Hoppa till innehållet

Landrydiana

Från Wikisource, det fria biblioteket.
[ titel ]

I Guds wälsignada Namn!
Αφιερωσισ LANDRYDIANA,
Thet är
Landryds Nya Kyrkios
INWIGNING,
Till ett Guds Tabernakel ibland
menniskiorna,
Eller, i Landryds Församling, til
Lärarenas ordenteliga Prediko-hus, och
Åhörarenas Christeliga Offer-hus,
Vnder offentelig Gudstienst,
Med ett
Kort både Inwignings-tal och Predikan,
Förrettad af
Linköpings-Stichts Biskop,
Doct. ANDR. OLAV. RHYZELIO,
Dominicâ VI p. Trin. d. 29 Julii år 1753.
Med bifogad
Omständelig Berettelse,
Om thenna Kyrkios lyckeliga och fortskyndada
byggnad, innom tre månaders tid,
Af Kyrkioherden och Lectoren
M. PETRO SCHENBERG.
₩₩₩₩₩₩₩₩₩₩₩₩₩₩₩₩₩₩₩₩₩₩
LINKÖPING, tryckt hos Gabriel Biörckegren,
Linköpings Läns- och Stichts Boktryckare.

[ titel 2 ]
!בשם אלהים

Admodum Reverendo & Præclarissimo
VIRO ac DOMINO,
Mag. PETRO
SCHENBERG,
Moralium in Gymnasio LECTORI,
In Consistorio ASSESSORI atque
Landrydensium PASTORI
LAUDATISSIMO,
ENCÆNIA TEMPLI,
A sese instaurati,
Festinatô Τετραςίχω
GrAtulOR.

QUas debet Tibi perpetuas Ecclesia grates
    Instauratori LANDRYDIANA suo;
Quasq́ue illa, at per Te exactas, Ecclesia laudes
    Hinc illincq́ue sibi novit ovatq́ue dari;
Grator utrique lubens, sint ut voveoq́ue perennes,  
    VIR VENERANDE, Tibi LANDRYDIOq́ue Gregi.
Et Tibi PASTORI atque Gregi pòst gaudia dentur,
    Utrisque in cœlô continuanda, precor!

₩₩₩₩₩₩₩₩₩₩₩₩₩₩₩₩₩₩₩₩₩₩₩₩

Lincopiæ d. 29 Julii, ann. 1753.

[ 3 ]

!בשם צליון

Siungdes psalmen: N:o 83. Kommer här och låter oss HErran GUD etc.

HELIG, HELIG, HELIG HErre GUD Zebaoth fulle äro himlarna och jorden af tina härlighet[1]! HERRE, tu Israels Herde hör; tu som ledde Joseph såsom får, bete tig tu, som på Cherubim sitter[2], och se mildeligen til thetta werk, som wi nu i förtröstan på tina nåd oss företage. Vpfyll, O! barmhertige GUD, med tina herlighet både thetta hus, som wi nu samlade äre til at i dag tig til äro och tienst helga; och alla the Christtrognas hiertan, som här nu äro, och alt framgent här in för tig sammankomma til at höra titt H. Ord, söka titt H. ansichte, prisa titt Guddomeliga Majestät och vti tina dyra Sacrament niuta med tig en nådarik förening, til trones styrko, andeligt lif och ewig Salighet! Hör thenna wår bön, och giör hwad wi ödmiukeligen bedje, O! HErre wår GUD, för titt stora namn, ewiga nåd och oswikeliga sanning skul, GUD Fader, GUD Son och GUD tu Helige Ande, högstloffwad och öfwer alt wälsignad i himmelen och på jorden, i tid och i ewighet. AMEN!

