Hoppa till innehållet

Gotlands konsthistoria/Vestkinde

Från Wikisource, det fria biblioteket.
←  Bro
Gotlands konsthistoria
av Carl Georg Brunius

Vestkinde
Lummelund  →
På Wikipedia finns en artikel om Väskinde kyrka.


[ 8 ]

Vestkinde.

En smal temligen god skogsväg för ½ mil i nordost till denna kyrka, hvilken utgöres af aflångfyrkantigt skepp, fyrkantigt kor och fyrkantigt torn i vester. Hela byggnaden är uppförd af huggen och luktad kalksten.

Skeppet, som invändigt håller i bredd 50.1 och i längd 48.5, har höga socklar, hvilka bildas af en föga brant skråkant med rundstaf derpå. Två korshvalf med en skiljebåge dana skeppets betäckning. En fyrkantig temligen grof pilaster i sydöstra och en sådan i nordöstra hörnet uppbära en bred rätvinklig spetsbåge med hålkälade och rundstafviga dynstenar. Å hvarje sidomur framstår en lång kragsten, som nederst är fyrkantig och spetsig, deröfver smal halfrund och skarpryggig, och derpå ligger en hålkälad krans. På kragstenarna hvilar skiljebågen, som är spetsig tvåsprångig och skarpkantig. Härvid bör dock märkas, att mellansprångets hörn äro nederst afskurna för att bättre öfverensstämma med kragstenarna. Å sidomurarna finnas spetsiga och rätvinkliga kantbågar, hvilka uppgå från små hålkälade kragstenar och motsvara skiljebågens sidosprång. Kapporna äro spetsiga och rakt uppåtgående. Korshvalfven uppskjuta högt öfver sidomurarna och nära under handbjelkarna.

En stor ingång å södra sidomuren nära vestra ändan har å yttre omfattningens hvarje sida två kolonner mellan murhörn. Innerst stå poster pa hög tröskel, och ytterst framspringa pilastrar. I portalen ligger en hel bottenhäll, som sträcker sig under grundstenarna, hvilka [ 9 ]äro brant skråkantiga. Baserne ha attiska former men afrundade plinter samt för kolonnerna å vestra sidan fasettringar, men å östra bladringar. Murhörnen äro hålkälade. Framtill på hvardera af pilastrarna står en skarpryggig halfkolonn. Kapilälerne äro höga bägarlika och bladprydda, kransarne hålkälade. På posterna hvilar ett sexbladigt dörrfält med fem rullika knoppar. Innersta murhörnen uppbära en sjubladig spetsbåge med sju sådana knoppar. Från kolonnerna uppstå rundstafviga och från murhörnen och pilastrarna skarpkanliga spetsbågar. Öfver halfkolonnerna uppgå klotprydda fortsättningar af skaften. Ett högspetsigt röste har hålkälade vattenlister och öfverst en fyrkantig slät spets med likadan knopp. Inre omfattningen är snedsmygig och lågrakspetsig.

Å södra sidomuren i midten af öslra hvalfafdelningen finnes ett stort spetsigt fönster, hvari en midtpost och motsvarande karm uppbär två släta spetsbågar och derpå en trebladig ros. Omfattningen posten karmen och bågarne samt rosen äro ut- och invändigt snedsmygiga. Triumfbågen är spetsig med hålkälade dynstenar.

Skeppets östra gafvelröste har utvändigt två indragningar, hvilka äro skråkantiga och ungefär 1.0 breda. Till följe af dessa indragningar har pilastrarne och bågen derinnanför blifvit nödvändiga för röstets uppbärning. Skeppets sidomurar äro något inåtdragna.

Koret, som invändigt sträcker sig i söder och norr 25.1 samt i vester och öster 20.4, har höga skråkantiga socklar. Betäckningen består af ett korshvalf med rundbågiga nära raka starkt uppåtgående kappor. Korets sidomurar äro liksom skeppets något inåtdragna.

[ 10 ]Å södra sidomuren nära vestra ändan finnes en ingång. Yttre omfattningen har å hvarje sida en kolonn emellan två stora murhörn. Derinnanför stå poster på hög tröskel. Grundstenarne äro höga och skråkantiga. Baserne likna attiska och ha skyddsblad för kolonnerna, men sakna sådana för murhörnen. Kapitälerne äro för de förre bägarlika med yfviga blad, men för de sednare grundt karnirade. Blott öfver det innersta murhörnet på vestra sidan märkes ett stort blad. Kransarne äro hålkälade. Posterne uppbära ett trebladigt dörrfält, hvilket har fyra rullika knoppar och i midten en stor fembladig ros. Dörrfältets svicklor fyllas med frodiga blad. På kolonnerna hvilar en rundstafvig spetsbåge, som börjar med tärningformiga knoppar och har öfverst en led i likhet med en dubbel attisk bas. Bågen siras med några veckprydda ringar. Murhörnen uppbära skarpkantiga spetsbågar. Af de yttre murhörnens kransar ligger å den vestra en drake och å den östra ett lejon, hvilka äro vända mot hvarandra. Hålkälade vattenlister höja sig öfver de yttre kransarna och bilda ett spetsigt röste med sina blotta framsprång. Ytterste bågens slutsten har en halfupphöjd bröstbild af Christus, som i nära naturlig storlek bär korsgloria och håller i venstra handen en bok och upplyfter högra till välsignelse. Inre omfattningen är snedsmygig och lågrakspetsig. Båda portalerne bestå af slipad kalksten.

