Betänkande om vattuminskningen/Kapitel 085

Från Wikisource, det fria biblioteket.
←  §84. Om Quartz-ämnet i synnerhet.
Betänkande om vattuminskningen, hvaruti denna läran efter den heliga skrift, naturens lagar och förfarenheten pröfvas, samt oriktig befinnes.
av Johan Browallius

§85. Om Felt-spaten och dess ursprung.
§86. Om Kalk-spat.  →


[ 196 ]

§. 85. Om Felt-spaten och dess ursprung.

Felt-spaten är af samma grund-ämne med Quartzen och sällan ren derifrån. Jag har ock läst, at man tager den för Hafvets foster; men förstår man icke dermed det första Chaotiska Hafvet, så ser jag sannerligen ingen grund dertil.

Det är sant, at sjelfsår-stenen är mästendels en Felt-spat, och at han gifver tecken til Muria; men mycket är outrönt i den saken.

Det blifver dessutan altid ovisst, om sjelfva Spaten hyser något salt; och om han än hyste, hvad kunde ändock slutas deraf, til dess ursprung af vårt Hafs-vatten? Jag vil lätta här til en liten observation, som jag gjort på Ryssbacken i Åbo. Den består af et Quartz- och litet skimmerblandadt Feltspat bärg. Och råkar man der, fast än icke på de högsta stäl[ 197 ]len, stora afbrutna stycken af samma ämne: sjelfva bärget, der det är obrutit, visar en glatthet ofvanpå, likasom andre bara bärg; såsom skulle de af tiden och väderlekn vara nötte och slipade, eller ock kanske snarare fått en slik façon från början; så at den sidan, som legat bar för luften, således synes nog ökänd. Ibland ofvanbemälte stycken är et, som består ungefärligen af 3000 cubique-fot, hvilket ligger så omstjälpt, balancerat, och af en eller annan mindre sten understödt, at man beqvämligen och noga kan känna igen dess glatta sida, som är utföre vänd. Det måste varit en stor styrka, som brutit och vändt up och neder på denna hällen. Efter bärgets belägenhet och alla omständigheter, synes mig likt, at sådant måste skedt uti Syndafloden; och om så är, så får man här et bevis derpå, at detta bärget varit til för syndafloden och altså Feltspat, Quartz och Skimmer, hvaraf det består, nödvändigt från skapelsen leda sit ursprung.