Företalet. Huru lustige äro tine boningar, HErre Zebaoth⸮ Min Siäl längtar och trängtar efter tina gårdar: min kropp och siäl frögda sig i lefwande Gudi. Så sungo och, på sitt tå brukada Instrument Gethith, spelade, i Davids tid, Korah barn, och med samma song förklarade sin både hierteliga högachtning för, och brinnande längtan efter, samt öfwerswinnerliga glädje öfwer then offenteliga Gudstiensten i G. Testamentet, på then ort, ther GUD tå hade stichtat sitt namns åminnelse. Sin högachtning, längtan och glädje betygade hwar och en af them, eller alle tilsamman, såsom en man, med en munn och af enom anda vpstemmande sålunda: Huru lustige äro tine boningar, HErre Zebaoth⸮ Min siäl [ 4 ]längtar och trängtar efter tina gårdar: Min kropp och siäl frögda sig i lefwande Gudi[3]. I.) Högachtning, wördning och ärebödighet för thet rum, thet motte warit tabernaklet eller sedan Templet, ehwar Gudstiensten offenteligen blef hållen, gafs ej allenast thermed tilkenna, at the nämndes then stora HErrans Zebaoths boningar och gårdar; vtan ock vtropades för at wara lustiga, liufliga, behageliga och förnögeliga, och thet til allas förvndran, ja, mer än at the kunde thet fulleliga begripa eller rett med orden vtföra; ty brusto the vt theröfwer i thetta vtrop: Huru lustige äro tine boningar! ho kan ther på tenka, therom tala eller them bewista och beskåda vthan wördning och Högachtning⸮ II.) Sin brinnande lust och längtan efter then offenteliga Gudstiensten läto Korah barn förstå med egenteliga ord, sägandes hwar för sig: Min siäl längtar och trängtar: nemligen innerligen och idkeligen. Längtans alfwar och häftighet wistes med tv ords sammanfogning, som äro af enahanda bemerkelse: längta och trängta. Begge betyda ett häftigt och beständigt begiär i Siälen efter thet, som man älskar, önskar och menar sig finna och winna förmon, wälmågo och salighet vtaf. The trängtade så efter HErrans gårdar och Gudstiensten, som ther förehades, som hiorten ropar efter friskt watn[4]; Som then hungrige efter mat, och törstige efter drick; mer än en lat dräng åstundar skuggan, och en dagekarl dagens afton[5]. Emedan Korah barn hade samma sinne, som David, så hade the ock samma längtan och lika sinnelag med honom, at the hade Guds hus boning kiär och thet rum, ther hans ära bodde[6]; thet ena bodo the gerna af HErranom, thet the i HErrans hus motte kunna komma i alla sina lifsdagar, til at skåda then sköna Gudstiensten och besöka Guds tempel[7], så lenge the lefde. III.) Theras öfwerswinneliga glädje, som the hade af och öfwer Gudstiensten i the lustiga HErrans Zebaoth gårdar och heliga boningar, serdeles när the henne bewistade, lät hwar och en af them förstå, sägandes: Min kropp och siäl, thet är, jag hel och hållen, frögdar mig i lefwande Gudi: Såsom han welat säga: Jag är tå och theröfwer så glad, af all min siäls kraft, andacht och grund, at thet vtwertes kan merkas och skönjas. Jag siunger af glädje med min munn. Jag hoppar och dantsar af glädje med mina fötter. Jag klappar mina händer tilsamman af glädje. Andre, som sådant se, kunna theraf förstå, huru öfwerswinnelig min krops och siäls glädje är i lefwande Gudi, när jag Gudstiensten bewistar i hans honom hel[ 5 ]gada boningar och gårdar. Men hwarföre och hwaröfwer gladde the sig så högeligen vnder Gudstiensten⸮ Swaras: The gladdes så ther, öfwer alla sin Guds vnder-machts- och nådesgerningar, som ther predikades; öfwer then myckna loff- och Tacksägelseröst, som ther hördes; öfwer then lefwande Gudens nåderika närwarelse och wissa både bönhörelse och wälsignelse; öfwer then hugnerika syndaförlåtelse, som ther tilsades; och thet, som hufwudsaken war, vti och öfwer then ther, vti offren och med nådastolen förebildada, samt therwid dageligen predikada MESSIA. Then vti och genom honom wisst förwentada försoning, förlossing, nåd, frid, frögd och ewiga salighet kunde ej annat, än wara för Korah barn, såsom för allom, som i G. Testamentet retteligen bewistade offentelig Gudstienst, ett öfwerflödigt ämne til öfwerswinnerlig och fulkomlig glädje för theras kroppar och siälar i lefwande Gudi.

Wi höre, Älskade i HErranom, af Korah barns anförda ord, huru the och vthan twifwel alle andre, som kende, tiente, fruchtade och älskade GUD, högt achtade, hiertinnerligen åstundade och öfwerswinneligen gladdes öfwer och af then offenteliga Gudstiensten i thet G. Testamentet; och thet vthan all twifwel, efter then H. Andas drift, sig til nytto, tröst och salighet. Wi Christne i N. Testamentet, så wida wi hafwe samma GUD, drifwes af samma Anda och täncke oss til samma salighet, hwarken böre eller kunne hafwa andra tanckar om, annat tycke för, mindre längtan efter och sämre glädje af, wid och öfwer wår offenteliga Gudstienst vti the, hos oss Gudi helgada hus, them wi kalle Kyrkior, än the trogne fordom haft i sin tid, så af hwar Christtrogen borde förklara sin högachtning, längtan och glädje, sägandes med Korah barn: huru lustige äro tine boningar, HErre etc. Men Gudi högeligen klagadt! thet ser nu så vt, som wår tids Christenhet är vpfyld med alt förmonga, som tyckas icke weta af någon H. Anda[8]; ju är wisst, at the icke låta sig af honom drifwas; emedan the hafwa helt ringa eller alsintet tycke för offentelig Gudstienst, altsingen längtan til Guds hus, icke eller någon glädje af kyrkiogång eller Gudstienstens bewistande. The låta sig therifrå hindras af matredning, klädeskrus och annat; the längta mer och mäst efter gästabod, spel, lek, dants och syndiga nögen; och så mycket mindre glädje hafwa the af Gudstiensten, som intet rum är them osundare, än Kyrkian, och ingen time är them lenger och förtreteligare, än then, som the ther förnöta. Men hwad sanning skal man kunna säga om sådana, än thenna, then the sielfwe icke kunna neka⸮ nemligen, at icke GUD, vtan buken är theras GUD[9]. Menniskior äro the; [ 6 ]men icke Christne; ty the regeras icke af Guds och Christi Anda; vtan af thenna werldenes GUD och hans Anda. The tencka fuller blifwa salige; men dock blifwa icke; ty the förachta och gå förbi förstugan eller förhuset til Guds himla-hus, nemligen församlingen. In vti Guds glädjegårdar i himmelen är ingen annar ingång, än genom hans lustiga boningar och nådesgårdar på jorden. GUD giöre med allom, som med alfwar wilja blifwa salige, then nåden, at hans H. Ande motte werka och städse vnderhålla i theras hiertan en Christelig högachtning för, en vprichtig längtan efter och en hiertelig glädje af och öfwer offentelig Gudstienst, enär hon i Kyrkion, som hos oss är Guds hus, hållen blifwer, på thet the icke måga, i dödsstunden, sig til fördömelse, fela om ingången i theras HErras JESU Christi ewiga glädjerike!

