Stockholm, Del 1 (Elers 1800)/Kap 109

←  Om någre i Staden varande enskildte Hus, m. m.

Stockholm, Första delen av Johan Elers Om Stadens storlek, Folkmängden och Husens antal.

Om Kröningar, Riksdagar och högtideliga Intåg i Stockholm  →

IX. CAPITLET.
Om Stadens storlek, Folkmängden och Husens antal.

Uti inledningen till denna beskrifning, är korteligen nämt, om Stadens läge och climat; här bör äfven med några ord nämnas, om Stadens storlek, om folkmängden och husens antal.

Stockholms Stads längd, räknas emellan Norr och Skants Tull, något öfver en half Svensk mil, och vidden med Djurgården och de hamnar som finnas vid Staden, derunder inbegripne, till 2 ½ mil; men Staden innom Staketet, allenast 2 mil omkring^[1]. Rüdling uppgifver hela Stadens omkrets vara 30,500 alnar, eller 1 ½ mil och 3500 alnar deröfver. I sin första början, utgjorde Staden, med sina murar, en oval figur, af 2000 Svenska alnars omkrets; men har sedan blifvit så utvidgad; att den emellan tullarne att räkna, uti omkretsen, nu innehåller 2 Svenska mil, eller 36,000 alnar^[2].

Folkmängden som icke noga lärer kunna bestämmas; icke en gång, sedan tabell-verket 1749, till verkställighet tog sin början; måste hafva förhållit sig olika, i anseende till olika tider och omständigheter.

Af Tabellerne kan man ej veta folknumern i Riket närmare, än på 20 à 30,000 människor. Somliga år saknas en stor hop folk, som man då kunde tro vara utflyttade; andra åter, är antalet så mycket större, än det borde vara, genom tillfödslen, att man kunde tro en stor hop, vara utifrån inkommen. Under sista Kriget då 20 à 30,000 man voro i Pomern, saknades de knapast i Tabellerne här hemma^[3]. Ehuru nyttig i flere afseenden, tabell-inrättningen kan vara, tyckes den likasom med någon farhåga vara gillad och besluten. Då Commerce-Rådet Hökerstedts förslag, föredrogs i Råd-Cammaren, d. 17 Jan. 1738, om sättet, huru antalet af inbyggarne i Riket, utrönas måtte; resolverades derpå: att K. M:t då som tillförene, ansåg betänkeligt, att infordra förteckningar på antalet af undersåtarne, öfver hela Riket.

Men att blifva vid ämnet; så uppgifves Folkmängden i Stockholm hafva varit, omkring år 1520; innom broarne vid pass 1100 hushåll; på Gråmunkeholm, hade Munkarne hos sig inrymt 20 hushåll, större delen handtverkare; Helgeands-holmen hade omkring lika många bofaste hushåll; på Norremalm som till större delen hörde under Klostret, bodde skattdragande Familier, omkring 30, och på Södra malmen, vid pass 15. Hela skattdragande folkhopen var således den tiden, inemot 1200 hushåll; hvartill kommo, främmande Köpsvenner, Slotts- och Krigs-Folk, Adel, Präster, Munkar och Djæknar, m. fl. som utan borgerlig näring ingen skatt erlade^[4].

Till närmare upplysning häraf och om Folkmängden i Stockholm, för och efter Danska Regeringen, är äfven meddelt ett utdrag af Stadens skattbok eller uppbörds-längd, ifrån 1517, till 1525, som här förtjenar så mycket mera intagas; som det tillika upplyser Stockholms Stads Historia i flere delar. Denna skottbok är in folio, skrifven på pergament och finnes i Stads-Archivet. Deruti är hela Stadens skattdragande menighet eller Borgerskap, till namn och skatt eller utskylder, till Staden, för hvarje qvarter uppfördt till och med sjelfva Borgmästarne, som denna tiden voro handlande borgare. Skotet som erlades, efter hvar Borgares näring, rörelse och förmögenhet, var ifrån 1 öre till 8 mark. Till skotets uppbärande förordnades, årligen 2 af Rådet och 2 af menigheten, under namn af Skot-herrar, hvilka jämte Stads-Skrifvaren, sedan inför Magistraten i Skot-huset, gjorde räkning för sin uppbörd, och aflämnade penningarne, till de för året sittande Borgmästarne, som dem till Stadens behof disponerade. Räkning öfver utgifterne för dessa åren förde Stads-Skrifvaren Anders Andersson, som 1524 entledigades, då Mr. Olaus Petri Phase, tillträdde samma ämbete, med 40 mark årlig lön.

