Hoppa till innehållet

Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter/Företal

Lägg till länkar
Från Wikisource, det fria biblioteket.
←  Innehållsförteckning
Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter
av Abraham Hülphers
Företal m. m.
 Musik och Instrumenter  →


[ 8 ]

⁎              ⁎
⁎

De af Herr Directeuren Abraham Abrahamsson Hülphers upsatte Historiske berättelser om Musik, Instrumenter och Orgwerken i Riket, hafwa blifwit genomläsne, och äfwen funnits både märkwärdige och nyttige.

Och som Kongl. Academien jämwäl förut, af andra utgifna hederliga arbeten, känner Auctorns berömliga upmärksamhet, kundskaper och flit, så twiflar Kongl. Academien ej, at ju desse Samlingar blifwa af det Allmänna lika wäl uptagne. Stockholm d. 17 Octob. 1770.

PEHR WARGENTIN.
Kongl. Wetensk. Acad. Secret.

[ 9 ]

Til

Kongl. Swenska
Musikaliska Academien !





Kongl. Academiens föremål att gynna och befordra Musikaliska wetenskapen i Riket, lemnar mig det glada hopp, at min afhandling om Musik, Instrumenter och Org[ 10 ]werk, ehuru mindre fullständig, dock med ynnest warder ansedd.

At dermed framträda för Allmenheten i wårt uplyste tidehwarf, och sedan Kongl. Academiens förträffeliga inrättning blifwit bekant, kunde anses för nog driftigt och förmätet, särdeles, som snart intet i samma ämne på wårt språk tilförene utkommit af tryck, och den saken derföre har bordt lemnas til Kongl. Academiens egen åtgärd; men då jag, jämte min ofullkomlige Samlings öfwerlemnande til Kongl. Academiens granskning, tillika får nämna, at denne Afhandling blifwit författad och til någon del aftryckt, innan Kongl. Academien tog sin början, så giör mig försäkrad, at min wälmening til det bästa uttydes, lika som, hwad här saknas eller fordrar rättelse, igenom mera grundelige och utförlige anmärkningar, med Kongl. Academiens priswärde omsorg, warder i sinom tid ersatt.

Framhärdar med wördnad
Kongl. Academiens
Allerödmiukaste Tienare
Abr. Abra:son Hülphers.

[ 11 ]

Ärke-Biskopen och Pro-Cancellern wid Kongl. Academien i Upsala, Högwördigste Herren,
Herr Doctor MAGNUS BERONIUS.

Högwördige Herrar Biskopar:

I Lindköping Herr Doctor PET. FILENIUS.
Skara Doct. AND. FORSSENIUS.
Strengnäs Doct. JACOB SERENIUS.
Westerås Doct. LARS BENZELSTIERNA.
Wexiö Doct. OLOF OSANDER.
Åbo Pro-Canc. Doct. CARL F. MENNANDER.
Lund Pro-Canc. Doct. JOH. ENGESTRÖM.
Borgo Doct. GABR. FORTELIUS.
Götheborg Doct. ERIC LAMBERG.
Calmar Doct. CARL GUST. SCHRÖDER.
Carlstad Doct. DAN. HERWEGHR.
Hernösand Doct. OLOF KÖRNING.
Wisby Doct. GABR. TIM. LÜTKEMAN.

Stockholms Stads Cons. Præses,
Samt
Hög- och Wäl-Ärewördige, Höglärde Herrar,
Dom-Prostar, Assessores och Resp. Ledamöter wid Consistorierna i Riket,
så ock
Herrar Prostar och Kyrkoherdar i Stiften.

[ 12 ]Denna Afhandling om Musik och Instrumenter, särdeles Swenska Orgwerks Beskrifningen, tilägnas i synnerhet Eder, Hög-gunstige Herrar, emedan Eder ynnest och bewågenhet förnämligast bidragit til bemälte Samlings utgifwande.

