Sida:Östgötars minne.djvu/562

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
5798—5801
1850.

stiftarne af sällskapet O. D. Hade som ordnare af de stora akademiska fästerna i Uppsala mången gång ganska maktpåliggande uppdrag, som han utförde med takt och omsorg. Hvad som i synnerhet kännetecknade hans personlighet var en för honom egen blidhet och urbanitet i hela hans väsen, dock i förening med en allvarlig vilja att genomdrifva hvad han ansåg för rätt: »suaviter in modo, fortiter in re.» Efter Bruz.

Gift 60 m. Ebba Lovisa Bergenstråhle, f. 35. — Barn: Maria Lovisa, f. 61, g. m. Fredrik Åhgren, metod.-pastor; Ebba Fredrika Charlotta, f. 63, d. 75; Carl Gustaf, f. 64, kontorschef [7055]; Hedvig Olivia, f. 66; Hjalmar Rudman, f. 72. civilingeniör.

5798. Johan Gustaf Moberg. F. i Västervik 1834 95; frldr Anders Gustaf M., grosshandlare, o. Katarina Fredrika Salander. Prl.-ex. 53; hofr.-ex. 55; kameralex. 55. V. hhöfd. 60; fiskal i Svea hofr. 66; assessor 68; hofrättsråd 78. D. i Öregrund 1895 107.

Gift 71 m. Eleonora Molin, f. 44.

5799. Carl Erik Stålhös. F. i Örebro 1832 68; frldr Carl Gustaf S., handels- o. polit.-borgmästare i Norrköping, o. Johanna Gustava Laurin. Prl.-ex. 50; hofr.-ex. 55; kameralex. 55. V. hhöfd. 59; auditör vid Lifreg. gren.-kår 60; afsk. 74. Länsnotarie i Söderm. län 60; landssekreterare i Västm. län 74. Sekreterare i Söderm. läns hushålln.-sällskap 60—73. D. i Västerås 1887 1010.

S. gjorde sig känd som en arbetsam, duglig och erfaren ämbetsman.

Gift 61 m. Emma Charlotta Rehbinder, f. 34. — Barn: Carl Axel Arvid, f. 62, d. 73; Erik Gustaf Bernhard, f. 64, löjtn.; Emma Maria Johanna, f. 67.

5800. August Emil Algot Holmgren. F. i Västra Ny 1829 1011; frldr Anders H., kyrkoherde, o. Gustava Nordvall. Elev vid Skogsinstit. 58; utex. 59. Aman. vid Riksmuseet 55—56; lärare vid Skogsinstitutet 59; lektor där 71; tillika entomolog vid Landtbr.-akad. 80—87. Naturvetenskaplig författare; deltagare i Nordenskölds expedition till Spetsbärgen 68. D. i Sthlm 1888 3112.

H. egde en entusiastisk och uppoffrande kärlek till naturens studium samt utvecklade en ovanligt förtjänstfull författareverksamhet, hvars frukter kommit bland annat vår skogskultur och allmänna hushållning ymnigt till del. Gjorde sig ett namn som entomolog, och särskildt genom sina undersökningar om parasitsteklarne förvärfvade han europeisk ryktbarhet. — I sällskapslifvet lät den populäre »Flugis» sitt humoristiska lynne få fritt spel. Han var späckad med lustiga historier och infall samt uppenbarade sina musikaliska anlag på ett egendomligt sätt: han härmade vindens ilar och foglarnes låten, han blåste flöjt på käpp, återgaf med strupen under ackompanjemang af piano salmsången i en landskyrka, då man hörde så väl den spruckna orgelns snarkande som de kvinliga sopranernas falska toner. I mycket var H en originel man, och många anekdoter om honom hafva gått till eftervärlden.

Gift m. Charlotta Eleonora Öhman, f. 31. — Barn: Emil Algot, f. 66, e. o. professor [7141]; Tyra Emilia, f. 73.

5801. Fredrik Knut Harald Strömfelt, grefve. F. i Västra Husby 1831 87; frldr Hans Fredrik Harald S., justitieråd [3973], o. Brita Maria von Troil. Fanjunkare vid Andra lifgr.-reg. 49; underlöjtn. 51; afsk. 56. Godsegare; inneh. af Hylinge fideik.-egendom i Västra Husby m. fl. s:nar 37.; Styr.-led. 75, sed. disp.-direktör för Kropps aktiebolag, Malm. län, till 95; disponent vid Svanå bruks aktiebolag, Västm. län, fr. 96. Riksdagsman i Första kammaren för Norrköpings stad 80—90; kommunalman. D. i Sthlm 1900 129.

S. gjorde sig bemärkt på flere olika verksamhetsområden. Han var en framstående jordbrukare, förbättrade i betydlig mån sina egendomar och hyste god omsorg för sina talrika underhafvandes väl. Inlade stora förtjänster om Sveriges stenkolsindustri; lyckades få de svenska stenkolen införda som lokomotivbränsle å järnvägarne, hvarjämte han tog en väsentlig del i åstadkommandet af en förändrad lagstiftning för denna industri. I riksdagen, där han under några år satt i lag- eller konstitutionsutskottet, framträdde han som ifrig vän af tullskydd och kan sägas varit den egentlige upphofsmannen till revisionen af mellanrikslagen. I kommunala angelägenheter mycket anlitad, åtnjöt han

— 520 —