Sammandrag af mantalet eller de hushåll i Stockholm som betalade skott till Staden, samt af skottets belopp, för hvardera af följande år:

1517	1518	1519	1520	1521	1522	1523	1524	1525
Östra Qvarteret.
299	271	292	294	214	228	70	195	223
Södra Qvarteret.
214	222	223	197	164	117	72	114	169
Västra Qvarteret.
281	298	304	281	236	134	68	191	294
Qvarteret innom Muren.
297	314	275	317	251	145	98	213	258
Helgeands-Holmen.
19	15	16	15	12	—	—	11	11
Gråmunke-Holm.
15	20	16	22	10	—	—	—	—
Norre Malm.
29	27	16	—	—	—	—	—	—
Söder Malm.
17	7	7	4	—	—	—	—	—
Summa af Mantalen.
1171	1174	1149	1130	887	624	308	724	955
Summa af Skottet Mark.
1204	1217	1223	1160	1620	1090	344	698	880

Uti åfvannämde Skott-summa inräknades äfven Gäst-penningar, eller det som främmande handlande från utrikes orter, betalade, för friheten att här handla, och påla-gäld eller hamn- och bro-penningar; så att öfver hufvudet räknadt, hvart hushåll ej erlade mer än vid pass en mark, eller omkring en half R:dr Specie till Staden; men att 1521 och 1522 utskylderne voro nästan dubbelt högre, i jämnförelse mot mantalet, torde varit en verkan af K. påbudet, om en silfverskatt öfver hela Riket, och Danska regeringens gamla Stats-konst i Sverige. Vid 1523 års uppbörds-summa, göres i Skott-boken den anmärkning att deraf 172 och ½ Stockholmske mark influtit uti Söverin (Norbys) mynt, 160 m. 7 ½ öre, i Danska klippingar, och endast 16 m. 3 öre uti Svenskt mynt och klippingar. Så hade det sämre myntet, jagat det bättre ur rörelsen^[5].

Uti Stockholms Stads räkenskaper för år 1550, beräknas mantalet på Borgare, som deras skott utgjorde, sålunda^[6]:

Borgmästarne, Skottmannen, ibland Rådmännen och Cämnererne, voro frie.

Menige borgare som till namn och Skottp:gr upptages.	183
Södra qvarteret.	80
Västra qvarteret.	119
Indra qvarteret.	84
Svenske Köpsvenner och Bådsmän i Staden (förmodeligen främmande Ombud eller så kallade Expediter).	154
Gråmunke-Holm	15
Södermalm.	16
	651.

Summan på Skott penningarne belopp sig till 4150 mark 4 öre.

Uti räkenskaperne för år 1558 upptages Skottpenningar af 390 Borgare, till en summa

af	2687	m.	3 öre.
af köpsvenner	514
af 23 Malmboer	15		7
Summa Skottp:gr	3217.

Man kan häraf icke komma närmare, än att blott ungefärligen dömma om de skattdragandes antal.

Efter ett korrt förslag på hela Borgerskapets öretal, så i Staden som på bägge malmarne, vid taxeringen 1686, besteg sig detsamma, till 125 öre; hvaraf skulle betalas contribution till vackt och Båtsmans-hållet, à 141 d:r S:mt på hvarje öre 17,625

ytterligare inqvarteringen för K. M. Hof-Stat, Garde, Artillerie på 1 öre 252 d:r S:mt^[7]. 31,500

Summa 49,125.

Uti Öfverståthållaren Baron Rosenhanes relation om Stockholms Stad 1663, uppgifves Folkmängden derstädes, efter uppskrifning hafva utgjordt ett antal af 14,953 personer.