At hos thenna Christeliga och hederwerda Landryds Församlings Lärare och Åhörare, är funnen, och än finnes en rettsinnig wördning för, en innerlig längtan efter och en stor hiertans glädje öfwer och af offentelig Gudstienst i sin offgamla Soknekyrkio; hafwa, til Guds äro, sin egen förmon, nöge, heder och glädje, samt til andra församlingars vpmuntran och efterdöme, ganska berömligen å daga lagt the Förre: nemligens församlingens Lärare, med priswerdigt rådande, tilstyrkande, snille, omsorg, drift, vpsicht och styrsel; och the Sednare nemligen Åhörarena eller Församlingenes inbyggare, mangrant med nästan otrolig hog, lust, friwilliga sammanskott, dagswerken och arbete, vnder Christelig samhellighet, nit och flit, wid sin gamla, alt förtrånga och å alla sidor förfallande Soknekyrkios nederbrytande, och å nyo på ny grund, tillika med Sacristian, vpmurande til then anseenliga widd och högd, som hon nu med sina höga stora Fenster och resliga Spåntak och annat, för allas ögon wisar sig, och alt thetta inom tre månader: twiflandes ingen, vtan alle önskande, at hwad, som än fela monde i thenna nya Kyrkions inredning, prydnad och fullbordan, går fort och wäl för sig med lika lust och flit, efter giörligheten, så snart och wida GUD teckes thertil skynda ämne, tilfelle och medel. För hwad redan giordt är och framdeles här wid blifwer giordt, bör fuller först och sidst GUD hafwa tack, pris och äro. Thernäst prisar ock werket mästaren, efter bekant ordspråk af Syrakssons ord[10]. Alle, som få se eller höra berättelse om thenna skyndsamma och lyckeliga Kyrkiobygnaden, hafwa i mongahanda afseende grund och skiäl til at therom säga: Thetta werket prisar sin mästare, icke allenast mur- och byggemästaren; vtan ock [ 7 ]longt mer them, som thenna Kyrkiobyggnaden tilstyrkt, samtyckt, å sig tagit, befestat och hit in til fullfölgt hafwa. Jag menar hela Landryds Församling, Lärare och Åhörare. Hos mig saknar jag, med grämelse, förmågo til at nu tala thet, som jag wet, wille och borde til hela församlingens berömelse; vtan säger allenast: thetta werket prisar Landryds Församling hos grannar och wida, hos barn och efterkommande nu och ewerdeliga. För öfriget tager jag gerna del med eder, I Redelige och Hederlige Landrydsboar, Män och Qwinnor, i thenna dagens glädje. Frögder eder i HErranom, at I, som tilförne warit trängde i then gamla Kyrkion och en liten tid warit liksom Kyrkio-wille, nu i dag fån begynna at hålla edor ordenteliga Gudstienst, med all beqwemlighet, i thenna nya Kyrkion. När I på Sön-och högtidsdagar hit samlens til edor Gudstienst, tå warden I inbördes sägande: Si, huru lustig, lius och herlig är nu thenne HErrans Zebaoth boning! wåra Siälar hafwa hela wekon lengtat och trängtat at komma in i thenna wår Guds gård. Si, nu äre wi, Gudi tack och loff! här. Nu få wåra kroppar och siälar frögda sig i lefwande Gudi. Men, I K. Landryds-boar, vnder thet, at I så i dag eder glädjen; så tager ock del vti wår andacht, tå wi på Christeliget wis inwige och HErranom Zebaoth helge thenna nybyggda kyrkio, til edor och alla edra Efterkommanders ordenteliga Kyrkio och Gudshus. Wi helge thertil henne

1) Med ett andächtigt bedjande, tå wi, på nedbögda knä och af til himmelen vplyfta hiertan, vtgiute thenna bön: HErre GUD Zebaoth, som bor i högden, och wil i andanom och sanningen vti helgedomen warda tilbeden, låt thetta Tempel ifrå nu och ewerdeliga af tig i Christo JESU helgas, til at här i församlingen wara, tig, o! HErre, til behageliget Prediko- och Läro-hus, åkallans och bönehus, tack- och loffsägelses hus, nåd och wälsignelses hus! Låt tina ögon natt och dag stå öpna öfwer thetta titt hus, thy til beskärmelse för all olycko, och säg therom: mitt namn skal wara ther[11]. Wälsigna titt ord, som här blifwer predikadt, med Guddomelig och himmelsk kraft til vplysning, tro, tröst, lif och ewig salighet! Lät tina dyra Sacrament här förrettas och nyttjas, såsom himmelska nådamedel til trones och salighetenes insegel! Hör nådeliga tina barns böner, som här warda giorda för Christenhet, Fädernesland, Öfwerhet, oss och alla menniskior. Hör ock thenna wår bön, [ 8 ]Barmhertige Fader, tu kan icke wägra oss henne; ty wi besegle henne med tin K. Sons bön, läsande i hans namn: Fader wår etc. Wi wige thetta hus til ett Guds-hus.

