Hoppa till innehållet

Betänkande om vattuminskningen/Kapitel 007

Från Wikisource, det fria biblioteket.
←  §6. Professor Andreas Celsii mening.
Betänkande om vattuminskningen, hvaruti denna läran efter den heliga skrift, naturens lagar och förfarenheten pröfvas, samt oriktig befinnes.
av Johan Browallius

§7. Cancel. R. von Dalins mening, och des Gensägare.
§8. Wallerius, Kalm, Chydenius, Hårleman, Hasselquist.  →


[ 12 ]

§. 7. Cancel. R. v. DALINS mening, och des Gensägare.

Vår Svenska Holberg, den vittre och qvicke Cancellie-Rådet Herr. v. Dalin har sedermera år 1747 antagit Celsii mening, och lagt den til grund af Tideräkningen i sin vackra svenska Historia. Vattuminskningens öde synes dock i Herr Dalins händer så vida blifvit förändradt, at den 1. med flere, endels af andra Scribenter anförde, endels til nyes upgifne rön och skäl blifvit bestyrckt; 2. at den Celsianiske måttståcken blifvit til den förflutna tiden lämpad och för så säker ansedd, at tideräkningen i svenska historien derpå kunnat grundas; der dock Herr Celsius icke annorledes än vilkorligen vågat til gamla Historien deraf göra tillämpning. 3. går ock Herr Dalin i det målet från Celsius, at han tyckt sig kunna bland orsakerna tillägga vatnets flyttning til æ[ 13 ]quator, och icke ansett inskränckningen til vår Nord allena för orimelig.

Tillämpningen af Vattminsknings satsen til historien har upväckt emot honom några Gensägare; hvaribland framledne Herr Assessor Biörners Häfda-ålder utkom år 1748; och vår lärde Historiographi Herr Jacob Wildes Bihang til första delen af svenska statsförfattningarnas Historie året derpå; samt den flitige och margkunnige Prof. Brings påminnelser om vattuminskningen vid samma tid.

Och har Herr Cancellie-Rådet Dalin år 1750 i Företalet til den andra delen af sin Historia lemnat et kärt svar på de i dessa Skrifter emot honom yrkade inkast; men Herr Georgi har, år 1751, uti en Upsalisk disputation, gifvit oss historien öfver denna controverse, igenom hvilken Minsknings satsen synes mera hafva vunnit til antalet af vidhängare, än förlorat.

Jag saknar dock i samma historie ofvanbemälte vid 1747 års Riksdag af Sveriges Rikes Högv. Prestestånd afgifna betänkande, som aldeles ogillar Dalinska fundamentet til Chronologien. Det säges, at vår värde och vördige Fornälskare Biskoppen Doct. Rhyzelius skal dervid hafva fördt pennan. Och skal samma betänkande jämväl af Rikets Loflige Borgarestånd vunnit bifall; men för andra göromål [ 14 ]skul kommit at hvila. Hvilken underrättelse jag lånar af den åberopade Journalisten[1], som derjemte spått oss, at de öfrige respective Stånden derutinnan skulle göra et.

Assessoren Herr Richardsson har sedermera, uti sin Hallandia antiqua & nova, hvars 1. del utkom 1751 och den 2 år 1753, på flera ställen anfördt sådana rön och skäl, hvarigenom han håller före, at Vattuminskningen bestrides och vederlägges.


  1. Hamb. Beytr. 1751. v:tes. Stuck. p. 129—141.