Hjelpreda I Hushållningen För Unga Fruentimber/Några slags Färgningar

←  Åtskillige Saker, som äro nyttige i Hushållet

Hjelpreda I Hushållningen För Unga Fruentimber av Cajsa Warg Några slags Färgningar

Några Hus-Curer för Boskaps-Sjukdomar  →

Femte upplaganOmvandlare till nutida måttenheter

Några slags Färgningar.

At färga blått Ullgarn.

Tag urin, hälst efter dem som dricka starka drycker, slå honom uti en bytta eller kruka, som lägges låck uppå med kläde emellan, så at det hålles wäl täpt, och lät den stå uti en warm, men ej het ugn, 3 eller 4 dagar; sedan hälles det klara utaf, men det tiocka slås bort, och byttan sköljes ren, då det klara åter slås i henne tilbaka: Indigo stötes då hel fin och lägges uti en tät sydd påse, som göres af tunt lärft och sys hel tätt tilhopa, hwilken lägges uti den klara urin, och låter honom dermed ligga 4 eller 5 dagar, men gnuggas en gång om dagen; derefter lägges en ullgarns ända deruti, at försöka färgen: om ändan då är grön, när han deruti legat et halft dygn, så är färgen god: då doppas först hwar härfwa uti, den ena efter den andra, och wrides utur; sedan skakas de alla wäl redigt ut, och lägges åter hel jämt neder i byttan, men när det då legat ifrån morgon til middagen, så wrides det åter up, och på samma sätt lägges tilbaka, sedan det är redigt utskakat: således ligger det 2 ell. 3 dagar, til des det blifwer så mörkt som åstundas, men morgon och afton tages det up, wrides, utskakas och lägges jämt ned, då påsen gnuggas hwar gång garnet röres; men när det är så mörkt, som man wil, så wrides det utur färgen och sköljes först uti urin, hwilken slås tilbaka i byttan, och då kan samma färg nyttjas til ljusare blått; men garnet twättas derefter uti het såp-lödder, och sköljes sedan i hett watn, så kan det uphängas och torkas. Proportion til denna färg är en mark ullgarn, et lod Indigo, när det skal blifwa mörkt, men af urin så mycket, at det står wäl öfwer garnet, eljest blifwer det fläckigt; likaledes, om icke byttan hålles wäl täpt, och står derest färgen altid är som ljum, men ej hetare.

Att färga grönt Ullgarn.

Färga Ullgarnet först gult på följande sätt: tag biörk-löf, antingen medan det wäxer, wid midsommars-tiden, eller tort, men det färska är bäst: koka det med så mycket watten, at det står öfwer garnet och til hwar mark tages 3 lod alun: när löfwet är så mycket kokat, at watnet blifwer wäl gult, så kramas löfwet up, och härfworna läggas uti, hwilka redigt utskakas, och låter dem dermed litet koka, men röres och wändes flitigt: när det då får wacker gul färg, tages det up eller ock låter dem ligga til des det blifwer kalt, då det sedan uptages, härfworna skakas ut och sköljes, uphänges och torkas wäl; sedan lägges de i den här näst föreskrefne blå färgen, och handteras med detta garnet på samma sätt som det blå: at garnet uptages 2 gånger om dagen, upwrides, jemt nedlägges och påsen gnuggas hwar gång, och låter det ligga 2 eller 3 dagar, alt som det åstundas mörkt til; men när det då uptages, så ses efter om det är fläckigt, då utkramas färgen och härfworna uphängas at wäl torka, samt lägges sedan i färgen igen, så tager det bättre på dem; men äro de jemt färgade, så sköljes garnet i kalt watn och uphänges derpå at torka, så är det färdigt. Denna gröna färg tål äfwen så wäl at twättas, som det blå, och förlorar sig intet.

At färga grått Ull- Bomulls- och Lin-garn.