Om man af Pesten och dess förödelser, som ofta skall medtaga hälften af invånarne och ibland deröfver^[8]; skulle någorlunda sannolikt kunna dömma, till folkmängden; så möter dock dervid den omständigheten, att uppgifterne om de dödas antal i Pest-tiderne äro sig olika; och således mindre pålitelige, att deraf kunna draga någon följd eller sannolik gissning. År 1451 grasserade Pesten i hela Sverige och dödde deraf 9000 människor i Stockholm, ibland hvilka, äfven var K. Carl Knutssons Drottn. Catharina. År 1485 medtog Pesten i Stockholm 15,000 personer. I Fransiscaner eller Minoriter Munkarnes Diario finnes anteknat, att Stockholm i Pesten 1495 förlorade 18,000 Människor; men stora R. Kr. p. 535, förmäler derom:

"Sjutusend ok än flere
I Stockholm af Pestilentia dogo, ok än mere."

År 1565 döde i Pesten 18,000; år 1579, öfver 12,000; och 1623 vid pass 20,000^[9]. I Archiater Rosensteins nyss åberopade tal, förmäles att pesten 1710, i Stockholm medtagit 40,000 Människor, eller mera än hälften af Stadens invånare. Kalla vintren 1709, var ej skulden dertill, att pesten i Aug. månad påföljande året yppades i Stockholm. Den hitfördes med flyktingar ifrån Liffland och med deras kläder, hvilket intages deraf, att pesten först angrep det huset vid Ladugårds Landet, hvarest de förste då togo herberge. Hade Norremalm och Staden då kunnat fredas med en riktig cordon, så hade pestens vidare utspridande, då strax kunnat hämmas (p. 7). De dödas antal i 1710 och 1711 års pest, utsättes i Laur. Laurinii Chronica till 20,000 och deröfver; hvilket ock instämmer, med den förteckning, som blifvit utdragen af alla församlingarnes i Stockholm, till Magistraten ingifne vecko listor, samt vederbörandes uppsattser som med de fattiges begrafningar haft inseende (tryckt 1782 in form. pat.); utgifven d. 15 Feb. 1711 och underskrifven af Stats-Secreteraren Olof Brehmer; hvilken utsätter antalet till 17,887 och deribland 768 borgare i Staden; men som många i begynnelsen blifvit bortburne och månge hemligen bortförde, så betygas af Magistraten, att öfver 20,000 personer, i denna farsot blifvit hädanryckte. Af denna förteckning inhämtas, att i Catharinæ församling, de mäste, eller 2452 personer dödt, och dernäst i Claræ och Olai; eller 2134; såsom de folkrikaste och der äfven största delen af de fattigare invånare, då, som nu, förmodeligen bodt och vistats.

I detta årahundradet räknades folkmängden i Stockholm, år 1751, till 55,700; och 1772 af mankön 32,921, och af qvinkön 39,523, tillsamman 72,444^[10]. År 1785 uppgifves den till ett lika antal, och hushållen till 11,169, samt för det närvarande (1798) till 80,000 eller något deröfver. Om döds-listorne i Stockholm, vinna samma rättighet som i andra större Städer, att nemligen efter ett visst förhållande få utmärka antalet af Stadens invånare; enligt den method som efter en Halleij, blifvit antagen af den uppmärksamme Sussmilch, och som anser hvar 28 lefvande, blifva årligen rof för döden i sådane Städer som närmast kunna liknas med Stockholm; så uppkommer i stället för 70,042 personer, när döds-listan innehåller 3241, ett antal af 90,748 lefvande, såsom förhållandet var under 10 år, 1764—1773, och i de senare 8 åren, då Stockholm per medium årligen mistat 3312 genom döden, borde de lefvandes antal, beräknas till 92,736 st.; skulle åter de sista 6 åren 3540 antagas, blifver folknummern 99,120; men troligast i anseende till 1783 års stora Kopp epidemi, äger Stockholm för det närvarande (1785) omkring 95,000 lefvande inbyggare (Odhelii tal om dödligheten i Stockholm d. 16 Feb. 1785, p. 21).

Hela folkstocken i Sverige uppgafs 1772, allenast bestiga, till 2,590,442 och utflyttningarne räknades omkring 3000 personer årligen, som dock genom årliga inflyttningar, ansågs någorlunda kunna ersättas^[11]. Om årliga folkökningen och afgången, är i inledningen till detta verk, redan nämnt.

