Hoppa till innehållet

Bref och skrifvelser af och till Carl von Linné/654

Från Wikisource, det fria biblioteket.
←  653
Bref och skrifvelser af och till Carl von Linné

654
655  →
Utgiven 1910


[ 67 ]

654.
HögEdle och Widtberömde Hr Assessor.

Tack för härligt Præsidio till allas wår heder.

jag längtar att få orationen tryckt.

dagl. håller jag på att renskrifwa Wgiötresan. allenast Salvius blif:r färdig att trycka henne, nog skall jag wara till reds.

Hans Excellences skänk genom Norrelius[1] har jag fått, men ej wågat skrifwa för hans Excellences siukdom skull.

Scolopendren hade man och för uht ibland hans Excellences ödlor, war intryckt i ormen, som sågs af halsen.

Fick Hr Assesoren brefwet till turkiske Doctoren, älr kom det öfwer genom Cancellie Rådet Carlson?

Rosen kom igår; jag har ej talt med honom, altså ej än sedt cornu Rhinocerotis.

Apothekaren lofwade sig öfwerskicka Rökpulveret.

Lätt mig wetta hwad frön Hr Assessoren åstundar.

Mannercrantzes[2] inlaga om china farten woro artig att se.

[ 68 ]En disputation om 40 nova pl. genera håller jag på att utgifwa.[3]

Lef länge och säll. förbl.

HögEdel och Widtberömde Hr Assessorens
Upsala 1746 d. 6 nov.
ödmiuke dräng
Carl Linnæus.

Utanskrift:

Assessoren
HögEdle och Widtberömde
Hr Doctor Abr. Bæck
Stockholm.

Sigill IV. rödt lack.

  1. Anders Norrelius, universitets-bibliotekarie, död 1749.
  2. ​ Troligen Sven Kellander, adlad Mannerskantz, född 1727, adjutant vid Fortifikations-brigaden i Stockholm 1747. slutligen öfverstelöjtnant. död 1801. — I Vet. Akad:s protokoll för den 6 December 1746 omtalas, att Bäck från en person med detta tillnamn inlemnat ett memorial »angående den Ost-Indiska resan, tilbjudandes sig at vara Academien til tienst i hwad mål, som hon kunde önska uplysning eller hvad dervid vore at tagas i ackt». Akademien beslöt »betyga sin tacksamhet emot des goda vilja och anmoda honom at gifva vid handen, hvad han sielf kunne finna nödigt.» Något vidare är om denna tilltänkta färd icke bekant.
  3. Nova plantarum genera, hvars respondens var Carl Magnus Dassow, ventilerades den 15 Juni 1747.