| Prophetia emot Egypten. | Propheten Esaia. | Cap. 19. | 361 |
På den tiden, v. 3, då Herren skall uppresa banér ibland folken, skola många af detta folk samlas till Christi kyrka; de skola föras såsom andeliga offergåfwor till det andeliga Zion i det Nya Testamentets tid. Om banéret se Es. 11: 10. Redan i Apostlarnes tid och i närmaste tider derefter gick denna prophetia till en del i fullbordan. Ett förstlingsoffer af detta folk war den Ethiopiska drottningen Candaces kamererare. Ap. G. 8: 27. I Ethiopien blef en christen kyrka grundad. Ethiopien är ännu ett christet land, fastän kyrkan derstädes är i stort förfall. En stor del af Norra Afrika blef på den tiden omwänd till christendomen. Men nu förkunnas Evangelium på nästan alla kanter af Afrika, och nu mer än någonsin förut är tiden i annalkande, att Ethiopien, efter Prophetians ord, uträcker sina händer efter Herran. Ethiopier äro icke blott många folk i Afrika, utan äfwen en del af Araberna, Perserna och Hinduerna höra till detta talrika slägte. Den tid, som här utlofwas, då dessa folk skola föras som offer till Zions konung, måste blifwa en tid af utomordentlig rörelse i många länder. Och när en gång ofwannämnde länder blifwa öfwerstrålade af Evangelii ljus, ho kan beräkna de omätliga frukterna af dessa folkens werksamhet till Christi rikes utwidgande! De orden: dånet af wingar, efter grt., kunna hafwa en flerfaldig betydelse. Det wore en träffande beskrifning på hjulen af nutidens ångfartyg, hwilka redan i ofwannämnde länder begagnas af Evangelii budbärare; men någon sådan särskild tillämpning får icke göras af dylika dunkla uttryck, som kunna hafwa många betydelser, och ho är i stånd att ana, hwilka förunderliga upptäckter ännu skola göras (Es. 60: 8), som komma ännu närmare intill Prophetians bokstaf.
19. Capitel.
Egypti plåga, bot.Detta är tungan öfwer Egypti land:* Si, HERren skall fara uti en snar sky, och komma in uti Egypten; då skola de afgudar uti Egypten bäfwa för Honom, och de Egyptiers hjerta skall gifwa sig i dem. *Jer. 46: 2. Hes. 29: 2; cap. 30: 4.
Sedan Herren genom propheten förkunnat de Ethiopiska folkens framtid, följer nu en widtomfattande prophetia öfwer Egypti land. Moln och skyar äro en wanlig bild i den Heliga Skrift, stundom af wälsignelsen, se Es. 4: 5, stundom af straffdomar från himmelen, Luc. 21: 27. Från det underbara molnet kom domen öfwer Egyptierna i Röda hafwet. Ett litet moln bådade ett ymningt regn öfwer det torra landet i Eliæ tid: en molnsky borttog wår Frälsare från lärjungarnes ögon, då Han uppfor till himmelen, och då Han åter uppenbar warder, skall Han komma i himmelens sky. I denna vers är den snara skyn en bild deraf, att straffdomen skulle komma hastigt och oemotståndligt, icke från jorden, utan från himmelen.
2. Och jag skall hetsa de Egyptier på hwarannan, att en broder skall strida emot den andra, en wän emot den andra, en stad emot den andra, ett rike emot det andra.
Egypten war på den tiden deladt i flera små riken, och dessa woro ofta i strid med hwarandra. Zoan och No, som Grekerna kallade Tanis och Memphis, nämnas särskilt (se Ps. 78: 12).
3. Och de Egyptiers mod skall förgås i dem, och jag skall göra deras anslag om intet; så skola de då fråga deras afgudar och prester, och spåmän och tecknatydare.
Afgudarne gåfwo stundom swar åt de frågande, hwilket berodde på presternas hemliga bedrägliga konster. Att afgudarne bäfwa för Herran, v. 1, syftar derpå, att ehuru de i sig sjelfwe äro intet, äro de dock liksom kroppar åt mörka makter och onda andar, se 1 Cor. 10: 20. Djeflarna tro, att en Gud är, och de bäfwa. Jac. 2: 19.
4. Men jag skall gifwa de Egyptier uti grufliga herrars händer;* och en hård konung skall råda öfwer dem, säger den rådande HERren Zebaoth. *Jer. 46: 26.
Egypten har många gånger sedan den tiden blifwit öfwergifwet i tyranners händer, och tid efter annan har en hård konung regerat öfwer dem. Psammetichos underkufwade de öfriga konungarne och förenade deras länder under en spira. Den Persiske konungen Cambyses intog Egypten och utöfwade otrolig grymhet. Alexander den store och hans efterträdare, efter honom Romarne, derefter Saracener, Mamelucker och Turkar hafwa intill denna dag härjat och förtryckt detta märkwärdiga land.
5. Och wattnet i hafwet skall uttorkas; dertill skola ock strömmarna bortsjunka och förswinna.
6. Elfwerna skola utlöpa, så att damsjöarna skola förminskas och torra warda; rör och säf förwissna.
Wattnet i hafwet är Nilströmmen, som, då den öfwerswämmar landet, är som ett haf, och på hwars wattenhöjd landets fruktbarhet för det året beror. Strömmarne äro kanalerna, i hwilka wattnet från strömmen ledes ut öfwer landet. Elfwerna äro de mindre wattenledningarne, och dammsjöarne de wattenbehållningar, som woro gräfda här och der i landet, för att wattna fälten efter behof. Då Nilen samt kanaler och sjöar uttorkade, så war hungersnöd oundwiklig.
7. Och gräset wid bäckarna, och all säd wid wattnet skall förfalna, förderfwas, och till intet warda.
8. Och fiskarena skola sörja, och alle de, som fiskakrok kasta i wattnet, skola
_365.jpg&oldid=345585){kind=link}