Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/787

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

Anv. till födoämnen, vid ljus-, tvål-, stearintillverkn., ss. smörj- o. lysmedel m. m. Vegatabilisk t. kallas fettslag, s. erhålles af åtskilliga växter.

talgoxen l. talgmesen, Parus major L., i mel. och s. Sverige allm., t. tättingarnas ordn. hör. fågel, 14 cm. l. Strykfågel.

Talīa, se Taleia.

taliputpalmen, se Cory pha.

talismān, arab., troll-, skydds-, lyckobild.

Talis Quālis, pseud. för K. V. A. Strandberg.

talk, medelt.-lat. = magnesia (se d. o.). -skiffer, gulhvitt l. grönt flisigt min. af t. jämte kvarts o. fältspat; i Sverige, Bretagne, Ungarn, Brasilien m. m., anv. t. eldfast sten m. m.

tall, fura, Pinus L., Coniferæ, Vanl. t., P. silvestris L., allm. fr. Lappland t. Alperna, lämnar ved, slöjdvirke, terpentin, harts, skogsull, pappersmassa. Andra sorter finnas i Sibirien, n. Afrika, N.-Amer. o. s. v.

Tallberg, Axel, etsare, akvarellist, f. 1860 Gäfle, 89/95 bosatt i Engld, sed. 88 lärare i etsning vid K. Konsthögskolan i Sthm. Har utfört flere för konstnärlig finhet o. omsorg utmärkta blad.

Talleyrand-Périgord (tallerang'-perigår), Charl. Maur. de, furste af Benevento, fr. diplom., f. 1754 Paris, 88 bisk. i Autun, 89 anför, f. reformpartiet i nationalförs., nedlade 91 sin bisk.-värdigh., 97 utr.-min., 09 i onåd hos Nap., gynnade Bourbonernas återkomst, 30 sändeb. i London, drog sig tillbaka 35; d. 38 Paris.

tall'ium, kem., Tl = 204, blylikt, 1861 uppt. metall, element. Eg. v. 11,8; smältpkt 200o. Förekommer sparsamt i zinkblände, vismut och antimonmalmer m. m.

Tal'ma, Franç. Jos., ber. fr. skådesp., f. 1763 Paris, d. där 26. Nap. I:s gunstling.

tal'mi-guld, med tunnt guldlager öfverdragen leger. af koppar och zink; anv. till urkedjor, smycken m. m.

Tal'mud, hebr., jud. saml. af lagar, traditioner, utläggningar af Mose böcker; delas i Mischna (traditionerna) o. Gemara, kritiska utläggningar af Mischna, den förra fullbordad omkr. 200 e. K., den senare afslutad i Palestina omkr. 350 o. i Babylonien omkr. 550 e. K.

talong', fr., köpkorten i vissa kortspel.

taltrasten l. klådran, se trastsläktet.

Talvj, pseud. för T. A. L. Robinson.

tamarind', Tamarindus L., Papilionaceæ. Ind. l., T. indica L., i O.- o. V.-Ind., Centr.-Afrika m. m., har ätbar frukt märg och lämnar slöjdvirke.

Tamaulīpas, stat i n.-ö. Mexico, 83,597 kv.km., 218,948 inv. Hst. Victoria.

Tam'bov, guvern. i Stor-Ryssland, 66,587 kv.km., 2,684,030 inv. Hst. T., v. Sna, 49,208 inv.

tambūr, fr., eg. trumma; litet förrum. -major (-maschår), regementstrumslagare.

tamburīn, fr., liten handtrumma med skallrande mässingsstrissor.

Tamerlan, se Timur.

Tamm (förut Tham), Per Adolf, frih., förf., f. 1774, d. 56.

Tamm'anyringen, ett af Tweed 1865 stift. sällskap af stadsämbetsm. i N. York, s. försnillade stora summor; undertryckt 1875.

Tammelin, Fil. Otto Valdem., f. d. revisor, lyriker, f. 1839.

Tammerfors (fin. Tampere), fin. st. v. Näsijärvi, 44,000 inv. Finlands största fabriksstad.

tam-o'-shanter, eng., rund yllemössa med en boll i kullens midt.

tamponēring, fr., fyllande af en ihålighet l. gång i kroppen med charpibollar l. d. (tampon), f. att hämma blödning.

tamtam, oriental, mus.-instr., liknande gongong.

tamūler, hinduisk stam i O.-Ind., på Malabarkusten.