...
Nitan, num. niton. VG.*
Nitande, num. nitonde. VG.* SM.*
Niu (nyu; ni, ny, Sk.), num. nio. VG.* ÖG.* U.* SM.* VM.* G.* Sk.*
Niundi, num. nionde. VG.* ÖG.* U.* ME. G. 7: 1
Niu tighi, num. nitio. U.*
Niþ, f. slägt. hava vitsorþ mæþ tvem (n. vitnum) af niþinne ok tolf valinkunnum, vita mæþ tvem af niþinne ok tolf æftir, ÖG.* han ær þem sva niþium nær ok knæm kunnugher, þæn sum niþium ær næster ok knæm kunnaster, allitt., ɔ: så nära l. närmast i slägt (jfr. Knæ), ÖG.* the varo ey sva knæum kumin (troligen skriffel för kunnir) ok sva niþium nær, Sm. 13: 8. þæn niþum ær næster ok kyni kunnaster, allitt., se Kunder 2. — Jfr. Bihanget.
...
Niþan (næþan), 1) adv. eg. nedifrån; nedtill, nedanför )( ovan, U.* SM.* St. SVl. 11: pr; Chr. B. ind. 34. huggin i arm ovan ella n., se Armber. XII burgere oven ok n., ɔ: hans grannar å ömse sidor, eg. på den högre och den lägre belägna sidan af staden (jfr. nabure boven unde beneden, VSt. II. 18.), Sk.* n. til, SM.* n. firi, nedanför, ÖG.* U.* ME. B. 26: 1. 2) præp. nedanför. n. knæ l. albogha, Bj.* ovan hans garþ æller n., på ena l. andra sidan af hans gård, Bj.* Jfr. Firi niþan.
...
