Betänkande om vattuminskningen/Kapitel 021

Från Wikisource, det fria biblioteket.
←  §20. Canalerne uti Egypten vedersäga Vattuminskningen.
Betänkande om vattuminskningen, hvaruti denna läran efter den heliga skrift, naturens lagar och förfarenheten pröfvas, samt oriktig befinnes.
av Johan Browallius

§21. Om Jordbrynens formerande genom hafvet, under Vattuminskning, strider emot Bibelen.
§22. Bärgens formerande fordrar tid, utom hvad deras blottande kräfver.  →


[ 44 ]

§. 21. Om Jordbrynens formerande genom hafvet, under Vattuminskning, strider emot Bibelen.

När skapelsen af Jordens yttra skorpa til bärg och dalar, samt deras ämnen och hvarf så förbindes med Vattuminskningen, at den göres til en orsak til alt sådant, eller ock Vattuminsknings satsen grundas på deraf tagna skäl; så synes den ännu mindre kunna frias från svåra påfölgder. Ty om Jordbrynens ojämnheter skola bevisa Vattuminskningen, såsom derigenom och derunder danade, så kan Telliameds slutsats icke vederläggas, at bärgens högd, när Vattuminskningens mon emot tiden är gifven, blifver et mått af den [ 45 ]tiden, som förflutit sedan deras toppar begynte blottas och visa sig.

Vi vele altså försöka hvad Bärgens högd gifver oss för en Chronologie, och huruvida den kommer öfverens med Bibliska tideräkningen. Om deras högd är mått af tiden, ifrån hvilken de stuckit sig up utur hafsbrynen, efter 2¼ aln på 100 år til räknandes; så följer deraf, at om Bibliska Chronologien skal hafva bestånd, som ännu icke sträcker Jordens ålder til fulla 6000 år, inga bärg på Jordkretsen böra finnas, som äro högre, än 130 alnar öfver nu varande Vattubrynen. At icke nämna Telliameds mått, efter hvilket vi skulle icke äga högre än 9 alnars kullar; men huruvida sådant kommer öfverens med förfarenheten, det lärer hvar och en kunna döma.

Det synes vara timeligen modest tiltagit, då man icke angifver bärgen högre än 200 alnar, icke desto mindre fordras ock dertil, efter hypothesen, öfver 3000 År mera, än original texten, och vid 2000 år mer, än den Grekiska de Sjutios uttolkning tillåter. Denne Anachronismen blifver dock någorlunda drägelig; men förfarenheten visar oss en helt annan bärgshögd. At Kinnekulle är 400 alnar högre än Venern, det försäkras i Linn. Vestg. Resa[1]. Venern åter ligger åtminstone 70 alnar högre än hafvet[2]; borde [ 46 ]altså, sedan denne kulles överste topp blef synlig i Vattubrynen, inemot 21000 År vara förflutna. Men huru mycket högre ligga icke våra fjällar? Jag sätter, at Sjön Femungen och Nordfjäls vatnet, bägge i Särna fjällen belägne, äga ungefärligen lika högd; från denna kommer Österdals Elfven, som faller i Östersjön vid Elf-karleby, och från den förra Klaraelf, som har sit utlopp vid Carlstad i Venern.

När man nu betraktar de mångfaldiga forsar, som i desse Elfvar, utom den tilrinnande nödvändiga sluttningen, finnes; så lärer icke vara för mycket tiltagit, om man säger, at Femungen ligger åtminstone 1200 alnar högre än Venern; men en Fjällkull, vid namn Svucku-stöt, angifves[3] äga 2268 alnars lodrät högd öfver samma sjö, hvilket gör tilsammans öfver 3500 alnar, Svucku-stöts högd öfver Hafvet.

Nu har jag väl vigtiga skäl at sluta, det detta Fjällberg är mycket högre; ty om det har sig så i Sverige, som annorstädes med Climaternas ändring efter olika högder, så måste Svucku-stöt, på hvilken knapt någon mossa växer, efter Herr Condamines observation[4], äga åtminstone 6000 alnars högd öfver hafsbrynen. Men, låt vara det ej vore högre, än 3500 alnar, så skulle ändock detta bärget, efter Vattuminsknings satsen, vara något öfver [ 47 ]155.000 år gammalt; men vårt Fädernesland äger bärg, som otvifvelakteligen äro ännu långt högre; täkte med en ständig snö; sådane som ock månge i Norige finnas. Nu har Herr Condamine i sin Journal[5] och jämväl i sin Mesure[6] gifvit vid handen, at det befinnes med säkerhet omkring Æquatorn, at Snön förblifver osmält vid en absolut bärgshögd af 2440 Franska toises vid pass; skulle sådant få lämpas til vårt climat, efter den tanka Archiat. Linnæus synes hysa[7], så måste våra Snö-fjällar skjuta sig öfver 7000 alnar högt up. Men om man ock skulle på det kalla Climatets räkning slå af 1000 alnar dertil; så blifver dock en högd qvar, som visar, at de icke på mindre än 2400 Secler kunnat blifva danade.

Pico på Teneriffa, som hållits före vara det högsta bärg i gamla Verlden, och tros äga öfver 6000 alnars lodrätt högd, tyckes ändock icke komma up emot Ararat, efter Tourneforts beskrifning[8]; hvilket, på ofvannämde fundament, om Tournefort gissar rätt, at hälften deraf är täckt med evig snö, vore det högsta bärg i Verlden, och skulle stiga inemot 15.000 alnar.

Med mera säkerhet äre vi underrättade om de Americanska bärgens högd; hvarom berättas[9], at Coraçon, hvarpå de Franske Mathematici hafva varit, är 2470 Franska toises högt öfver vattubrynen, och [ 48 ]Chimboraço, jämväl i nägden af Quito belägit, 3220 toises, eller ungefärligen 10.000 Svenska alnar; hvilket efter Celsianiska hypothesen skulle röja en ålder, af inemot 450,000 år; men Ararat, om det vore så högt, som sagt är, 675 000; efter Maillets måttstock vore åter Chimboraço 6.750.000, och Ararat 10.125.000 år gammalt.


  1. p. 20. sq.
  2. Hårlemans Dagbok p. 83.
  3. Vet. Acad. Handl. år 1743. p. 181.
  4. Journal. p. 48.
  5. l. c.
  6. p. 54.
  7. Amoen. Acad. p. 447. sq.
  8. Voy. Tom III. lett. XIX.
  9. Condamine Introd. Hist. p. 48; Mesure des 3 prem. deg. p. 56.