4. För dig, o Gud! mitt hjerta brinner
Och älskar hvad du mig befallt.
Jag saknar dig: och allt försvinner.
Jag finner dig: och äger allt.
Jag glömmer dig: och ångren tär.
Jag lyder dig: och lycklig är.
2. Mitt öga skådar dina under,
I stormens våld och hafvets svall;
Din allmakt uti åskans dunder,
Din mildhet uti regnets fall.
Men hjertat, uti dygdens bud,
Wälsignar dig som vän, o Gud!
3. Den röst, som i mitt samvet talar
Och gör mig dygdens öfning kär,
Den milda kraft, som mig hugsvalar,
Då jag bekymrens börda bär;
Allt är, o Gud! en nåd af dig,
Som vill mitt väl och vårdar mig.
4. Det lugn, som mig i spåren följer
Wid allt, som göres rätt och godt,
Den blygsel, som mitt hjerta höljer,
Fast ingen dödlig vet dess brott;
Bevittnar din rättfärdighet,
O Gud, som allting ser och vet.
5. Att tidens vinning jag försakar
Wid hoppet om ett evigt väl,
Att jag mot hjertats villor vakar
Med segrens styrka i min själ;
Allt är en gåfva af din hand,
Som lossar mig ur syndens band.
6. Så, milde Gud! i dig jag äger
En Fader, som ledsagar mig,
Din röst uti mitt hjerta säger,
Att detta namn behagar dig.
Allt vittnar, Herre! att du är:
Mitt hjerta, att du är mig när.