Så fägnesamt för mig är, at kunna upfylla det gifna löftet, och, efter min ringa förmåga, söka med denna lilla Tractat gagna det allmänna, så angenämt blir det tillika, at först få nedlägga samma Afhandling i mine Hög-gunstige Herrars sköte, och aflemna ödmiukaste tacksejelse för det besynnerliga biträde mig härwid blifwit giordt.

At förspörja Edert nöje och wälbehag öfwer min Samling och kostnad, skall wara mig den käraste belöning; äfwen som det blir min fägnad, om de Herrar och Män, hwilka haft beswär, finna sig icke fåfängt dermed anwändt tid och möda.

[ 13 ]Hos Högwördigste Herr Ärke-Biskopen, Herrar Biskoparne och Consistoriales, samt Herrar Prostar och Kyrkoherdar i större Församlingar, der Orgwerk finnas eller kunna påtänkas, fördristar jag äfwen ödmjukast och wörsammast anmäla denne Orgwerks Historia til gunstig åtanka, som jag derigenom torde få wänta någon ersättnning, för et på egit förlag anwändt, kostsamt tryck, men will dock icke utbedja mig derwid högre gynnande, än, at detta ringa arbete måtte anses wärdigt et litet rum ibland Kyrkornas Bok-förråd.

At få inneslutas i Mine Hög-gunstige Herrars ynnest och wälwilja, är hwad framför alt anhåller, och under trogen önskan af all Sällhet och förnöjelse, med wördnad framhärdar

Högwördigste Herr Ärkebiskopens,

Högwördige Herrar Biskopars

och öfrige

Samtelige Herrars


Aller-ödmjukaste tjenare
Abr. Abr:son Hülphers.

[ 14 ]

Företal.

Uti Wetenskaper och konster böra Theorie och Praxis med hwarannan förknippade wägleda til en fullkomlig kunskap och utöfning.

Alla bemöda sig, at uti Musiken hinna til högden uti utöfningen. Naturlig böjelse samt ständigt beflitande bidrager ganska mycket härtil hos några. Men detta är allenast en Practisk kunskap, som ſörleder til fastställandet af oriktiga begrep. Och då blifwa wänners smikran och andra tilfälligheter öfwertygande skäl, at man tror sig redan wara Mästare uti konsten, der likwäl det bästa neml. en riktig Theorie ännu saknas. At ernå denna, fodras antingen en Theoretisk och tillika Practisk läromästare eller ock böcker. Den förra är sällsynt, och hos de senare neml. böckerna, infinna sig många swårigheter at rätt förstå dem, ty til en del äro sakerna mörkt afhandlade, och til en del fastställer den ena Auctoren det, som en annan twert deremot ogillar.

Likwäl är böckers läsande bästa wägen til en fullkomlig kunskap uti musiken, och fordras endast en riktig urskillings gåfwa härtil, at steg för steg efterleta Musikens uti Naturen faststäldte grunder.

Auctor til efterföljande Orgwerks Historia i Swerige, (hwars beläsenhet, mödosame correspondençer och utmärkt flit wid utarbetandet, witnar om detta wärkets wärde,) anförer här en allmän Musikens och en särskildt Orgwerks Historia.

[ 15 ]Såsom en tilökning til Musikens Historia får jag här tilfälle at anföra de Auctorer, som ifrån Hebreernas tid til den närwarande bidragit til Musikens allmänna kunskap.

Igenom omgänge med Hebreerna hafwa de slugaste ibland Greker inhämtadt och utarbetadt det som fodras til en så widsträckt wetenskap och konst. En Meibom, som någon tid wistadts uti Drottning Christinæ Hof här i Swerige, har A:o. 1652 uti Amsterdam ifrån Grekiskan på Latin öfwersat och utgifwit följande Grekiska Auct.

Aristoxenii libri 3. Euclidis introductio Harmonica. Nichomachi Harmonices Manuale. Alypii introductio Musica. Gaudentii Harmonica introductio. Bachii senioris introductio Artis Musicæ. Aristidis Qwintiliani de Musica libri 3. Martiani Capellæ de Nuptiis Philologicis libri 9.

