Hoppa till innehållet

Ändamålsenlig matlagning/IX

Från Wikisource, det fria biblioteket.
←  VIII. Kokning med ånga
Ändamålsenlig matlagning
av Peter Christen Asbjørnsen

IX. Kapten Dahler’s nya kokningsmetod
X. Om bruket af soda eller kristalliseradt, kolsyradt natron i köket  →


[ 115 ]

IX.
Kapten Dahler’s nya kokningsmetod.

Vanligen tillgår kokningen på det sättet att kokkärlet står öfver elden, tills maten blifvit färdig, och detta behöfver dels en någorlunda jemn tillsyn, dels eldens underhållande genom nytt bränsle. Den norske kaptenen Dahler har nu uppfunnit en ny kokningsmetod, enligt hvilken dessa olägenheter i betydlig mon undvikas. Denna kokning tillgår på följande sätt. Sedan matkitteln, vare sig nu det är fråga om köttsoppa, ärter, gröt eller hvad annat som helst, blifvit under några minuters tid öfver elden uppvärmd till kokning eller till 100 grader, lyfter man den af elden och insätter den i en fyrkantig trälåda med lock, hvilken invändigt är klädd med sådana ämnen, att den blir så litet värmeledande som möjligt. Den får sedermera stå i 3—4 timmar, allt efter som behöfligt är, och den kan stå betydligt längre, utan att det har någon skadlig inverkan. När man sedermera öppnar denna låda, [ 116 ]är anrättningen färdig, utan att under tiden hafva behöft någon tillsyn och omvårdnad.

För att visa fördelarne af denna metod, må man betänka följande. Sedan den på elden satta grytan kokat upp, måste man, enligt den gamla kokningsmetoden, underhålla förbränningen i eldstaden, tilldess att kokningen är fullbordad. Detta underhållande af förbränningen sker icke för att höja temperaturen i grytan, utan blott för att bibehålla den värmegrad, som maten redan erhållit vid uppkokningen. Genom ångbildningen samt grytans värmeutstrålning och beröring med luften uppkommer nemligen en betydlig värmeförlust, och det är denna, som den fortsatta förbränningen i eldstaden har för ändamål att ersätta. Det är häraf tydligt, att om man på något sätt kunde förhindra denna värmeförlust att uppkomma, så behöfdes icke någon fortsatt eldning, sedan grytan en gång kokat upp. Men det finns inga ämnen, som äro absolut ogenomträngliga för värmen, och derföre är det omöjligt att bibehålla värmegraden i grytan alldeles oförändrad, genom att omgifva densamma med ämnen, som äro oledande för värmen. Lyckligtvis för den nya kokningsmetoden är detta icke heller nödvändigt. Temperaturen kan få nedgå till 90 grader eller något derunder, och [ 117 ]maten blir i alla fall lika väl kokad som vid 100 grader.

De fördelar, som det nya kokningssättet medför, äro i ögonen fallande. Först och främst är det klart, att en betydlig bränslebesparing derigenom måste vinnas. Allt det bränsle, som vid begagnande af den gamla metoden åtgår, sedan grytan kokat upp, besparas genom den nya. Dessutom besparas ej ringa arbete och besvär, emedan kokkärlet, då det efter uppkokningen blifvit insatt i trälådan, ej vidare behöfver någon tillsyn. Den tillredda maten blir välsmakande och i vissa fall kraftigare än efter det gamla kokningssättet, emedan ej några födande beståndsdelar bortföras med den bildade ångan, såsom händelsen är, då kokningen under en längre tid försiggår uti ett öppet eller ofullkomligt tillslutet kärl.

Herr Dahler har tagit patent på sin uppfinning.