 Julii 1800 hållit Protocoll på Danviks Hospital, i Öfverståthållaren Gr. Ugglas närvaro, inhämtas, att vid då förrättad mönstring, voro fribröds-personerne 59, fattigbröds-hjon 131, på Dårhuset 83 och i Curhuset 63 personer. Då förordnades tillika, att en stor Spannemåls-vind skulle repareras och till Hospitalets förmån uthyras; och hvad Bagare-Ämbetets sökte prolongation på arrendet af Hospitalets qvarn, vidkom, som med d. 1 Maji 1801, löper till ända, och hvarföre ett hembud gjordes af 200 t:r Råg och 12 t:r Hvete, eller 1100 R:dr i gångbart mynt årligen, med förbehåll att canalen till qvarnen blefve uppränsad och uppmurad; så resolverades, att detta arrende genom allmän auction, framdeles skulle till den mästbjudande upplåtas.

Till slut må här intagas, hvad Voght i beskr. om fattigvården i Hamburg (p. 38) förmäler; att till de fattige sjukes vård och skjötsel, nyttjas icke särskildte fattighus; utan fattige hustrur till sjukvakterskor, när de sjuke af sina egna icke kunna vårdas; och att erfarenheten icke är för Hospitals-inrättningar, såsom äfven kostsammare.

---

1. Finnes bland bilagorne till R. R. Gr. Bielkes Tal i Wet. Acad. 1776, N:o 34.