Stockholm, Del 4 (Elers 1801)/Kap 400c
III.
Själa-gården.
Om Själa-gården, dess ålder och instiftelse, äro i häfderne, få säkre underrättelser förvarade.
Detta gamla Hospital var belägit, på den gatan inne i Staden, som ännu till minne deraf kallas Själgårds-gatan, och huset innan det bortbyttes af Staden och Stor-skolan dit flyttades, förmenes hafva varit större, till byggnad och utrymme[1].
Om Själa-gården eller Hospitalets första stiftelse derstädes, skall tillägnas Helga Lekama gille, som blifvit inrättadt i sednare hälften af 14 årahundradet, och hade vården derom; torde dess ållder icke kunna föras, längre tillbaka, än till slutet af nyssnämde tidehvarf.
Lect. Murberg i en fullständig historisk afhandling[2] om Helga Lekama gille, berättar, huru som efter årliga Själabadet, i gillets badstuga vid Norreport; gillet emottogs i Själagården med en god måltid, och undfägnades sedan med öl, som tappades i såar och kringskänktes i träbägare och hankastop. Imedlertid hade ock Prästerne som hållit tidegården, en hederlig måltid i samma hus, i öfre stugan, och hvad vid deras bord blef öfrigt, sändes följande dagen ned i Sjukstugan på stället, eller till andra Hospital i Staden.
Det är icke gifvit, om i nämde Sjukstuga i Själagården, hela antalet af de 60 allmose-hjon, voro inhyste och underhållne, som efter Själa-Capellets stadgar 1430, Föreståndarne, hvilka Magistraten tillsatte, skulle hvarje Söndag tilldela en allmosa och hvarje månad ett fritt bad, samt då årsmot och begängelse hölls, för alla Christnas själar, ett fritt bad och en måltid i Själagården.
Nog var Själa-Capellet, som ägde Själa-gården, med så goda inkomster försedt, att ett så stort antal fattige der kunnat underhållas; men hvad denna Söndags-allmosa angår; så bör dervid anmärkas, att Söndags, så väl som Fredags allmose-husen, voro serskildte inrättningar[3], som i Stadens Handlingar förekomma; och till hvilka desse gåfvor och föreskrefne allmosor, torde hända varit anordnade.
Själa-gården delade omsider, med de öfrige Fattighus-inrättningarne i Stockholm, vid Reformationen, ett gemensamt öde, att flyttas till Gråbrödra-Klostret, och dess inkomster, räntor och egendomar, att ställas under en allmän vård och förvaltning.
Om huset, som tillföll Konungen, förordnade Han, uti förutnämde stadfästelse 1537, angående fattigvården; att prenteriet eller Boktryckeriet, som för allmänt bästa i Riket, der var upptagit, skulle blifva ståndandes i Själa-gården, efter der voro beqvämlige rum, som stodo fåfänga.