Anno 1699 tilökte Wallisius uti Ängeland i Oxfurt desse Auctorer med följande tre: Claudii Ptolomai Harmonicorum libri tres. Porphyrii in Ptolomæi Harmonica Commentarius. Manualis Bryennii Harmonica. Emot slutet af 1600 talet skrefwo en Zarlinus uti Italien, en Werkmeister och en Printz uti Tyskland om Musiken. Men i början af 1700 talet framträder Musiken liksom i ljusan dag uti särskilte länder i Europa tillika.

Uti Italien skrifwer Gasparini L’Armoníco prattíco al Cembalo 1708. Uti Dresden skrifwer Heinichen Grundliche Anweisnung 1711 och Der General bas in der Composition 1728. Uti Hamburg skrifwer Mattheson Neueröf- [ 16 ]netes Orchestre 1713. och Grosse General bas-Schule 1719. Denne har tid efter annan flere Musikaliska arbeten utgifwit.

Uti Frankrike skrifwer en Campion Traitè d’Accompagnement & de Composition selon la Regle des Octaves de Musique 1716. Och Rameau skrifwer Traitè d’Harmonie reduite à ses principes naturels 1722.

Uti Acta literar. Suec. de A:o. 1730 p. 114. sqq finnes en Westblads Specimen Academicum de Triade Harmonica. [1]Uti Stockholm skrif[ 17 ]wer Kellner Treulicher Untterícht im General bas 1732. som sedermera blef af en Londeè öfwersatt på Swenska 1739. Och är bemärkans wärdt, at alla desse senare Auctores, som nästan tillika uti särskildte länder utgifwit deras arbeten, äro öfwerensstämmande uti det, som Arist. Quintil. de Musica p. 22. Edit. Meib. kallar Modum Systematicum. Hwilka Modi Kellner p. 31. och 34. anförer under namn dur- och Moll-thoner.

Kellner skrifwer p. 29. härom sålunda: det är likwäl sant, at denne Methode härtils icke warit mångom bekant, så at Campion i sin Tractat

[ 18 ]sjelf tilstår, at han dragit betänkande deröfwer, om han skulle göra et så stort mystere allment kunnigt, som en benämnd Maltot, til besynnerligit prof af sin stora Wänskap honom uptäkt.

At förbigå flere Musikaliska Auctorers anförande, wänder jag mig nu til närwarande Orgwercks Historias nyttjande.

Först gifwer den här p. 15 anförde Historien om Salomos Tempels inwignings musik, anledning, så wäl för musikens idkare, som också åhörare, at wid dylika tilfällen med all upmärksamhet wara tilstädes, så at tankarna för de förra så wäl som för de senare icke blifwa kringspridde utom ämnets gräntsor. Efter detta, så är det möjeligit nu som då wid starckbestälte Musiker, at Musiken låter, såsom man hörde ena röst.

För det andra, tjenar denna Historia til nytta, om någon wil efterleta jämnlikheten emellan de fordna och närwarande tiders Instrumenter. Härtil gifwer det Grekiska ordet Tetra-chord anledning. Tetra-chord betyder: fyra i ordning på hwarannan följande strängar, såsom Octaw hos oss betyder: åtta i ordning på hwarannan följande klanger. Igenom Tetra-chordi sammansatte Grekerna all deras musik.

Sådane Tetra-Chordi ägde de sex til antalet uti Genus dia-tonicum. Det första är h c d e. Det andra c d e f. Det tredje d e f g. Det fierde e f g a. Det femte g a h c, och det sjette a h c d.

När man på denne grunden undersöker wår tids Violin, så äger denne fyra strängar som ordenteligen äro stämde uti g. d. a. e.1. 2. 3. 4. Hwar en af [ 19 ]desse strängar innehåller et Tetra-chord som nu för tiden kallas qwarta, den första strängens qwarta är g a h c. Den andra strängens qwarta är d e f g. Den tredje strängens qwarta är a h c d, och den fierde strängens qwarta är e f g a. Månne icke det gamla Instrumentet Minnim, som här nämnes p. 21. ägt likhet med Violin? och Instrumentet Machol på samma denna grunden ägt likhet med Violoncell?