2) Med hierteliget wälsignande, eller nåd och wälsignelses önskan öfwer alla them, som thertil bidragit, at Landryds gamla trånga, mörka och förfallna Kyrkia är, så lyckeligen och inom så kort tid, worden ny, stor, lius och anseenlig. Vnder thetta wälsignande förgäte wi aldeles icke wår höga Öfwerhet, vnder hwars fridrika regering, Landets inbyggare äga hog, lust, frihet och förmågo til at bygga eller förbätra sina Kyrkior. GUD then högste wälsigne wår fridälskande Konung ADOLPH FRIDRIC med hans högstälskada LOVISA ULRICA, Arfwingar, Efterträdare, Regemente och Gerningar. Ware han i alla motto, och vnder honom hela Riket, wårt K. Fädernesland, wälsignadt Gudi them högsta, hwilkom himmel och jord tilhörer[12]. Ware thernäst the HErranom wälsignade och niute til wedergellning hans rika wälsignelse, som med synnerliga äreskäncker thenna Kyrkiobyggnaden welat vnderhielpa och befrämja, eller härefter thet, af berömelig och Christelig äresamhet, warda giörande. Guds Ande hafwer genom Paulum försäkrat, at hans rettferdighet blifwer i ewig tid, som rundeligen sår i sådan åker[13]. Ibland thessa räknar jag med högsta fog och all billighet hela thenna församlingens Menighet, ej allenast alla thenna Soknens bofasta Danemän, vtan ock alla af sämre tilstånd och wilkor. I hafwen, K. Christne, såsom mig blefwit sagt, grepit thetta werk an med sådan friwillighet, samhellighet, ifwer och bekostsamhet, och giören thet ännu, at jag thet kunnat knapt tro, mindre thet säga kan. Jag gläder mig storligen öfwer sådan edor goda wilja och gerning. Jag prisar eder ther vtinnan wälsignada och saliga; ty som I byggt Guds hus; så skal ock GUD bygga eder hus, och fullborda på eder thet ord, som han lät säga til the templets byggnad börjande Judar: Ifrå then dagen wil jag gifwa wälsignelse[14]. Ja, HErren tencke på eder och wälsigne eder små och stora, ju mer och mer, eder och edar barn. I och the ware HErrans wälsignade, som himmel och jord giort hafwer[15]. Sidst wende wi wårt wälsignande til Församlingenes älst- och hederwerda Lärare, Kyrkioherdan Lectoren Högärewördiga Herr M. PETR. SCHENBERG och hans trogna, samt i läro och lefwerne vpbyggeliga medtienare, Herr DAN. WALLEN. Vti thetta wälsignande är jag wiss, at med mig hela Församlingen instemmer, som har sig betst bekant, och bör aldrig glöma then oaflåteliga flit [ 9 ]och nit, som theras Lärare haft och wisat wid thenna Kyrkiobyggnad. Af hwad jag förstådt, tycker jag mig kunna sluta, at Landryds-Kyrkia icke hade warit, och kan hända, aldrig blefwit så bygd, som hon nu är, om ic­ke Lectorens och Kyrkioherdens råd, tilstyrkande, omsorg, drift och styr­sel warit så alfwarlig, försichtig, rettsinnig och bestendig, som allom bekant är. Hwarföre ock Församlingen må wäl säga om honom, såsom någre Judar om en Höfwesman: HErre GUD, han är werd, at tu giör honom godt och wälsignar honom; ty han har wårt folk kiärt och bygt oss thenna Synagogon[16]. GUD wälsigne honom, hans Hus, Embete, vpsåt och arbete! Thetta hans, Kyrkions och hela Församlingens wäl­signande innesluter jag vti thessa stuteord af Davids nionde wiso i the hö­gre Choren: Wi wälsigne eder i HErrans namn[17]. Wi wige Kyrkion

3) Med ett wälment och alfwarligit förmanande, til hela För­samlingen, til at härefter och alt framgent hafwa och hålla thetta hus för edor Soknekyrkio; emedan hon nu retteligen inwiges til Kyrkio och Christeligen helgas til ett Guds hus. Behåller sielfwe och lärer edor barn behålla, til regel och efterlefnad, hwad I lärt i dag af Korah barn: Håller thetta hus i högachtning för en HErrans Zebaoth boning och Himla-HErrans gård. Så ofta I träden hit in, säger med Patriarchen: Wisserligen är HErren i thetta rumet. Thetta etc[18]. Låter thernäst aldrig hos eder tryta åstundan til at samlas här, säge hwar för sig: Min siäl längtar etc. Och sidst låter thet altid wara edor störste glädje at här frögdas i lefwande GUDI. Giörer alt thetta Christeligen; så skal edra siälars andeliga glädje på jorden blifwa i döden förbytt vti en ewig glädje i himmelen. Wi wige ock thenna Kyrkio ändteligen

