Ynglingasagan (Carl Säve)/6
| ← Oden skiftade riket, och om Gefjon. |
|
Om Odens idrotter. → |
6 Kap.
Om Odens färdigheter.
När Asa-Oden kom till Nordlanden[1], och med honom Diarne, är det sagdt med sanning, att de hofvo och lärde ut de idrotter, med hvilka man sedan länge har farit. Oden var den gäfvaste[2] af alle, och af honom inhemtade de alle idrotterna, i ty att han kunde dem alla först och likväl de flesta. Men det är att säga, för hvilken sak han var så högt ärad, då bidrogo dessa orsaker dertill: han var så fager och vördnadsvärd till utseendet, när han satt med sina vänner, att allas hug gladdes dervid; men när han var i härnad, då syntes han sine ovänner grymmelig. Men detta kom deraf, att han kunde den idrotten, att skifta utseende och skepnad, på hvilket sätt som han ville. En annan idrott var den, att han talade så snillrikt och enkelt, att för alla, som åhörde det, tycktes endast det vara sannt. Han talade allt i verser, på det sätt som det nu qvädes, som heter skaldskap. Han och hans tempel-godar heta sång-smeder, i ty att denna idrott hofs af dem i Nordlanden. Oden kunde så göra, att i drabbning vordo hans ovänner blinde eller döfve eller skräckfulle, samt att deras vapen beto icke bättre än vidjor; men hans män foro fram brynjolöse och voro galne som hundar eller vargar, beto i sina sköldar, voro starke som björnar eller tjurar och dråpo manfolk; men hvarken eld eller järn verkade på dem: detta är kalladt barsärksgång.