Mose Trompet Schophar p. 24. tyckes icke wara skiljaktig med nu för tidens brukeliga trumpet. At förtiga flere Instrumenter.

För det tredje, är detta arbete i synnerhet nödwändigt och nyttigt för Kyrko föreståndarna, så wäl uti Städer, som på landet wid Orgwerks byggnader och reparationer.

För det fjerde, böra unga Organister här inhämta kunskap om alt hwad som hörer til et Orgwerk både ut och inwertes. En kunskap som ännu för tiden mycket saknas.

Med et ord: Musikens så wäl som Orgwerks Historien är nyttig för någor hwar flitig Kyrkogångare, at fälla riktiga omdömen om en GUDs äras, och andacktens befrämjande Kyrkomusik. En bot-psalm bör annorlunda utföras än en lof- pris- och tacksäjelse Psalm, och enär det heter: wår GUD är oss en wäldig borg, så bör Compositeurens eller Organistens tankekrafter syslosättas, ty en Organist bör wara Compositor extemporaneus.

Äfwen bör en Organist fullkomligt sköta sitt Orgwerk i anseende til Wäderlekens omskiften, så at det altid är i en god ordning.

Deremot bör inkomsten swara så, at en Organist hederligen kan förestå sin ombetrodde sysla. Stockholm uti Septemb. 1770.

Hinr. Phil. Johnsen.
Kongl. Maj:ts Capellm. samt Direct. öfwer
Musiquen, och Organist wid S:t Clara
Församl.

[ 20 ]

Gunstige Läsare!

Här lemnas dig åter en afhandling med Historiske Anmärkningar, fast än i et för mig owant ämne.

Som jag förut igenom tryck utgifwit åtskillige af egne på Resor i yngre åren gjorde Samlingar, nämligen: Dagbok eller Resebeskrifning öfwer Dalarne 1762, en Berättelse om Swenska Brunnar 1770, om Medelpad 1771. m. m. och tillika lofwat, så wida Den Högsta täcktes förläna lifstiden, at fortsätta Norrlands Samlingen, så kunde nu med skäl räknas mig til last, at hafwa gått ifrån samma föresats, och begynt et arbete, som bordt blifwa en annans giöromål. Jag måste derföre underrätta Dig om orsaken och ändamålet med denne Musikaliska afhandling, som endast tilfälligt wis syslosatt mig, under det jag genom brefwäxling på de Norra orter, sökt inhämta någre tilläggningar i det, som ännu saknas til fortsättningen af bemälte Rese-beskrifning.

Sedan jag af en och annan Musik-älskare blifwit anmodad, straxt efter Dal-Resans tryckning, at upgifwa hwad mig wore bekant om Orgwerken i riket, gafs först anledning, at giöra et sammandrag ur mine dagböcker, af det jag i sådant ämne under Resor genom Prowincerne hade anteknat: men som alt dylikt endast händelsewis, och således mindre [ 21 ]fullständigt war sammanfattadt, märkte jag, huru det begärdte utdrag, ej kunde tjena til någon säker underrättelse, med mindre nödige rättelser och tilläggningar söktes ifrån Städer och Landsorter. För sådan orsak anhölt jag 1763 i Decemb. genom bref til samtl. Herrar Biskopar och Consistorier i Riket, om gynnande biträde i den delen. Consistorierne behagade ock straxt derefter, enligit mitt wördsamma project, ifrån de Församlingar hwarest Orgwerk funnos, infordra underrättelse om sådane Werks ålder byggmästare och stämmor, jag hade äfwen den förmon efter en tids förlopp, at ifrån Consistorierne få emottaga de anmärkningar, som i följe deraf inkomo. Men då tillika förspordes, at en del af Herrar Pastores, icke lemnat någre upgifter, och andra ej meddelt det, som i synnerhet war begärt, nödsakades jag ytterligare 1769 i April beswära Consistorierne med tryckte P. M. [2] at til ändamålets winnande i Stiften lå[ 22 ]ta circulera. Den ynnest å nyo mig då blef bewisad, medelst bifogad Högtgällande recommendation til samtel. Prosterierne, bragte omsider de felande upgifter mig tilhanda, utom en del af Lunds Stifts Samling, som jag först nyligen genom enskilt brefwexling och någre gynnares bemödande i orten fått öfwersänd, och har äfwen derföre, under afbidan af samma, i det längsta måst upskjuta med denna Samlings trykning. Således framlägges nu i dagsljuset en Swensk Orgwerks ſörteckning, med fleras biträde upsatt, men ej fullständigare, än på sådant sätt warít möjlígt erhålla.

