Stockholm, Del 3 (Elers 1801)/Kap 102
| ← Cap. Om Södermalms belägenhet och dess incorporerande med Staden. |
|
Cap. Om Slussen. → |
II. CAPITLET
Om Söderström och de deruti anlagde Byggnader.
§. 1.
Innan beskrifningen om Södermalm vidare fortsättes, bör något ytterligare nämnas om Sluss-holmen, Slussen och Söderström. Af det föregående finnes, att Staden från älldre tider tillbaka varit begåfvad, icke allenast med Strömmen; utan ock med de deruti anlagde Qvarnar. I 1529 års åfvann:de Privilegier, gifves både Norre och Södre Strömmen, till skepp och båtars genomfart, och 1636 Söderström med alla Qvarnar och Fiskeverk och deraf gående ränta; hvarom mera ang:de Slussen.
För farten genom Strömmen finnes i Stadens älldre räkenskaper[1], först för år 1561, ibland Stadens inkomster upptagne: Strömpenningar af Söderström 573 mark; 1566 Strömp:gr 1184 m. 1 öre; 1567 Strömp:gr 1803 m., och 1568 dito 975 mark, 1 ⅓ öre. Detta var således en betydande inkomst för Staden; hvaraf äfven intagas kan, att Strömmen den tiden icke allenast varit segelbar, utan behof af Sluss; utan ock, att den då för handel och rörelse, med de kring Mälaren belägne örter, varit mycket nyttjad.
Huru denna Segel-led sedermera blifvit onyttig gjord, medelst byggnader, utfyllningar och pålningar i Strömmen, kan af den Hydrographiska Charta inhämtas, som af Ingenieuren J. Brolin, år 1773 öfver Södra Strömmen blifvit författad; och som utsätter vattnets djup vid öfre bron åt Mälaresidan, närmast lilla Holmen emellan Södra Strömgrenen och sluss-canalen till 1½, 3 à 4 fot, och vidare till 8, 6 à 7 fot, samt Strömfåren, till 3, 4, 5 och 6 fot; då Mälaren 30 alnar utanföre, är 25 til 30 fot djup. Vid nedra bron åter vid Saltsjösidan, är djupet närmast bron 45, 46 à 49 fot och utan för Fiskare-Hamnen, 54, 60 à 62 fot,
§. 2.
Qvarnarne i Söderström äro Staden donerade enligt förenämde privilegier, hvartill ännu kan läggas, K. Christians af år 1458 och K. Erich XIV:s af d. 12 Apr. 1563. När de först blifvit byggde, derom äges väl ingen noga underrättelse; men att de förläntes Staden för mera än 360 år tillbaka, är ostridigt. Om älldre räkenskaper voro i behåll, kunde närmare uplysning derom hämtas: af dem som i K. Kammar-Archivo förvaras, upptages för år 1550, Stadens inkomst af Vågen och Södra Qvarnar till 1054 mark 5 öre; år 1557 af Sudra Qvarnar 576 mark, 7 öre; 1558 Qvarn-p:gr 573; för år 1559 af Sudra Qvarnar 630 m. 5 öre; 1561 af 2:ne Mölnare 260 m.; 1562 lika Summa, 1566 af Sudra Qvarnar 406 m. 4 öre 6 p:gr, och 1567 af Stadens Qvarnar 260 mark. Att ock meddela någon underättelse om hvad de i senare tider eller 200 år derefter räntat; så finnes af Stadens handlingar att Södra Strömqvarnen med 8 par stenar, blifvit genom offentelig auction bortarrenderad, d. 1 Maji 1762, till 1774 för 12,000 d. K:mt. Ifrån 1774 till d. 1 Apr. 1780 årl. 13,000 d. K:mt. I anseende till brons rifning som går ifrån öfre slussen till Järntorget, betaltes ifrån d. 1 Apr. 1780 till d. 1 October samma år 3000 D.; sedermera till d. 1 Julii 1781, då endast 4 par stenar vore i gång, efter 400 D. K:mt i månaden, som gjorde på året 4800. Qvarnen refs och ombyggdes, hvarefter, ifrån d. 1 Jan. 1782 till d. 1 Oct. betaltes för 9 månader 333 R:d. 16 sk. för 4 par stenar, om året 8000 D. K:mt, och så fort de öfrige 4 paren blefvo brukbare, skulle för hvarje par erläggas 9 R:d. 12 sk. 5 r. i månaden, eller 166 D. 21 öre K:mt.
Till denna Qvarns i ståndsättande, med det dertill hörige huset, anslogs 1695 af Stadens medel 8500 D. S:mt[2].
§. 3.
Stället fordrar här att ock omtala de sednare anlagde byggnader på Slussholmen och i Strömmen.
Att Staden ifrån älldre tider icke saknat de inrättningar, som för subsistencen voro nödvändige, och tjente till beqvämlighet för allmänheten, till erhållande af föda och uppehälle; bestyrker äfven de i gamla handlingar nämde Köttmangare, Sildomangare, Sumpfiskare, m. fl. Således betaltes tomtören 1550 för 8 Köttmånga-hus på Gråmunkeholm 16 mark; äfven som för Slagtarebodarne Västan till, utan för skantsen. Uti tomtöre-boken för 1553, nämnes Slagtarbodarne vid Söder port och utom Skantsen. Utaf en gammal Embetsbok på alla Handtverkare och skrån 1636, hade på Södermalm 25 Sumpfiskare sig antecknat på Accisen. Men att Slagtarehus och Fiskaregång varit der de nu äro, så länge Strömmen var segelbar, är icke möjeligt, att föreställa sig. Sedan Strömmen i medlet af 17 årahundradet icke mera till genomfart kunde nyttjas; hafva icke allenast stränderne; utan ock sjelfva Strömmen, utom flere hus, såsom et gammalt förstördt Slipverk, till nyssnämde Näringars beqvämlighet blifvit inkräcktade, och stora, rymlige byggnader deröfver uppförde, än af trä och än af sten.
Fiskarehuset vid nedre bron ombyggdt af sten, är öfver 60 alnar långt, med sin så kallade bräd-Sumphamn, och å andra sidan bron, en flottbrygga, vid Fiskarehamnen. Södra Slagtarehuset af samma längd, till hvars ombyggande, emellan bägge broarne, sedan det med Qvarnhuset och Fiskarehuset afbrändt d. 7 Oct. 1691, anordnades 1698 20,661 D. 24 öre K:mt, att af Stadens andra medel, utöfver byggningsfonden, besörjas (K. Br. d. 11 Jul. 1698). Detta Slagtarhus byggdes å nyo af sten 1788, och tyckes sakna den soliditet, som behofvet och kostnaden fordrat.