Til hwar mark garn tages 4 kannor watn, eller så mycket, at det står öfwer garnet, 3 lod gall-äpplen, 3 lod röd winsten och 4 lod alun, hwilket altsammans stötes och siktas genom et fint durkslag, lägges sedan uti kittelen och watnet slås derpå: när det kokat en timma til ullgarn, men bomulls-garn en fierdedels timma; så lägges ullgarnet deruti, och låter det koka en fierdedels timma; men bomulls- och lingarnet kokar då en timma, hwarefter det uptages, hänges up at kallna, och sedan wrides utur samt utskakas; emedlertid göres kettelen wäl ren och sättes å nyo på elden, med äfwen så mycket rent siöwatn som til betan; lägg deruti 8 lod vitriol, och lät det allenast upkoka, då det strax aflyftes och det betade garnet doppas deruti up och neder, så länge och ofta, til des det blifwer så mörkt som åstundas: NB. Förän detta garnet färgas, så böra stadiga redband sättas uppå, hwaruti kan hållas, när det doppas up och neder, så at härfworna kunna dragas rundt omkring uti redbanden, så blifwa de jämt mörka; men är det lingarn, så kan det ock kokas up med vitriols-watnet, och sedan låta det stå, til des det blifwer så mycket afswalnat, at man kan handtera det med händerna.

At färga äkta rödt på Ullgarn.

Til en mark Ullgarn tagas 2 lod Concionell,^[1] hwilken stötes hel fint och sättes i blöt med litet watn, afton förän man ärnar färga det; dertil tages 8 lod skedwatn uti en flaska, hwarest det har godt rum, och dertil slås lika mycket anat rent siöwatn; sedan lägges deruti 2 lod Engelskt tenn, som klippes helt smått, då i flaskan sättes en kork, som håller wäl täpt, och låter det stå et dygn: när man då wil färga, sättes en wäl förtennt kopparkittel på elden med 3 kannor siöwatten, och då det kokar up, så lägges 2 lod hwit winsten deruti, som först är helt fin stött, och låter det litet koka: emedlertid blötes 2 lod hwit stärkelse i litet watten, som sedan wispas i kittelen, med en ny wisp, och när det då kokar up, så slås den blöta concionellen uti, och litet derefter skedwatnet, hwilket hälles sakta utur flaskan, så at det tiocka icke följer med, som lagt sig på bottn; men observeras, at det silas genom nättelduks-lapp, förän det slås i kittelen; sedan lägges garnet uti, men skakas först helt redigt ut, och låter det koka jämt under stadigt rörande eller wändande med en träspade, til des spadet blifwer helt klart, och all färgen i garnet indragen: då hänges garnet up, til des det blifwer kalt, och sköljes sedan rätt wäl, wrides ur och uphänges at torka, så är det färdigt.

Wid denna färgning observeras noga, at dertil ej nyttjas annat, än godt siöwatten, som icke är salt, eller rägn-watten, hwarmed det både bör färgas och sköljas. Tennet, som nyttjas til denna färg, kan köpas hos Tenngjutare, sådant som går utaf wid deras swarfning, så är det lättare at klippa sönder; men begäres af det bästa och finaste Engelska tennet^[2].

Skedwatnet pröfwas på det sättet, om det är godt, at då en droppa deraf drypes på et runstycke, at det kokar helt friskt, lika som en droppa watten släppes på et rödhett järn, så är det riktigt. Til denna färg kommer mycket an på tennet och skedwatnets godhet, äfwen är ock nödigt, at förr än garnet färgas, bör det så til denna färg, som andra, wara twättat och såpan ganska wäl urskölgd; ty är säkrast at låta det ligga 1 eller 2 dagar i watn, sedan det är twättat eller skölgt, samt ombyta derpå watn en gång om dagen, och sidst wrides utur, uphänges och torkas.

At färga blått Bomulls- eller Lingarn.

Koka up watn och slå deruti god biörkaska, och lät det stå til des luten blifwer så stark, at hon biter på tungan: hälles det klara utaf, och slås uti en förtent koppar-kittel at koka: då stötes Indigo helt fin, som sicktas genom et florsickt, och lägges deruti, och låter koka en god fierdedels timma, derefter slås färgen uti en god stark ekebytta, som lägges et låck uppå med kläde emellan, så at det blifwer wäl täpt, sedan sättes byttan uti en warm spis eller bakugn, så at färgen jemt håller sig ljum; men dagen derefter lägges et stycke surdeg deruti, som plockas sönder hel små, byttan öfwertäckes åter rätt wäl, och låter henne stå derest hon hålles i jämn wärma 4 eller 5 dagar: då försökes färgen med en ny trästicka, som doppas deruti: om stickan då blir grön, så är färgen riktig; men sker ej det, så bör färgen stå til des hon håller detta profwet, då doppas garnet deruti, den ena härfwan efter den andra; men desse härfwor gnuggas rätt wäl, at de taga färgen til sig, och lät dem sedan ligga 2 eller 3 dagar: då wrides garnet utur färgen, och låter det et dygn hänga at torka på et ställe der ej solen skiner; sedan lägges det åter uti färgen igen, hwarest det bör ligga, tils det blifwer så mörkt som åstundas: men förgätes ej at byttan hålles wäl täpt med låck och kläde emellan, samt står i en jemn wärma, eljest fastnar ej färgen uppå: äfwen skal ock garnet en gång om dagen, så länge det ligger deruti, tagas up och gnuggas: när det då är så mörkt som man will, så wrides garnet utur färgen samt uphänges til torkning 2 eller 3 dagar, at det blifwer wäl tort; sedan twättas det uti het lut hwaraf ej mera tages, än den kan slås til den öfwerblefna färgen i byttan: men garnet sköljes sedan i kalt watn, uphänges och torkas, så är det färdigt.

