Wikisource:Huvudsida

Välkommen till Wikisource,
det fria biblioteket som alla kan redigera och korrekturläsa.

Lördagen den 28 februari 2015.
Just nu finns det 8 058 texter på svenska.

Deltagande • Validerade verk • Kategorier

Lästips

Skeppar Worse (norska:Skipper Worse) från 1882 anses vara en av författaren Alexander Kiellands bästa romaner. Den kretsar kring titelpersonen skeppar Worses liv i 1840-talets Stavanger med handelsmän och de frikyrkliga Haugianerna. Här i en svensk översättning av Ernst Lundquist från 1882.

»Lauritz, din satans pojke! Opp och klara vimpeln!»

Skeppar Worse stod akterut vid kajutan. Det blåste en frisk nordanvind in öfver fjorden, och den gamla briggen kom makligt glidande för småseglen.

Strömmen stod från land och krusade sjön i små vågor utmed udden, der Sandsgaardsbugten vek in. Och då »Familjens Hopp» svängde, tycktes det präktiga fartyget känna sig så säkert och hemmastadt inne i den gamla vanliga hamnen.

Men skeppar Worse blinkade till rorgängaren: »Hon känner, fan ta mig, igen sig, så snart vi ä’ om näset.»

Ty »Familjens Hopp» var ej som andra fartyg. Det kunde kanske finnas fartyg, som sågo litet lättare och finare ut; ja, det kunde möjligen finnas — fast det hade då Jacob Worse aldrig sett — men omöjligt var det icke, att det bland de nymodiga engelsmännen kunde påträffas en eller annan, som seglade en hårsmån bättre.

Men dermed var det också slut med alla medgifvanden. Något starkare, något solidare, något fullkomligare än »Familjens Hopp» flöt icke på sjön, skulle heller aldrig komma att flyta på den.

Derför sken solen så festligt utöfver Sandsgaardshusen, öfver hafvet och varfvet, öfver hela den vänliga viken, der de blåa sommarvågorna flocktals ilade mot land för att anmäla att Jacob Worse var i fjorden.

Men magasinsdrängen Zacharias hade redan anmält det.

»Är han också säker på det?» frågade konsul Garman skarpt.

»Vi ha obsalverat henne i kikaren, herr konsul! Det är så visst »Familjens Hopp», som att jag står här, en fattig syndare för Gud. Hon styr rakt in i Sandsgaardsviken.»

Morten W. Garman reste sig ur armstolen. Han var en högväxt, groflemmad man, med starkt krusigt hvitt hår och framstående underläpp.

Då han tog hatt och käpp, skälfde han litet på händerna, ty »Familjens Hopp» hade varit mycket länge på vägen.

Läs vidare • Fler verk av Alexander Kielland • Fler lästips

Nya texter

Hela verk

Delar av verk

25 februari Öfversigt af Nordiska Mytologien av Daniel Anton Sundén
18 februari Genom Canada av Paul Petter Waldenström
8 juli Ur mitt liv av Paul von Hindenburg
21 juni Samlade dikter af Euphrosyne – andra delen
19 maj Böneskrift till det 16:de Lagtima Storthinget från Lars Heyer, Bonde.
5 maj Kungl. teatrarne under ett halft sekel 1860-1910 av Johannes Svanberg
17 mars Valda dikter av Ernst Björck
22 november Norska folksagor och huldre-sägner av P. Chr. Asbjørnsen

3 december Mantalsnämndens i Stockholm protokoll 28 september 1877 angående Stockholms roteindelning
2 december Mantalsnämndens i Stockholm protokoll 20 september 1877 angående Stockholms roteindelning
30 september Fredmans epistel n:o 19 Til Systrarna på then Konungsliga Djurgården.
23 september Kapitel I i Bjälboarfvet av Verner von Heidenstam
20 juni Min ungdom i Ur mitt liv av Paul von Hindenburg
16 juni Skattgräfvaren och Brudsmycket‎ av Euphrosyne
27 maj Cartesii Hufvudskål av Euphrosyne

Fler nya sidor

Utvald illustration

Fig. 46. Krag- eller löfsalsfogeln, Chlamydera maculata, med sin löfsal (efter Brehm).
Illustration i kapitel 13 Sekundära könskarakterer hos foglarne. i Menniskans härledning och könsurvalet av Charles Darwin