Blå oktober/Håll ut!
| ← Ännu en gång |
|
Vintervisa → |
Håll ut!
.jpg){kind=small}
åll ut, håll ut i dyster dag;
ty allt blir ljust till slut!
Du segrar midt i nederlag,
om blott du håller ut.
Ja, fäll ej modet en minut!
Håll ut, min vän, håll ut!
Se, lifvets gång är vågens lopp,
som går från höjd till dal,
och färden löper ned som opp
och går från fröjd till kval;
men vägen når till sist sin strand
och mänskan — lyckans land.
Om hafvet jämt låg spegelklart,
hann slupen knappast fram.
Ju högre våg — ju större fart,
om ock mer mödosam.
Blott den förgicks på lifvets älf,
som öfvergaf sig själf . ..
Har ock en dryg koloss dig mött,
det undergång ej är.
Och blef din slup i spillror stött,
vet — spillran också bär!
Och slungas du bland dolska skär,
ja — då är stranden när!
Så mins då: kommer dyster dag,
är allt ej därmed slut!
Nej, ock ur tyngsta nederlag
skall segern föras ut.
Det ljusna skall en säll minut...
Håll ut, min vän, håll ut!