Betänkande om vattuminskningen/Kapitel 020

Från Wikisource, det fria biblioteket.
←  §19. Om allmänna Vattuminskningen med Bibelen kan förenas.
Betänkande om vattuminskningen, hvaruti denna läran efter den heliga skrift, naturens lagar och förfarenheten pröfvas, samt oriktig befinnes.
av Johan Browallius

§20. Canalerne uti Egypten vedersäga Vattuminskningen.
§21. Om Jordbrynens formerande genom hafvet, under Vattuminskning, strider emot Bibelen.  →


[ 43 ]

§. 20. Canalerne uti Egypten vedersäga Vattuminskningen.

Maillet hos Mascrier Description de l'Egypte[1] intygar, at bägge canalerne, både den äldre emellan Medelhafvet och den Röda af 3 dagsresors längd, och den i Omar Ebn Ellaas tid i 7 seculo gjorde, emellan Röda hafvet och Nil-strömen, vid Suez och Cairo, 2 dagsleder lång, äro huggne i hälleberg. Nu finner jag väl ingenstäds något anmärkt, som kan gifva anledning, at determinera, huru högt denna Isthmens land nu verkeligen ligger öfver Hafsbrynen; men så har jag dock många skäl at tvifla, om den är eller kunnat blifa så högländt, som hypothesen äskar. At allenast nämna en enda omständighet: Maillet, hvilken, såsom en af de starkaste Vattuminsknings Patroner och gammal Consul i Egypten, bör vid detta tilfälle äga vitsord, ehuru han icke glömt, at hafven måst, från den tiden Canalerne förfärdigades, efter hans hypothese, blifva lägre, medgifver likväl l. c., at om de blefvo rensade, skulle de med sin gamla eller förra djuplek, kunna tjena för båtar, fast icke för större skepp. På det sättet, som man föreställer sig, at de af början icke varit djupare gjorde, än för de fartyg, som då bruades, kunde nödigt vara, lära de snarare blifva bevis emot, än för Vattuminskningen, åtminstone hvad det Celsia[ 44 ]niska måttet angår; emedan ingen, som har någon humn om de gamlas skepsbyggeri och navigation, lärer kunna föreställa sig, at Ebn Ellaases canal varit ärnad för skepp, som fordra 50 fots djupare vatten än en båt; och den äldre canalen för skepp, som behöfva, kanske 80 eller 90 fots vatten. Obäkeliga skråf, som icke eller i vår tid någon hörts budit til at bygga och bruka. Jag vil vid detta tillfället icke anföra flere exempel, efter jag längre fram kommer vidare at omröra Vattubrynens högd i Medelhafvet.


  1. Tom. II. p. 326.