Sida:Personne Svenska teatern 1.djvu/271

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
267

På den väg hans "fogdar" röjde
Envallsson sin stämma höjde;
och med jubel folket dröjde
vid hans svenska skådespel.

Väl det ännu satt och sitter
af det fina, franska glitter
mången sirlig stjärna kvar;
och, om prydd med franska liljor
på den svenska scenens tiljor
skådespelarn länge var;
börjar snart det nationella
sina lånta fjädrar fälla,
och för våra blickar ställa
allt hvad ljuft och skönt det har!"



"Det låg ett skimmer öfver Gustafs dagar,
fantastiskt, utländskt, flärdfullt, om du vill,
men det var sol däri, och hur du klagar,
hvar stodo vi, om de ej varit till! Anm