Hvad ändteligen husens antal i Stockholm beträffar; så förhåller det sig relatift till folkmängden, en indragen eller utvidgad rörelse, lefnads- och tänkesättet, en lättare eller svårare penninge tillgång; utom flere tillfälligheter, såsom fiendteliga anfall, stora eldsvådor, m. m.

Malmarne voro ganska litet bebyggde, i början af 15-hundrade-talet, och det fordrade fredeligare tider, en mera klok styrelse och snart 200 år, innan Stockholm kunde anses ibland de större och väl byggde Hufvud-Städer i Europa.

Hus och gårdar i Staden och på malmarne bestego sig till en summa af 3784 st., af hvilka 846 hörde skatt-skyldige Borgare till; de öfrige ägdes af andra frie Stånds-personer, efter en bifogad förtekning vid Öfverståthållaren Baron Rosenhanes åfvannämde relation 1663. Uti bilagan N. 49 uppgifves ock en förtekning på obebyggde tomter, nemligen i staden, bräd-bodar, stall och öde-tomter 74

På N. malm och Ladugårds-land 41

På Söder malm 6

121

År 1729 d. 10 Juli gjordes en början dermed, att upptekna alla hus och gårdar, med sina nummer i hvart qvarter; och uppgifves antalet på private husen till 4533^[12]. Salvius utsätter detsamma i Uplands beskrifningen 1741, till 5000.

Ett år 1766 i Martii månad författadt summariskt sammandrag öfver antalet af alla i Stockholm och på malmarne befintelige hus och gårdar, innehåller ett mindre antal, nemligen:

Adel, Präster, Stånds-personer, som ej deltaga i inqvarteringen	2219
Borgare och de som draga inqvartering	1763
Fabriks-idkare, som bestrida deltagande i inqvarteringen	212
Kronans, Stadens, Kyrkor och Publike Verks hus	155
Obebyggde tomter	113
Summa	4462

Efter en förteckning öfver Qvarteren och Egendomarne i Staden och dess förstäder 1782; voro
i Staden	Qvarteren	98	Egendom.	568.
N. malm. Claræ försam.		61		378.
Kungsholmen		27		152.
Adolph Fredr.		62		338.
Jacobi		29		292.
Johannis		23		181.
Ladugårdsland.		55		577.
S. malm Mariæ församl.		84		637.
Catharinæ församl.		110		1014.
Summa		549		4137.

Ehuru ingen noga uppgift på husens nu varande antal, kunnat erhållas, synes dock de många tillbyggnader, på de senare 30 åren; hvartill penninge öfverflödet; uppstegrade hyror; ett tillskapat behof af flere rum; främmandes och Landtmäns inflyttningar till Staden, med flere orsaker, hafva bidragit, gjöra den beräkningen ganska trolig, att husen i Stockholm, nu stiga till ett antal af vid pass 6000 st. Invånarnes sällhet och icke husens antal, gjöra en Stads ära. (Linguet.)

Husens värde i Stockholm, i anledning af en år 1787 författad taxerings-längd, till förhögning i Brandvakts afgiften, beräknades sålunda:

Det presumtiva värdet R:dr 7,560,758. 27. sk.
Försäkrings-värdet.   6,303,827. 33.

Man vill ock här bifoga, en förtekning på Stockholms Stads Publiqve hus, &c. 1782.

I Sjelfva Staden.

1. Öfverståthållare-Residencet.

2. Nya Rådhuset vid Riddarhus-torget.

3. Beursen.

4. Huset tre Kroner, eller Malmens Källare.

5. Fransyska Kyrkans hus.

6. Stor-Scholan.

7. Auctions-huset.

8. Accis-huset.

9. Tvänne Sprut-hus vid Riddarholms-canalen.

10. Norra Victualie-vågen.

11. Stora Sjö-tulls huset.

12. Packhuset.

13. Södra Strömqvarn och qvarnhus-Källaren.

14. Söder Slacktar-hus.

15. Söder Fiskar hus.

16. Stenbod-byggnad på Västra stenbron vid Mälaren.

17. Slussmästare-huset.

18. Stenbod-byggnad vid Benike-brinken.

19. Norra Kokhuset.

20. Södra Kokhuset med Spruthus.

På Norremalm.