At äſwen desse Samlingar med Allmenhetens wälbehag och mera nytta kunde utgifwas, har jag tillika sammanfattadt åtskillige Afhandlingar om Musik och Instrumenter, särdels Orgwerks och Orgbyggare-Historien, så mycket efter min ringa insigt och gifwen anledning warit tilfälle at [ 23 ]inhämta. Desse, hafwa blifwit förökade, samt på flere sätt gynnade med rättelser och tillägningar, af någre Gynnare och wänner ibland wåre wittre och Lärde Män, samt denne tids Musik-Wetenskaps idkare och älskare. Denna oskattbara ynnest och bewågenhet bör jag härmed på det wördsammaste och skyldigaste inför det Allmänna erkänna. Får dock i synnerhet nämna:

Biskopen Herr Doct. Dan. Herveghr, Herrar Cancel. Råd. och Ridd. Joh. Jhre, C. R. Berch, och Sv. Lagerbring; Majoren och Ridd. Maur W. Pauli, Kongl. Öfw. Hof Pred. Doctor Carl M. Wrangel, Professor: Carl Solander och Sv. Hof, Assessor. Chr. H. Braad och Sam. Gagnerus. Kongl. Capellmäst. Ferd. Zellbell och Henr. Ph. Johnsen; Hof Secret. Johan Miklin, [3] samt Direct. Musices Carl P. Lenning, Fred. Kraus, Johan Ewerhardt och Hans Björkman. Dessutan hafwa många af Eccles. Staten, såsom Prostarne Doctor J. C. Strickert, Magist. Tobias Westblad, Tob. Björk, Jfr. Acrelius, Thore Odelius, Pet. Arosenius samt Lectorn Magister Nils Wallvik benäget meddelat åtskillige anmärkningar.

[ 24 ]Sådan är anledningen til desse Samlingar; ändamålet har aldrig förut, mindre nu warit, at rigta mig på allmenhetens bekostnad. Et drygt förlag med wackert tryck och någre i Koppar stuckne Tabeller, har, utan at räkna kostnad härwid, genom widlöftig Correspondance, giort mina utgifter til snart 6000 dal. k:mt. hwad derutaf kan återfås genom bokens försälgning til et påtryckt lindrigt pris, står til framtiden; men äger jag den lyckan at winna mildt omdöme för min wälmening, och, efter önskan, med detta lilla arbete få förnöja Musik-älskare, förwara minnet af Swenska Orgwerks Historien, samt på något sätt gagna det allmänna, så winnes min föresats; då blifwer ock fägnesamt för mig, at icke hafwa förgäfwes härpå anwänt möda, tid och kostnad.

Gunstige läsare, håll derföre til godo mitt ofullkomlige utkast, uttyd det samma til det bästa, och ursäkta mitt skrifsätt. Fordra här icke mera, än en ifrån yngre år inskränkt tid, wid handels och Bergslags rörelsers skötande, under få lediga stunder kunnat tillåta. Såsom snart den första Afhandling på wårt Modersmål i detta ämne, bör du i öfrigit öfwerskyla mina fel, och med tolamod afbida något, som är mera grundeligt af större kännare och wittrare pennor. Emedlertid innesluter mig i all bewågenhet och önskar din wälgång. Westerås d. 14 Maji 1773.

A. A. H.    
[ 25 ]

Til
Directeuren
Herr ABR. HÜLPHERS,
Då dess Femte nyttiga Allmänna
Beskrifning af Tryck utgafs.


