Betänkande om vattuminskningen/Kapitel 048
§. 48. Nilströmmens Sediment.
Egypten är bland de bekantare det märkvärdigaste exempel af uplandning Δῶρον τῳ ποταμῳ Nilströmmens gåfva af Herodoto[1] kallad, och jämväl af mångom räknad ibland de starkaste skäl til vattuminskningen. Jag vil icke uppehålla mig vid at critisera Herodotus; andre hafva det redan gjort[2]. Så mycket är dock ögonskenligt, at hans Theorie och derpå grundande spådom om Egyptens tilökning icke hållit strek.
Huruvida Herr Freret haft fullgoda skäl, at neka det Egypten är tilkommen genom Nilens sediment[3] det lemnar jag ock derhän. Men det finner jag ingen vän, at vedersäga, at ju Egyptens Terrain genom Nilströmmens grummel blifvit ansenligen högd och ökad. Om sjelfva landet derjämte af samma orsak blifvit utvidgadt, som nog likt synes, eller ej, det gör nu i anseende til mit ändamål lika mycket. Likväl kan jag vid detta tilfället ej undgå, at anmärka tu ting hos Maillet, som icke synas rima sig: det ena är Egyptiska strandens blottande til 2 Franska mil inom 100 år, hvilket han anser såsom et mått af hvad både förut skedt, och hädanefter borde vara at vänta[4]. Det är svårt at disputera någons förfarenhet: det ser jag väl, at Egyptiska Landet genom Nordanvädret, som under hela Nilens flödande ligger på, måste vid stränderna få någon tilökning; men det skulle redan vara inemot dubbelt större, än det är, om sådant, i bemälte mon, altifrån Myris tid skulle skett. Måste altså antingen Maillets rön vara falskt, eller äga någon annan och obeständig orsak. Det andra jag har at klandra på Maillet, består deri, at han gör Nilens grummel eller sediment til 1⁄10 del af dess volume[5], hvilket icke mera vore något vatten, utan så godt som en lervälling. Icke dess mindre finner han ändock i sin Telliamed af Landets tilväxt derutöfver skäl til vattuminskningen; der dock et så lågt land, som Egypten är, icke på långt när, äger den högd, som utaf et så osdrygt årligt sediment skulle följa, mycket mindre den tilväxt, som derutöfver skulle kunna rymma vattuminskningsmonen, ehuru liten den ock är tiltagen.
Med långt mera skäl tycker jag, at Dr. Shaw[6] gör sedimentet allenast til 1⁄120 af vatnets volume; hans til utrönande häraf anstäldte försök tyckas ock tämeligen låta höra sig. I anledning deraf sluter han, at Egyptens land på 4072 års tid skal blifvit tilökt til 41 fot 8 tums perpendiculair högd. Det söker han befästa genom proportionen af Nil-flodens på samma tid tilökte stigande; hvilket i Myris tid efter Herodoti berättelse var 8 Grekiska alnar, då alt Landet blef öfversvämmat; men i Herodoti egen tid behöfdes 15 dertil, nu åter 20 efter Constantinopolitaniskt mått: alt efter, nämligen, som stränderne genom flodens gyttja blifvit högre.