Betänkande om vattuminskningen/Kapitel 078

Från Wikisource, det fria biblioteket.
←  §77. Andra slags petrefacta, som äro oförneklige kännemärken efter Syndafloden.
Betänkande om vattuminskningen, hvaruti denna läran efter den heliga skrift, naturens lagar och förfarenheten pröfvas, samt oriktig befinnes.
av Johan Browallius

§78. Förslags mening om petrefactis pelagicis på den händelsen de skulle finnas i urqueds hvarf.
§79. Cauteler vid frågan om Lithogenesien efter Vattuminsknings hypothesen.  →


[ 180 ]

§. 78. Förslags mening om petrefacta pelagicis på den händelsen de skulle finnas i urqueds hvarf.

[ 181 ]Jag har sett många bärg, hvaruti petrefacta funnits, jämväl af den arten, som hörer antingen til kända eller ännu obekanta testacea pelagica.

Jag har dock icke än råkat något ställe, som förmått mig, at gå ifrån en mening, den jag hållit före vara nog bestyrkt genom sjelfva autopsien, nämligen, at alt sådant är verkelige lemningar efter kräk, som fordom haft lif; men jag har derjämte icke eller blifvit varse sådana omständigheter, som hindrat mig at hänleda altsammans från syndafloden. Dock efter jag finner, at andre och jämväl habilare Röne-idkare, än jag, befunnit annorledes: jag icke eller til förklaringen af deras förfarenhet vil våga på tycke och gissningar; så vil jag häldre vänta med mit utlåtande, til dess jag vunnit full säkerhet om sjelfva factum.

Det kan hända, at jag icke med tilbörlig aktsamhet och omhugsan granskat alla omständigheter. Torde hända, at jag ej haft stenslagen, hvari eller hvarunder sådana figurata förekommit, mig så bekanta, at jag tagit dem för yngre, än jag borde, och för tidens foster, dem, som äro lika gamle med jorden: tör ock hända, at andre varit så lyckelige och råkat på de dicisivare rön. Men om jag ändock skal provisionaliter något säga, på den händelsen oftanämde figurata skulle förekomma i sådana hvarf och bärg, som öf[ 182 ]vertygeligen äro originaire, och af Syndafloden lemnade så orubbade, at han icke kan äga någon del deruti: som jag också tror mig både funnit och med säkerhet igenkänt många Urqueds-bärg; så kan jag likafullt, emot så många öfvertygeliga skäl, och, jag tör säga, hela Naturens enhälliga gensagu, icke til förklaring deraf falla på Vattuminsknings hypothesen; utan skulle tycka långt förnuftigare, at låta Herr Bertrands skäl hos mig gälla[1], hvarigenom han vil bevisa, at sådane figuratorum ursprung bör sökas uti skapelsen. Ty i sanning, så snart det medgifves, at alt Kalk-ämne på hela jorden skal komma från Ostrocodermata och Coraller, som ock Herr Buffon högeligen påstår; så blir det långt rimeligare och med Skaparens vishet och gohet mera öfverstämmande, at säga, det Han beredt mästadelen deraf förut, och lagt dem i jordens första färska hvarf, än at Han tagit en methode, hvarigenom jorden och dess invånare hela hundrade tusende åren bårtåt skulle komma at sakna en så stor, essentiel och nödvändig del af sjelfva jordklotet. Gud som skapar jordena och gör henne, Han bereder henne ock. Han har icke skapat henne til ödesmål; utan Han har gjordt henne, at vara bebodd.[2].


  1. loc. cit. p. 100. sq.
  2. Esai. 45:18.