Östgötars minne/1694
← 1693 |
|
1695 → |
1694.
1397. Nicolaus Jonæ Cantell. F. i Tveta 1671; fad. bonde. Stud. i Lund 93; prv. 1702. Kommin. i Mörlunda o. Tveta 02; kyrkoherde i Målilla o. Gårdveda 14. D. 1737 8⁄8.
1398. Amundus Danielis Rising. F. i Risinge 1664; fad. komminister. Skolmästare vid Gusums bruk i Ringarum 1700. D. där 1731 5⁄8.
Inkallades till prästexamen 1699, men var ganska klen i studier. Nic.
1399. Johannes Hermansson [Biberg], F. i Sthlm 1679 23⁄9; fad. fackelmakare (af östg. bondsläkt). Jur. stud. utan ex. Jur. adjunkt i Upps. 1707; professor i Lund 15; skytteansk professor i Upps. 17; tit. lagman. D. i Uppsala 1737 9⁄2.
Som universitetslärare utöfvade H. en ärofull och gagnande verksamhet samt åtnjöt anseende som en af sin tids störste vältalare på latinska språket. Frukterna af sina forskningar nedlade han i 215 akademiska disputationer. — Hans barn blefvo på grund af faderns förtjänster adlade, och blef han därigenom stamfader för den ännu lefvande ätten von Hermanson. Se vidare Biogr. lex.
1400. Olavus Svenonis Nordahl. Stadsfiskal Norrköping 1704. D. i pästen 1710.
1401. Laurentius Simonis Enström. Betjent i Sthlm.
1402. Johannes Magni Regnander. F. i Regna 1675; fad. bonde. Landtbr.-inspektor på Östanå, Västanå och Lyckås, Jönk. län.
1403. Ericus Dryander. Möjl. bror till n:r 1336.
En Dryander (utan uppgifvet förnamn) var lärare på Tuna hos gen.-majoren Mörner samt tillika regementsauditör och skulle skyndsamligen resa ut med krigsfolket 1701. Nic. Är möjligen ofvanstående. — I Smålands nation inskrefs samma år 1694 en student med namnet Ericus Johannis Dryander. Se Vistrand.
1404. Nicolaus Nicolai Rymonius. F. i Ingatorp 1674 »Lussenatt»; fad. prost [479]. Prv. 1702. Kommin. i Ingatorp o. Bällö 02; kyrkoherde där 1707. D. 1735 16⁄5.
1405. Jonas Nicolai Dalenius [Dahlerus]. D. som stud. i Uppsala 1697 15⁄6.
1406. Johannes Olavi Vong. F. i Linköping 1677, döpt 14⁄9; fad. domprost [692]. Stadsfiskal i Sthlm 1712; rådman 20; tit. borgmästare 37; afsk. 37. D. 1770 ⁄4.
1407. Christophorus Zachariæ Lang. F. i Eksjö 1673, döpt 14⁄9; fad. rådman. D. som stud. i Uppsala 1696 10⁄2, begr. i Eksjö 29⁄3.
1408. Petrus Johannis Bergman. F. i Vimmerby 1674 ⁄12; fad. rådman o. guldsmed. Kollega i Linköping 05. D., själfm., i Odensvi 1708 26⁄12.
1409. Carolus Caroli Spaak. F. i Vimmerby 1673 1⁄1; fad reg.-fältskär. Prv. 1701. Bat.-präd. vid Östg. inf.-reg. 01; reg.-pastor 05; kyrkoherde i Mogata o. Borrum 08. D. 1730 23⁄3.
Då vid ryssarnes härjning i Östergötland 1719 en stor mängd allmoge, i afsikt att begifva sig till Norrköping för att underkasta sig zarens protektion, skulle passera Mogata kyrka, möttes de upproriske af Spaak, som med ett bevekande tal förestälde dem deras villfarelse och den våda, i hvilken de skulle störta sig, om de ej iakttoge stillhet och lugn samt återvände hvar och en till sitt. Men då de ej ville med godo lyda hans välgrundade råd, hotade han att låta sina drängar, torpare och en mängd bönder, som voro samlade, skjuta skarpt. Några lösa skott lossades ock verkligen af kyrkoherdens folk, hvilket hade till följd, att de upproriske vände om och genast begåfvo sig hem. Sds.
1410. Johannes Jonæ Agrelius. F. i Kuddby 1663 28⁄12; fad. bonde. Prv. 99. Komminister i Borg o. Löt 1700. D. 1724 8⁄4.
1411. Canutus Canuti Rosinius. F. i Flisby 1671; fad. C. Kindius, komminister. Prv. 1704. Komminister i Ingatorp o. Bällö 07. D. 1735 16⁄5.
»Kallas en väl studerad man.» Nic.
1412. Emanuel Israëlis Salander [Saliander]. F. i Motala trol. 1668; fad. kyrkoherde. Landtbrukare i Motala. D. där 1706; begr. 15⁄7.
1413. Franciscus Johannis Vesterdahl. F. i Västervik 1676 15⁄8; fad. handelsman. Stud. i Lund 1702; prv. 05. Pädagog i Karlskrona 04; bat.-präd. vid Östg. inf.-reg. 05; reg.-pastor 07; kyrkoherde i Gladhammar o. Västerrum 25; prost 40. D. 1749 14⁄3.
Följde sitt regemente i kriget och blef fången vid Pultava 1709 samt förd till det inre af Ryssland, där han i Tobolsk kvarhölls och stundom illa misshandlades i 13 år. Återkom till Sverige 1722.
1414. Virgilius Ulrici Vulff. F. i Västervik; fad. guldsmed. Soldat i Nyland.
Om honom står antecknadt, att han »lefde ett uselt lif.» Bl.
1415. Magnus Johannis Rydelius. F. i Fornåsa 1676 24⁄6. Fad Prost [642]. Fil. doktor 1703; prv. 31; teol. doktor 33. Docent i Lund 11; tillika rektor vid katedralskolan där 12; akad.-räntmästare 12; hist. professor 15 tillika kyrkoh. i Stäfvie o. Lackalänga 31; teol. professor 35; förste teol professor o. domprost i Lund 40. D. där 1742 1⁄12.
R. egde mycken lärdom och utmärkte sig genom stor vältalighet, ehuru i dessa hänseenden brodern [1314] underlägsen. Tröttnade aldrig att bispringa nödlidande, fastän tre stora eldsvådor medtogo en god del af hans egendom. Var en storväxt man »med ett starkt och genomträngande målföre,» hvarför kon. Carl XII lärer sagt, att det vore en karl att sätta i spetsen för ett regemente. Se vidare Biogr. lex.