Om Tidens Söner någon hwar,
Af Fadrens gunst Sig wille rigta,
Om ingen hällre syntes pligta
För Spel, besök och rök, som ingen ända tar.
Så skulle mången ej vid måttlígt göra swigta,
Och ändå mycket synas till,
Som lättjan lägger ner i dolska, som hon will.

Dess motsats, Frände, passar bäst
På Dig och det Din flit framburit:
Din fjäder har Du ofta skurit:
Ditt hufwud-göromål dock icke satt dernäst.
Om du en flygtig ro för allmän tjenst förswurit;
Så tag, det hör dig til!, den pris,
Som endast wettigt folck förstår at gje en wis.


Stockholm d. 18 April
1773.
N. J. NYMANSON.
[ 26 ]

Nobilissimo & Amplissimo
Domino Auctori,
Affini Dilectissimo,
Cum elegantem Historiam Organorum in
Patria Pneumaticorum publicæ luci
committeret.


Prela Tuis scriptis, Frater Carissime, sudant
Teque agitat varius continuusque labor.
Plaudere sive decet, non est Te promtior alter,
Sive opus est elegis flebilibusque modis.
Præterea multos promis tersosque libellos
Et fertur docto nomen in orbe Tuum.
Ecce novum fetum, felici sidere natum,
Ingenii debet nunc Tibi docta cohors.
Musicus ipse cluis; laudes quoque pandis corum,
Quos juvat Euterpes excoluisse sacra.
Sicque Tuas dulci celebrent modulamine dotes,
Organa qui fabricant Organa quique movent.


JOH. SCHEDVIN.

[ 27 ] Til Herr Auctoren.

Om Wetenskapers wärde twista,
Och täfla om hwem ypperst är,
Den främste göra til den sista;
Ju weld och blindhet röja plär.
Om ädel Konst föraktligt dömma,
Och myndigt eget gräl berömma;
Säg om det namn af wishet bär?

Men du, som en förtjusning delar
Åt Själ och öra på en gång,
När du de ljufwa toner spelar,
Och blandar ljudet med din sång,
Fast än en känslolös [4] dig lastar,
På Wetenskapen skuggor kastar;
Du lider ej förakt och twång.

Din konst skall mänskjo-hjertat röra;
Än mer hon täcklig är för GUD.
Basuners klang hon låter höra,
Med Sång och Orgors starka ljud:
Hon tränger up til Guda-Troner,
Där Änglar stå i millioner;
Och sjunga med en Himla-brud.

[ 28 ]

På denna grund en Luther wisar,
At hon går Guda-läran näst. [5]
Fast han dess dyra wärde prisar,
Hon sjelf det tolkar aldrabäst.
Ej stumma konsten [6] nånsin hinner,
At få den ära, som hon winner,
När hon sit mål wid GUD har fäst.

Kom se den wittra Hülphers penna!
Men afund, blif ej tadelsjuk!
Han lär oss nyttig sanning känna
Om ädla konstens helga bruk.
Hwad Grek och Romare har skrifwit,
Hwad Tysk, Fransos och Wälsk upgifwit,
Står teknat wäl på denna duk.

Min wän! Ert wett, Er flit och möda,
Hur hedra de Ert wärda namn!
Ej tiden kan Ert lof föröda,
Som hwilar i förtjänstens famn.
Så nyttigt lif til åldren hinne,
Och i Er dygd det lugnet finne,
Som skeppet i en stilla hamn.


Linköping d. 30 Apr. 1776. JOH. MIKLIN.

