Hoppa till innehållet

Tuppen och hönan i hasselskogen

Från Wikisource, det fria biblioteket.
←  Dottern och styfdottern
Norska Folksagor och Äfventyr
av Peter Christen Asbjørnsen & Jørgen Moe
Översättare: Herman Hörner

Tuppen och hönan i hasselskogen
Gudbrand i Vreten  →


[ 77 ]

16.

Tuppen och hönan i hasselskogen.


Tuppen och hönan gingo en gång till hasselskogen för att plocka nötter; så fick hönan ett nötskal i halsen och låg och flaxade med vingarna. Tuppen skulle springa efter vatten åt henne; han kom till källan och sade: ”Kära min källa, gif mig vatten; vattnet ger jag hönan min, som ligger för döden i hasselskogen.” Källan svarade: ”Du får icke vatten af mig, förrän jag får löf af dig.” Då lopp tuppen till linden: ”Kära min lind, gif mig löf; löfvet ger jag källan, källan ger mig vatten, vattnet ger jag hönan min, som ligger för döden i hasselskogen.” — ”Du får icke löf af mig förrän jag får röda guldband af dig,” svarade linden. Så lopp tuppen till Jungfru Maria: ”Kära min Jungfru Maria, gif mig röda guldband; röda guldbanden ger jag linden, linden ger mig löf, löfvet ger jag källan, källan ger mig vatten, vattnet ger jag hönan min, som ligger för döden i hasselskogen.” — ”Du får icke röda guldband af mig förrän jag får sko af dig,” svarade Jungfru Maria. Så lopp tuppen till skomakaren: ”Kära min skomakare, gif mig sko; skon ger jag Jungfru Maria, Jungfru Maria ger mig röda guldband, röda guldbanden ger jag linden, linden ger mig löf, löfvet ger jag källan, källan ger mig vatten, vattnet ger jag hönan min, som ligger för döden i hasselskogen.” — ”Du får icke sko af mig förrän jag får borste af dig,” svarade skomakaren. Så lopp tuppen till perukmakaren: ”Kära min perukmakare, gif mig borste; borsten ger jag skomakaren, skomakaren ger mig sko, skon ger jag Jungfru Maria, Jungfru Maria ger mig röda guldband, röda guld[ 78 ]banden ger jag linden, linden ger mig löf, löfvet ger jag källan, källan ger mig vatten, vattnet ger jag hönan min, som ligger för döden i hasselskogen.” — ”Du får icke borste af mig förrän jag får korn af dig,” svarade perukmakaren. Så lopp tuppen till tröskemannen: ”Kära min tröskeman, gif mig korn; kornet ger jag perukmakaren, perukmakaren ger mig borste, borsten ger jag skomakaren, skomakaren ger mig sko, skon ger jag Jungfru Maria, Jungfru Maria ger mig röda guldband, röda guldbanden ger jag linden, linden ger mig löf, löfvet ger jag källan, källan ger mig vatten, vattnet ger jag hönan min, som ligger för döden i hasselskogen.” — Du får icke korn af mig förrän jag får kaka af dig,” svarade tröskemannen. Så lopp tuppen till bagargumman: ”Kära min bagargumma, gif mig kaka; kakan ger jag tröskemannen, tröskemannen ger mig korn, kornet ger jag perukmakaren, perukmakaren ger mig borste, borsten ger jag skomakaren, skomakaren ger mig sko, skon ger jag Jungfru Maria, Jungfru Maria ger mig röda guldband, röda guldbanden ger jag linden, linden ger mig löf, löfvet ger jag källan, källan ger mig vatten, vattnet ger jag hönan min, som ligger för döden i hasselskogen.” — ”Du får icke kaka af mig förrän jag får ved af dig,” svarade bagargumman. Sä lopp tuppen till vedhuggaren: ”Kära min vedhuggare, gif mig ved; veden ger jag bagargumman, bagargumman ger mig kaka, kakan ger jag tröskemannen, tröskemannen ger mig korn, kornet ger jag perukmakaren, perukmakaren ger mig borste, borsten ger jag skomakaren, skomakaren ger mig sko, skon ger jag Jungfru Maria, Jungfru Maria ger mig röda guldband, röda guldbanden ger jag linden, linden ger mig löf, löfvet ger jag källan, källan ger mig vatten, vattnet ger jag hönan min, som ligger för döden i hasselskogen.” — ”Du får icke ved af mig förrän jag får yxa af dig,” svarade vedhuggaren. Så lopp tuppen till smeden: ”Kära min [ 79 ]smed, gif mig yxa; yxan ger jag vedhuggaren, vedhuggaren ger mig ved, veden ger jag bagargumman, bagargumman ger mig kaka, kakan ger jag tröskemannen, tröskemannen ger mig korn, kornet ger jag perukmakaren, perukmakaren ger mig borste, borsten ger jag skomakaren, skomakaren ger mig sko, skon ger jag Jungfru Maria, Jungfru Maria ger mig röda guldband, röda guldbanden ger jag linden, linden ger mig löf, löfvet ger jag källan, källan ger mig vatten, vattnet ger jag hönan min, som ligger för döden i hasselskogen.” — ”Du får icke yxa af mig förrän jag får kol af dig,” svarade smeden. Så lopp tuppen till kolbrännaren: ”Kära min kolbrännare, gif mig kol; kolet ger jag smeden, smeden ger mig yxa, yxan ger jag vedhuggaren, vedhuggaren ger mig ved, veden ger jag bagargumman, bagargumman ger mig kaka, kakan ger jag tröskemannen, tröskemannen ger mig korn, kornet ger jag perukmakaren, perukmakaren ger mig borste, borsten ger jag skomakaren, skomakaren ger mig sko, skon ger jag Jungfru Maria, Jungfru Maria ger mig röda guldband, röda guldbanden ger jag linden, linden ger mig löf, löfvet ger jag källan, källan ger mig vatten, vattnet ger jag hönan min, som ligger för döden i hasselskogen.” Då tyckte kolbrännaren synd om tuppen och gaf honom kol. Så fick smeden kol, och vedhuggaren yxa, och bagargumman ved, och tröskemannen kaka, och perukmakaren korn, och skomakaren borste, och Jungfru Maria sko, och linden röda guldband, och källan löf, och tuppen vatten, och vattnet gaf han hönan sin, som låg för döden i hasselskogen: och så blef hon bra igen.