Herre! evigt stor i ära

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
←  Upp, psaltare och harpa
Herre! evigt stor i ära
av Samuel Ödmann
Höga majestät  →
Nr 2 i 1819 års psalmbok. På Wikipedia finns en artikel om Herre, evigt stor i ära.


[ 8 ]

2. Herre! evigt stor i ära,
Höghet, vishet, nåd och makt!
Mild och sann i himlens lära,
Rik och god i jordens prakt,
Dygdens värn och nödens tröst!
Dig jag helgar denna röst.

2. Fast den blick, jag till dig höjer,
I sin svaghet dig ej ser,
Dig du för mitt hjerta röjer
Uti allt, hvad mig omger.
Allt en evig kärlek är,
Allt om dig ett vittne bär.

3. Ingen tankegåfva mäter
Dig i din fullkomlighet.
Du, då verlden dig förgäter,
Själv af ingen saknad vet.
Men, i kärlek lika stor,
Du i detta hjerta bor.

4. Härlighet din thron betäcker;
Evig klarhet strålar der.
Du din allmakts spira sträcker
Öfver allt, hvad skapadt är.
Men din blick, din ömma röst
Gjuter lugn i detta bröst.

5. Ondskan för ditt öga rädes,
Dygden prisar dina bud;
Hoppet under bördan glädes
Åt en Fader i sin Gud;
Svagheten förgäter sig;
Fattar mod och nalkas dig.

6. Fader! tacksamheten blandar
Denna stämma, låg och svag,
Med det lof dig ljusets andar
Sjunga i en evig dag.
Du, som mild och rättvis är.
Af ett stoft ej mer begär.