Den qwarlemnade färgen kan nyttjas til ljusare blått, när den först upkokas samt slås uti byttan, och då han är ljum, lägges garnet deruti, och förfares dermed på lika sätt, som det mörka: at garnet tages up, torkas deremellan, gnuggas alla dagar, står täpt och i wärmen; men när det då är så mörkt som åstundas, så uphänges det at torka, och behöfwes då ej at sköljas i lut, utan allenast i kalt watn. Proportion til denna färgning är, til hwar mark bomulls eller lingarn, 2 kannor lut, 2 lod Indigo, och så mycket surdeg som et litet höns-ägg.

Grön Färg på Bomulls- och Lingarn.

Garnet färgas först blått, på lika sätt som det nästföregående, hwarefter det sköljes, uphänges och torkas rätt wäl; sedan sättes 3 kannor kallgiord biörke-lut på elden, uti en förtent koppar-kittel, och lägges deruti 8 lod skillings-gräs eller så kallat ängskär, hwilket köpes tort på Apothequet; lät det koka uti luten en half timma, hwarefter kittelen tages af elden och gräset tages up: då lägges deruti et qwintin spanskgröna, som förut legat en stund i blöt, hwilket röres wäl om, och låter det litet koka; derfter tages kittelen af elden, garnet lägges uti, och låter det ligga en fierdedels timma, sedan tages det up, sköljes och uphänges at torka, så är det färdigt. Ju mörkare man wil hafwa detta garnet, ju längre bör det ligga i den blå färgen. Observeras, at proportionen til denna gröna färgen är til en mark garn.

At färga Mörk-rödt Lingarn.

Til en mark lingarn eller trå tages 2 lod hwit potaska, som stötes hel fin, hwarpå slås 2 kannor siö-watn: lägg dertil et halft lod Orleana, lät det uti en förtent koppar-kittel wäl koka up, och lyft sedan kittelen af elden, lägg garnet deruti och lät det ligga til des det blifwer mäst brangult, då det tages up, sköljes och uphänges at torka; derefter göres en alun-beta af 6 lod alun och 3 kannor watn, och låter det koka up; sedan tages kittelen af elden garnet lägges deruti, och låter det ligga öfwer natten: andra dagen wrides garnet utur betan, kittelen sköljes och sättes på elden med 4 kannor watn, hwaruti lägges 8 lod äkta färnbock, som då bör koka en timma; derefter tages det af elden och hälles det klara utaf på garnet; men härfworna skakas redigt ut: lät det således ligga til des det blifwer kalt, då det sedan wrides utur färgen och uphänges at torka, men sköljes intet. NB. Detta garnet håller ej färgen när det twättas.

Huru Skin-kläder böra förwaras öfwer Sommaren.

Om Wåren förrän starkaste wärman infaller, så uphänges skinkläderne en dag i wädret, eller 2 a 3 dagar i en wind, der wädret blåser rätt wäl; sedan basas de på alla sidor ganska wäl med mjuka spön, om det är fint päls-wärk: men fällar, fotpåsar och biörnhudar, med stadiga käppar, så at dambet går wäl ut: då sopas det fina med klädesborsta och det grofwa med nya wiskor, hwarefter de läggas tilhopa, men den sidan inwänd, som tyget eller klädet sitter uppå, och packas hårdt neder uti kistor med några malörts-qwistar i bottn och emellan: observeras, at grofwa lakan lägges wäl omkring, som skyla altsammans, emedan linnet bidrager mycket at hindra mal; dock är til märkandes, at det fina och grofwa ej bör läggas tilhopa.

1. Färgämne framställt av koschenillsköldlus.
2. Engelskt tenn var en kvalitetsbeteckning, tennet behövde inte komma från England.