Nära midten af södra sidomuren ses ett enkelt spetsbågigt fönster. Å altarväggen finnas tre sådana fönster, af hvilka det mellersta är något bredare och högre än de omgifvande. Korets alla fönster äro ut- och invändigt snedsmygiga, och de ha tunna föga framspringande karmar.

[ 11 ]I södra sidomuren märkes ett litet rakslutet väggskåp. Uti norra sidomuren midt emot finnes ett stort högspetsigt väggskåp, hvars omfattning har några tums framsprång och hvilar på två kragstenar. Kanterne prydas med rundstafvar och hålkälar. I vestra hörnet ses en krönt person, som håller en bok i venstra och ett gissel i högra handen och trampar på en utsträckt menniska. I östra hörnet står en man med lång staf.

Tornet, hvars socklar till form och höjd likna skeppets, har blott tvenne afdelningar öfver hvarandra. En tredje afdelning, som bort enligt vanlig anordning finnas, men som saknas der, har antingen ej tillkommit eller nedramlat. Första afdelningen, hvars inre sträckning i söder och norr utgör 22.8 samt i vester och öster 17.9, betäckes med ett spetsigt korshvalf, som har raka uppåtgående kappor. Härvid bör märkas, att den södra sidomuren, hvari finnas två förvaringsrum, är mycket tjockare än den norra. För afhjelpande af detta missförhållande har den sistberörda sidomuren vid östra ändan invändigt fått en grof pilaster, så att tornbågen, som är spetsig med hålkälade dynstenar, rätt motsvarar skeppet. Mellan pilastern och vestra sidomurens norra ända är en ganska bred spetsbåge med skråkantiga dynstenar inslagen, till hvilken korshvalfvets norra kappa sluter sig, hvadan detsamma äfven fått en regelrät ställning. Första afdelningen, som är lika hög som skeppet, har å norra sidomuren nära östra ändan en ingång. Yttre omfattningen framter å hvarje sida en smärt och hög kolonn emellan stora murhörn. Innerst stå mycket tjocka poster på en likadan tröskel. Grundstenarne utgöras af socklarnas blotta skråkanter. För [ 12 ]kolonnerna äro dock å skråkanterna öfra ringar och stora platta blad vid sidorna utarbetade till att ersätta verkliga baser med skyddsblad. Denna anordning är mycket ovanlig. Kapitälerne äro för kolonnerna och murhörnen hålkälade. Kransar saknas. Posterne, hvilka ha tresidiga nedåt spetsiga konsoler, uppbära ett rakt högspetsigt slätt dörrfält. På kolonnerna och murhörnen hvila höga och skarpkantiga spetsbågar. Denna portal består af huggen kalksten. Inre omfattningen är snedsmygig och lågrakspetsig. Å midten af vestra sidomuren finnes ett bredt högt och spelsbågigt fönster med karm poster och bågar af trä. En ursprunglig karm, som består af sten, är ut- och invändigt snedsmygig.

Af södra sidomurens tvenne förvaringsrum sträcker sig det vestra i söder och norr 5.5, i vester och öster 9.4; det östra i söder och norr 5.4, i vester och öster 5.1. Hvardera af rummen har ett spetsigt tunnhvalf på vederlag i vester och öster. Till det vestra rummet inleder en dörr inifrån, men till det östra en sådan utifrån, och det förra upplyses af en liten smal ljusöppning åt söder, det sednare med en dylik åt öster. Det vestra rummets ingång framter rätvinkliga anslag med hög tröskel och rak betäckning. Det östra rummets ingång har rätvinkliga anslag på tornets socklar samt en spetsig och trebladig betäckning. Vestra rummets ljusöppning, som vetter utåt, är till det yttre snedsmygig och dess raka betäckning prydes med en inhuggning i rakspetsig bågform. Östra rummets ljusöppning siras med trebladig betäckning. I det vestra rummet märkes ett rakspetsigt väggskåp åt vester och uti det östra ett sådant åt norr.