4) Med ett gladt och ödmiukt tack- och loffsägande HErranom wårom Gudi, hvilkom wi äre tack- och loff skyldige för alt, som är giordt och skedt wid thenna Kyrkiobyggnaden. Han har gifwit råd, hog, wilja, medel, macht och förmögenhet. Af tig är thet alt kommit, och af tine hand hafwe wi thet gifwit tig, erkende K. David[19]. Af Gudi är början, fortgången och fulbordan; ty om icke HErren bygger huset; så etc[20]. Guds hand har skenbarligen wisat sig wid thenna Kyrkio­byggnad, at ingen skade eller olycka skedt, vtan alt lyckeligen aflupit. Alt slikt tilskrifwe wi Gudi med allmenneliget tack och loff. Guds H. Ande helge wåra hiertan, tungor och munnar til at werdeliga och Gudi teckeliga frambära thetta wårt tack- och loffoffer med ett andachtigt sammanstäm[ 10 ]mande vti then bekanta Ambrosi och Augustini loffsång: O! GUD wi etc. Sedan thetta nya Stenhus är med andächtigt bedjande, hierteliget wälsignande, wälment förmanande och ödmiukt tack- och loffsiungande inwigt och helgadt Gudi til hans gård och boning, samt Landryds - Församling til en Kyrkio, eller til ett ordenteligit och GUD gifwe! ewerdelig, Samlings- Predike- Böne- Songe- och Helgedoms-hus; Så wil jag sluta thenna Christeliga Act och syslo, på thet sett, at jag såsom Syraksson berettar[21] om Öfwersta Prästen Simon Oniesson, recker vt min hand öfwer hela thenna Församlingen, gifwer henne wälsignelse med min mun, och önskar henne allan sällhet i JESU namn, brukandes ther til then Aroniska wälsignelsen, som mig i mitt embete gifwen och föreskrefwen är[22]: HErren wälsigne eder, och beware etc. Härpå sware hela Församlingen med N:o 305 Nu tacke GUD alt folk med etc. Sedan hölls ordentelig Högmesso-Gudstienst, som på Predikostolen slöts med N:o 84 Hela werlden frögdes etc. och för Altaret med N:o 235. Såleds är wår etc.

  1. Esa. 6: 3, 4.
  2. Psal. 80: 2.
  3. Ps. 84: 2, 3.
  4. Ps. 42: 2.
  5. Job. 7: 2.
  6. Ps. 26: 8.
  7. 27: 4.
  8. Act. 19: 2.
  9. Philip. 3: 19.
  10. Syr. 9: 24.
  11. I. Reg. 8: 29.
  12. Gen. 14: 29.
  13. 2. Cor. 9: 9.
  14. Hagg. 2: 20.
  15. Ps. 115: 12, 14, 15.
  16. Luc. 7: 4, 5.
  17. Ps. 129: 8.
  18. Gen. 28: 16, 17.
  19. I. Chron. 29: 14.
  20. Ps. 127: 1.
  21. Syr. 50: 22.
  22. Num. 6: 24. seqq.

☼☼☼☼☼☼☼☼☼☼☼☼☼☼☼☼☼☼☼☼☼☼☼☼☼☼☼☼☼☼☼☼☼☼☼☼☼☼

Predikans,

På Kyrkio-wigningsdagen i Landryd, innehåll war korteligen thetta:

Föreberedelsen af Apoc. 21: 3, som lämpades in på en i N. T. Gudi helgad Kyrkio, swarandes emot Helgedomen then medlasta Guds boning, nämnd Esa. 57: 15. Hwilken boning, emedan diefwulen, genom sina Kyrkiofiender, biuder i N. T. til at disputera Gudi; war vpsåtet at af Kyrkions nytto bewisa hennes nödwendighet.

Ingången bewiste, af then H. Skrift, Guds folks i G. T. wälgång af then i Tabernaklet inrettada Gudstienstens wälstånd, och twärt om. HErren Christus, som, vnder en förfallen och förwerrad Gudstienst, kom til, och lärde, hos Judafolket, befinnes af Euangeliska historien hafwa, at han motte bringa thet beklageliga folket til bättring, försoning med GUD och förskoning, mycket winlagt sig om at förbättra och vpretta theras Gudstienst. Se Luc. 18: 9, seqq. 19:45, seqq. Joh. 2: 14, seqq. Vti Söndagens Euangelio förehöll han them try onda stycken, som gjorde them oskickeliga til all Gudi behagelig Gudstienst: nemligen egen rettferdighets [ 11 ]inbillning, lagens wrångtydning etc. Med slika willoläror förförde the Phariseer och Skriftlärde sig och alt folket, blefwo i sin Gudstienst misshagelige och mogne til ändtelig förstöring och förkastelse. Til bewis, at then retta Gudstienstens wanryckt och förfallande tilskyndar ett folks stannande vnder Guds wrede til förderf och vndergång; togs här af anledning til at korteligen förestella, huru, at thet nämnda onda må vndwikas, Gudstiensten bör hållas i en Gudi helgad Kyrkio, som oförnekeligen är nu i N. T. ett Gudi helgadt tabernakel ibland menniskiorna på jorden: nemligen så, at hon, Kyrkian, warder

I) Lärarenas offen- och ordenteliga Läro- eller Predike-hus, i hwilko the predika α) Lagen, icke såsom the Phariseer och Skriftlärde giorde, then the afstympade och wrångtydde, såsom thet femte, altså the andra, buden i HErrans H. Lag; vtan til budens fulla och retta förstånd, på thet Åhörarena måga theraf bringas til sorg öfwer synderna och til bäfwan för syndastraffen, och therigenom warda, medelst hiertans förkrossning, Gudi behageliga offer Ps. 51: 9. i then dageligen nödwendiga bätringen. β) Euangelium, icke såsom the Phariseer och Skriftlärde, som, gående läron om Messiâ platt förbi, leto på sin egen rettferdighet, at therigenom kunna teckas Gudi och förtiena Saligheten; vtan, såsom Guds ord lärer om Christo, til hans person, embeten etc. öfwerbewisandes, at han är then enda nådastolen, Rom. 3: 24, och at ingen hwarken nåd eller Salighet är at wenta och winna, vtan vti och genom honom Act. 4: 12. Eph. 1: 5, 6. Si, genom sådant Lagens och Euangelii predikande giöra Lärarena Kyrkion til sitt offen- och ordenteliga Lärohus. Therjemte och ther vnder bör Kyrkian warda