  1. ↑ Tob. Westblads (nu Prost i Orsa och Öst. Dalarne) de Triade Harmonica är en Academisk afhandling hållen i Upsala 1727 under Profess. Eric Burmans Præsidio tr. hos Werner in 8:0, nämd i denne Samling p. 101, och undrar jag, at samma så länge legat uti tysthet, och icke blifwit öfwersatt på Swenska. Dess compendieuse och reèle innehåll förtjenar deraf följande utdrag:
    Sectio Prima, prælimínarem argumenti pertractationem continens.
    Propositio 1. Auctorem & originem Bassi generalis ostendere. 2. Principia Musicæ practicæ communia recensere. 3. Vim signorum b rotundi, b quadrati & diëseos, ostendere. 4. Modum durum & mollem distinguere. 5. Modi cujusque ambitum constituere.
    Desse bägge äro de punkter hwaruti alla Auctorer stämma öfwerens. 6. Intervalla musica singula eorumque signa ostendere. 7. Manus ad Claviarium applicare.
    Sectio secunda, ipsa Bassi generalis præcepta atque fundamenta tradens.
    Membrum I. de Signaturis simplicibus.
    Problema 1. Notæ bassi non signatæ Triadem     harmonicam superstruere. 2.Notæ sign. 6.harmoniam competentem addere. 3.Harm. Signature 6 4 complere. 4.Harmoniam sig.7 construere. 5.Notæ signatæ 6 5 harmoniam supplere. 6.Notæ signate 4 3 syzygiam complere. 7.Harmonicam 6 42 designatam explicara. 8.Notæ signate 9 Triadem harmonicam complere. 9. Concentum 5 4 designatum supplere.
    Membrum 2. de Signaturis compositis.
    Problema 1. Signaturam 98 explicare. 2. Notæ 67 vel 76 signatæ harmoniam exprimere. 3. Signaturas 56 & 65 exponere. 4. Signaturas 6 5 4 3 & 5 5 3 expedire.
    Sectio tertia, quæ præterea circa Bassi Continui exsecutionem observanda, monens.
    Propositie 1. Motum dextræ justum præscribere. 2. Notarum figuris, seu valore convenienter concinere.
     Det är icke at twifla uppå, at ju detta är wäl utarbetadt, och har man således hela läran om General-Basen uti detta arbetet i et kort begrep sammandragen.
  2. ↑ Desse woro så lydande: P.M. Sedan Ven. Constit, efter skedd anmälan om utarbetning af en Swensk Orgwerks Historia, på min wördsamma anhållan, behagat anmoda Stiftets respective Prästerskap, at i de Församlingar der Orgwerk finnas upgifwa: Deras ålder, Byggmästare, Stämmors namn och antal, samt hwad eljest särdeles wid Structur eller byggnad, m.m. kan förtjena at anmärkas, har wäl ifrån de fläste Herrar Pastores, sådane berättelse blifwit inlämnade, och hit öfwersände, men som ännu ifrån någre Contract, dels intet swar inkommit, dels ock, allenast för en eller annan Sockn, at derföre föranlåtes ytterligare härigenom wördsammast utbedja mig Ven. Constit. högtgällande föreskrift, til de Herrar Prostar, för hwilkas Contract sådant saknas, (enligit omstående Förteckning), på det samma underrättelse, med första må gunstigt infordras, och til mig öfwerstyras, som derigenom blifwer icke allenast en hwar förbunden, utan ock efter önskan, dermedelst i stånd, at til Allmänhetens och särdeles Musique-älskares tjenst, framgifwa en fullständig Samling i detta ämne. Westerås d. 30 April 1769.
    A. A. H.    
  3. ↑ Ibland alla, har Herr Biskopen Doct. Herveghr, Professor Hof, Kongl. Capellmäst. Johnsen och Hof Sec. Miklin haft mästa möda, at stycketals genomse, granska och föröka desse afhandlingar. Om de 2 sistnämde Herrars benägenhet witnar i synnerhet Bihanget och dess anmärkningar.
  4. ↑ Quem non viva suo delectat Musica flexu, Hunc ego non hilum cordis habere puto. Taubm.
  5. ↑ Ich gebe nach der Theologie der Music den nechsten locum und höchste Ehre.
  6. ↑ Biskop Nazianzerius: Ceteræ artes tantum muti præcones sunt magnificentiæ Dei; Sola vero Musica &c. vid. Auct. p. 128.
Hämtad från ”https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Historisk_Afhandling_om_Musik_och_Instrumenter/Företal&oldid=409917”