[ 13 ]Å första afdelningens vestra sidomur vid södra ändan inleder en raksluten ingång till en trappa, hvilken uppgår igenom södra sidomuren åt öster, hvarest en likadan ingång öppnar sig till andra afdelningen. Der utleder en raksluten genomgång åt söder och en sådan åt norr till ett galleri, som har tvenne ovanligt breda och höga spetsbågiga öppningar, det södra nemligen åt söder och det norra åt norr, och hvardera har dessutom en liten raksluten glugg åt vester. Hvarje galleris stora öppningar åtskiljas af en grof kolonn med attisk bas och hålkäladt kapitäl. Hvarje öppning har i midten en smärt kolonn, hvars bas liknar ett tärningformigt kapitäl i omvänd ställning, och hvars kapitäl liknar en låg sammantryckt bas. En af de små kolonnerna är ersatt med ett ganska groft skaft utan bas och kapitäl. Hvardera af de små kolonnerna uppbär tvenne små spetsbågar, som utgöras af en hel häll. De yttre omfattningarne äro spetsiga, men de inre lågrakspetsiga. De inre betäckningarne ha alla skålbrädena i behåll. I andra afdelningen finnes åt vester en mindre rundbågig glugg, hvilken utåt är snedsmygig och rundbågig, men inåt har sneda smygar och vågrät betäckning. Der öppnar sig på midten af östra sidomuren en stor raksluten ingång till vinden. Tornet uppbär en lägre spira, som öfvergår från fyrkant till åttkant.

I första afdelningen har ett spannmålsmagasin blifvit i sednare tid inbygdt, så att det stora fönstret i vester till betydlig del bortskymmes.

Ett muradt altarbord har en hålkälad skifva af slipad kalksten. En dithörande altartafla, som består [ 14 ]af fin sandsten, föreställer nattvarden. Omfattningen är hållen i modernt rococomaner och liksom figurerne illa arbetad.

En rund dopfunt står på en rund grundsten. Foten prydes med en stor hålkäl mellan en mindre och en större rundstaf, Mellanstycket har en djup och stor hålkäl och öfverst en flätad rundstaf. Ur hålkälen framskjuta fyra djurhufvuden, hvilka bita öfver fyra ormar. Skålens botten, som är skråkantig, siras med flätverk. Sidorna äro raka och nära lodräta. Kring sidorna, hvilka sakna bågfält, ses bildverk. 1. Bebådelsen. 2. Marias besök hos Elisabeth. 3. Maria till sängs, barnet samt oxen och åsnan derjemte. Josef sitter nära Marias fötter. 4. En herde med en hund möter två andra. 5. De tre vise männen frambära skänker till Maria, som sitter med barnet på venstra knäet. 6. En qvinna framräcker Christusbarnet vid ena sidan om ett altare, hvarå ses en kalk, tvenne med utsträckta armar stå vid andra sidan. 7. Christus, omgifven af en föga spetsig oval, sitter på regnbågen och håller en bok i venstra handen och välsignar med högra. Christus har korsgloria, men de öfriga personerne, med undantag af Josef och herden samt de vise männen med kronor, ha rundglorior. Uti vinklarna utanför ovalen märkas i små rundlar evangelisternas sinnebilder. Till höger derom framter en engel med utslagna vingar Christusbarnet, tll venster svänger en person ett rökelsekar. I skålen slår en kittel, hvilken är sammannaglad af tunna kopparplåtar och tvifvelsutan samtidig med dopfunten. Grundstenen utgöras af huggen, foten af slipad kalksten. Mellanstycket och skålen bestå af [ 15 ]fin sandsten, som lidit af vittring. Grundstenens tvärmått utgör 4.5, dopfuntens höjd 5. G, skålens yttre tvärmått 2.0.

I första afdelningen ligger en vida större rund grundsten för dopfunten. Deri ses ett tallriklikt uttömningsbäcken med ränna. Grundstenen håller i tvärmatt 0.6 och har en ring och är derinom hackad, men derutanför finhuggen. Den mindre grundstenen, hvilken inpassar med ringen och hackningen, har tvifvelsutan legalt på den större.

Från medeltiden finnes ingen uppgift på kyrkans ålder. Således kan derom blott dömas vid jemförelse med de gotländska helgedomar, hvilkas tillkomst är bestämd. Kyrkan, som företer äldre spetsbågsstil, har troligtvis blifvit byggd omkring år 1250. Härvid bör likväl erinras, att rund- och spetsbågsstilen ej sällan öfvergå i hvarandra, och att mången byggnad, hvilken företer rundbågsstil, är samtidig med och stundom något yngre än den, som är utförd i spetsbågsstil. I vestra sidomuren af kyrkogården finnes en ovanligt stor port med spetsigt tunnhvalf. I hvarje insida märkes en lång och låg sittnich med stickbågig betäckning. Yttre och inre omfattningen har rätvinkliga poster och hålkälade kransar samt spetsig betäckning. Porten håller 9.8 i bredd och 16.1 tvärsigenom. En liten port å södra sidomuren har spetsigt tunnhvalf. Den yttre omfattningen är spetsig och har hög tröskel, men den inre rundbågig ocb rätvinklig. I vestra insidan ses en rakspetsig sittnich, i östra ett rakslutet väggskåp. En något större port å norra sidomuren framler lemningar efter ett spetsigt tunnhvalf och har [ 16 ]både in- och utåt rätvinkliga och spetsiga omfattningar, af hvilka den yttre har hög tröskel. En stick- bågig sittnich finnes i hvarje insida. Dessa tre portar, som äro uppförda af huggen och tuktad kalksten, ha vederlag och kroppåstak åt motsatta håll med genomgångarna.