II) Åhörarenas Christeliga offerhus, (Euang. Om tu offrar etc.) i hwilko the vnder sin Gudstienst bära HErranom til gåfwo α) Sig sielfwa til Hefoffer Rom. 12: 1. β) JESUM Christum i tron til försoningsoffer N:o 256: 6. γ) Sina hiertan til brenneoffer och δ) Sina läppars frucht til bön- och tackoffer Hebr. 13: 15, seqq Ps. 141: 2. Thetta vtfördes korteligen, och giordes thet slut, at när Lärare och Åhörare så bruka sin Gudi helgada Kyrkia, tå warder hon ett hans tabernakel ibland them, ther han bor nådeligen och them i alla måtto wälsignar wisserligen. Sidst giordes häraf tillämpning in på thenna nybygda Kyrkio, med wälment förmaning, warning och önskan til

och öfwer hela Församlingen. [ 12 ]

Berettelse

Om Landryds - Kyrkiobyggnad.

At man här bifogar en kort beskrifning om Landryds - Kyrkiobyggnad, torde ej för öfwerflödigt anses; helst man förmodar, at then kan tjena til någon rettelse och vpmuntring, åtminstone för the Församlingar, som til slik byggnad finna sig föranlåtne och hugade; men låta en inbillad odräglighet, och alt för stor kostsamhet sig therifrå afskräcka.

Thetta war ock orsaken thertil, at Kyrkiobyggnaden här wid Landryd ej förr, än nu blefwit angripen, ehuru then för mong år tilbaka warit påtänckt och omtald, helst then gamla Kyrkan war ej allenast til murar och tak skröplig; vtan ock ganska mörk och altför trång, allenast 28 alnar long och vtom Korskyrkian, nedre wid Tornet 8 alnar bred inom murar.

Omsider blef på Sochnestemman, som hölts Walborgmesson år 1751, vppå skedde bewekeliga och öfwertygande förestellningar, ett wist slut treffat, at thenna så högtnödiga och lenge påtenkta byggnaden skulle företagas; men wiss tid härtil kunde doch ej vtsettas, förr än then hos Högwälborna Herr Landshöfdingen och Ven. Consistorium begärta Synen för sig gådt, som skedde i Augusti månad, samma år; och man fått insamla Kyrkians vtestående penningar, samt skaffat något förråd af nödtorftiga byggnings-ämnen med mera.

Emedlertid afgick vnderdånig ansökning hos Kongl. Maj:t om 2 Collecter inom Stichtet, som allernådigst bewiljades.

Häraf blef Församlingen mer vpmuntrad at med fullt alfwar gripa werket an, och förthenskul på Sochnestämman, som hölts S. Andreæ dag samma år, til en början bewiljade, at af hwarje hel gård oförmedlad, för thet och följande året til förenämnde behof förskiuta och framskaffa 200 tegel, 1 tolft bräder, 3 bjelkar 20 à 22 alnar longa och 7 til 10 tum tjocka i lilla endan, samt resnings-werke och stellningsspiror, hwilket ock til alla delar blef efterkommit.

Vppå Walborgmesso-Sochnestämma är 1752, tå Kyrkions penningar til större delen woro indrefne, the bewiljade Materialier framkomne, samt för Kyrkions penningar 17000 spån inköpte, blef allmenneligen öfwerenskommit och beslutit, at werket följande eller nu förledna wår skulle, i HErrans namn, angripas, ehuru Kyrkio-Cassan tå ej högre steg, än til 1400 Daler Kopparmynt, och åtog sig Församlingen at innan thes, och tå lägli[ 13 ]gast wore, framskaffa then betingada kalken til 430 Tunnor samt sand 12 lass på hwar gård, och något ler.

Klockaren i Kerna, Ärlige och Wälförståndige Anders Hansson, som för mur-arbete wid andra Kyrkiobyggnader nyligen kommit i rop, blef härpå af Pastore hitkallad och projectet til Kyrkiobyggnaden honom företedt, jemte frågan, om han för skälig betalning wille och tiltrodde sig at then samma antaga och fulborda. Öfwerenskommelsen skedde strax på thet sättet, at han, Anders Hansson, skulle för mur-arbetet hafwa, vtom maten, 530 Dal. K:mt, men Församlingen therwid giöra alla erforderliga dagswerken.