21. Stora Castenhofs huset.

22. Lilla Castenhof.

23. Norra Slacktare-huset.

24. Norra Fiskare-huset.

25. Parmmätare hus vid röda bodarne.

26. Sprut-hus derstädes.

27. Mätare och Sprut-hus vid Hötorget.

28. Parmmätare-hus vid Mäster Samuels gränd.

29. Norra Surbrunn med dess hus och byggnader.

30. Parmmätare-hus vid Packare-torget.

31. Tvänne Spruthus på Ladugårdslands torg.

32. Material-hus vid Packarhus-torget.

33. Håll-Stall derstädes.

34. Brand-stege-hus derstädes.

35. Parmmätare-hus på Kungsholmen.

36. Spruthus derstädes.

37. Artilleri-Bostället på Ladugårdslandet.

På Södermalm.

38. Stora Järn-vågen med dess hus och byggnader.

39. Södra Stads-huset.

40. Parmmätare hus i Stads-gården.

41. Södra Victualie-vågen.

42. Spruthus på S. Mariæ Kyrkogård.

43. Sprut-hus på- Catharinæ Kyrkogård.

44. Spruthus på Ny-torget.

45. Nya Gillstugan på Hornsgatan.

46. Arbets-hus på Göthgatan.

47. Mätarehus och Corps de Garde på Södermalms torg.

Stockholms Stads Tullar och tull-hus.

1. Norre tull med 2:ne tull-hus.

2. Roslags-tull med dess tull-hus.

3. Carlbergs D:o.

4. Ladugårdslands D:o.

5. Blockhus udds, med tull- och hamn-Inspectors-hus.

6. Danviks tull och tull-hus.

7. Skants tull med D:o.

8. Horns tull med D:o.

9. Långholms tull med D:o.

10. Långholms vinter-tull och tull-hus.

11. Hammarby tull och tullhus.

Torg, Hamnar och Platser.

1. Stortorget.

2. Köpmanstorget.

3. Riddarhus torget.

4. Munkbro-torget med dess hamn.

5. Skepps-bron med dess hamn.

6. Kornhamns torg med dess hamn.

7. Järn-torget.

8. Södermalms torg.

9. Adolph Friedrichs torg.

10. Stads-gården med dess hamn.

11. Ny-torget.

12. Norrmalms torg.

13. Jacobi torg.

14. Torget vid röda bodarne med dess hamn.

15. Hö-torget.

16. Ox-torget.

17. Packare-torget med dess hamn.

18. Ladugårdslands-torg.

19. Träsk-torget.

20. Söder Fiskare-hamn.

21. Norre fiskare-hamn.

22. Bödels-backs- och Järnvågs Västra hamn.

23. Järn-grafvens Östra hamn.

24. Barlast-platsen och hamnen vid Catharinæ bergen.

25. Ragvalds bro-hamn.

26. Skinnarviks hamn.

27. Tegelviks hamn.

28. Ny-bro-hamnen.

29. Grefbro-hamnen.

30. Blasieholms-hamnen.

31. Arsenals-hamnen.

32. Kungsholms-torget med dess hamn.

33. Kungsholms tegel-Lastageplats och hamn.

---

1. Salvii Uplands beskrifning. St. 1741 8:o, p. 19.
2. Tillæi Stora Charta 1733.
3. Secreter. Pehr Vargentins ägande originale bref af d. 26 Jan. 1767.
4. Murberg, i Vitterhets-Acad. Hand. IV Del. p. 56.
5. Murberg Ibid. p. 119, 120.
6. Dessa räkensk. förvaras i Cammar-Archivo.
7. Öfv. St. Gr. Gyllenstjernas bref 1686 till K. M. i Riks-Archivo.
8. Rosensteins tal i Wett. Acad. 1772 p. 4.
9. Loenboms Sv. Arch. 1766. 8:o, p. 117.
10. Uppfost. Sällskap. Tidn. 1782, 8:o, p. 193.
11. Tabell Com. yttrande till K. M:t d. 26 Apr. 1780.
12. Rüdling. p. 359.