Thetta accord blef doch sedan ändradt af then orsak, at Församlingen på Sochnestämman annan dag Påsk sidstledne, betygade sin åstundan wara, at, i stelle för dagswerken, gifwa af helgården 36 Daler Kopparmynt, och således drifwa hela werket för penningar. Altså vprettades Contractet med Murmästaren på then fot, at han åtog sig 1:mo nederrifwa Landryds gamla Kyrkia alt ifrå och med östra Gafwelen in til korsset på både, södra och norra, sidorna, tillika med östra sidan af Korsskyrkian, 3 alnar när in til hwarthera Gafwelmuren, alla gaflarna, Hwalfwen och Sacristian, samt rödja platsen ren för grundwal och murning. 2:do at i then nederrifnas stelle vpmura en Ny Kyrkia til 26 alnars längd och 19 alnars bredd inom murar, samt 10 alnars högd, och thet til alla delar föswarligen och efter gifwen föreskrift. 3:tio at til thetta sielf ej allenast skaffa och med dagspenning förese nödwändiga handtlangare, vtan och tilreckeligit arbetsfolk, vndan tagande 100 dagswerke hwilka honom skulle bestås af Ryttare, Soldater och Torpare, i Församlingen, och thetta alt för en Summa penningar af 1230 Daler K:mt, jemte mathollning för sig och sina handtlangare: han med Församlingen förklarade sig aldeles wara nögd, och ther wid giorde å sin sido the försäkringar och förbeholl, som giöras borde.

Femte dag Påsk, eller then 26 April blef tå en vtnämnd dag til werkets början. Man såg tå med nöge, huru enhellig Församlingen war, in til inhyses och fattighion, at rödja vtur then gamla Kyrkian och i wissa rum förwara Predikstolen och Altartaflan, med öfriga inredet; Man såg huru the godwilligt togo af taken pä Sacristian och Kyrkian (ehuru sådant i följe af Contractet tilkom Murmästaren); vtbruto och förwarade all then gamla Spiken med Spånen och Bräderna, af hwilka sednare the sedermera giorde ett Brädskiul, thervnder Gudstiensten hölts, medan byggnaden påstod.

Then 30 ejusdem kom Murmästaren, som på 8 à 10 dagar med några och 40 dagswerken bröt och skrufwade ned Hwalfwen 5 st. och gamla mu[ 14 ]rarna, samt grof och lade Grunden; Han fortfor sedan med murningen jemte 3 à 4 handtlangare, ibland hwilka i synnerhet Klockaren i Rakeryd tyktes äga godt förstånd och handlag i murarbete, in til then 16 Junii, tå ej allenast then nya muren efter Contractet wardt til taklag ferdig giord, vtan ock ett ansenligit stycke af norra sidan, ther then gamla muren i Korskyrkan, som man tenkte hafwa ståndandes, hade med the öfriga ramlat öfwer ända.

Imedlertid och vnder thetta war Byggemästaren, Ärlige och Wälförståndige Gunnar Israelsson i Holmtorp och Askeby Sochn närwarande, med hwilken för thetta accorderat war om Resningswerket på thet sättet, at han, för sitt beswär therwid, i ett för alt skulle vndfå 120 Daler K:mt, och kostholla sig sielf; men tilreckeliga timmer- och dagswerks Karlar skulle honom tilstellas.

Thenne redelige Mannen, som mongestäds förrvt wisat prof af wacker insicht och förfarenhet i timmer- och byggnings-konsten, hade medan murwerket påstod, giordt alt thet ferdigt och i beredskap, som til resningswerket hörde, at thet d. 20 Junii och the följande dagar, kunde vpföras, och i sin ordning settas, hwilket ock d. 28 ejusdem wardt fullbordadt, til hela Församlingens nöge och wälbehag. Brädslag- och Spåningen fölgde strax härpå vtan vpskof. Siutio tolfter dels nya, dels gamla bräder och 30000 mästny Spån blefwo på taket vpslagne på 10 dagar af 10 Karlar, mäst Sochnens Ryttare, hwilkas hufwudman war Miölnaren och Snickaren wid Slattefors, Ärlige och Wälförståndige Johan Danielsson, och alt thetta för ett ganska lindrigt pris, nemligen 5 Daler K:mt för tusendet, tilsammans 150 Daler K:mt, til hwilken Summa doch lades, emedan förtiensten war ringa, 12 Daler Kopparmynt.

Man hade wäl icke i början vpsåt, at i år bygga någon Sacristia: Men vppå tienlig förestelning, at thet wid thetta tilfellet, låta sig beqwämligast och med minsta kostnad giöra, helst bruks-machiner och nästan tilreckelige Byggningsämnen woro nu tilhands, åtog Församlingen sig jemwäl samma byggnad, och lofwade thertil bidraga öke- och arbets-dagswerke. Projectet blef Muremästaren förelagt til 10 alnars längd och 8 dito bredd, inom murar, som thet emot wist accord til fulbordan emottog. Thetta arbetet begyntes altså d. 22 Junii (medan byggemästaren war syslosatt med takresningen på Kyrkian, och warade in til d. 3 Julii.

Härpå företogs Kåpslagningen på alla murarna, och vpsattes efwen en gafwelmur wester vt på ymse sidor om Tornet: Then stora dören, som förr [ 15 ]war på södra sidan, och then endaste på gamla Kyrkian, murades igen, och en stor fonster-luft, lika med the andre, giordes i stellet: Ett stort dörhol bröts vt på wästra Torngafwelen, vtom stora dören, som är midt emot Choret, och endteligen hwitmenades Kyrkian vtan och innan. Man lät härpå legga Chorgolfwet, som til ett och ett halft quarter öfwer Kyrkiogolfwet vphögdes, med sten och tegel; vpsatte Altaret med thes tafla och disk til 16 alnars omkrets, stellte vp Predikstolen, förferdigade och insatte 8 st. stora nya fenster 14 quarter höga och 7 dito breda, tillika med dörarna.

Med alt thetta sednare, nemligen ifrå thet, at Sacristian begyntes och til slutet, gick longsamare til, än man sig förestella kunnat i anseende til hwad förrvt giort war, hwilket härrörde af någon (man wet ej hwarföre) wisad tredsko af Murmästaren, som på slutet ej war sig lik, emot thet han syntes i början, hwarigenom hände, at arbetet drogs åtminstone 14 dagar längre vt, än thet kunnat fulbordas, om Murmästaren warit så drifwande wid slutet, som i begynnelsen.

Doch blef thet genom Guds bistånd ferdigt til d. 29 Julii eller Dom. 6 post Trin. tå thenna wår nya Kyrkia, vti Högwälborna Herr Landshöfdingens, thes förnäma Familias och monga flera förnämas närwaro, samt vnder en otrolig samling af folk ifrå Linköpings Stad och monga Soknar, til Församlingenes allmenna glädje och ej mindre heder, blef af Högwördiga Herr Doct. och Biskopen ANDREA OL. RHYZELIO offenteligen til ett Tempel HErranom och Landryd-Församlings Kyrkia högtideligen inwigt.

Nu sedermera tå Sochnestämma hölts Dom. 8 Trin. eller d. 12 Augusti beslöt Församlingen ett nytt Sammanskott i bräder, dagswerke och penningar af hwarje gård, til icke allenast stolarnas byggande och i stånd sättiande, hwar med och redan begynnelse är giord, vtan ock at i höst begyn­na och nästa wår, wil GUD, fortsättia hwalfwets förfärdigande, til hwil­ket sednare fordras åtminstone 50 tolfter bräder.

Således hafwer thenna lilla Landryds Församling, som består allenast af 39 oförmedlade hemmanstal, med egen kostnad, vndantagno the af höga Öfwerheten nådigst bewiljade twenne Collecter, som ej stego öfwer 500 Daler K:mt, ifrå d. 26 April til d. 29 Julii vpbygt sin Kyrkia å nyo til mer än tre fierdedelar, vtom Sacristian, sådan, som hon nu står til längd ifrå östra gafwelen til wästra Kyrkiodören 42 alnar, och til bredden 19 alnar, och til högden innan vti ifrå golfwet midt vnder hwalfwet 13 alnar samt Sacristian 10 alnar long och 8 dito bred, stigandes then nybyggde muren til 1000 quadrat alnar. Kostnaden härwid, så wäl som taket, har man af räkningarna til datum befunnit vtgiöra en Summa i penningar til 4000 Da!er [ 16 ]K:mt, för hwilka ock dagswerken äro betalte samt byggningsämnen vtom För­samlingens körslor, dagswerken och sammanskott i materialer, som tilsammans räknade, ej kunna werderas til ringare än 36 Daler K:mt på hwart helt heman, som lagde til the 36 Daler, som the vtgifwit contant, stiga til 72 Daler af hwar gård. Vtom thetta hafwa några af Församlingen, them man bör nämna, giort til thenna byggnad föräringar, som i synnerhet Theol. Lectoren och Kyrkioherden i Skeda, Mag. Johan Sparschuch, som är ägare til Säteriet Slattefors, belägit i thenna Församlingen, förärade, vtom alla andra vtgifter, 300 Daler K:mt contant. Fensteren, som kosta 25 Daler stycket, blefwo ock alla skänkte; nemligen af Pastore 2, som ock gaf ett rödt Täcke af kläde med Frantsar omkring disken, med mera; af Comministro 1 och af följande Sochnemän hwar sitt: Rusthållaren Lars Andersson i Månesta, Olof Jönsson i Bogesta, Kyrkiowerden Pär Pärsson i Swista: Anders Hansson i Hackefors och Nils Håkansson Klockare.

The twenne i Sacristian bekostade Swen Eriksson i Swistad.

Af ägaren til thet andra här i Församlingen belägna Säteriet Ekholmen, Herr Capitain G. C. Brunjan, som nu är Commenderad med Regementet i Finland, hade wäl Kyrkian blefwit wid thetta tilfelle i hugkommen med någon synnerlig skänk, om han warit hema. Men, om GUD hielper honom tilbaka, at han får weta och se hwad andra giort, torde han wäl vpmuntras til någon gifmildhet, helst både tienlig Altartafla och Orgelwerk ännu felar, och Klockestapelen är så skröplig, at Klockorna moste flyttas i Tornet, som ej kan ske, förr än thet blifwer omlagat, hwar til nog dryga vtgifter fordras.

Sluteligen bör man ej obemält lemna, at så wäl Kyrkiones Förståndare Anders Andersson i Hackefors, som och Kyrkiowerderna, Anders Eriksson i Skonberga och Olof Jönsson i Bogestad med synnerlig flit och drift bewakat thet, som på them wid thenna byggnaden ankommit: med ett ord: hwar och en Sochneman förtienar här at nämnas, helst the alle: (en eller annan vndantagen) willigt, af glado hierta och efter högsta förmågo til werket förskutet; och kan man thet, såsom en merkwerdighet, til theras heder, ej förtiga, at man aldrig hört någon af them, med ringaste ord beklaga sig öfwer någon tunga, i synnerhet, som the sågo, at werket gick lyckeligare och fortare, än the sig någonsin kunnat förestella, och någor illwiljare budit til at them inbilla.

Lofwad ware HErren Israels GUD ifrå ewighet til ewighet, och alt folket säge AMEN!

———♦———