Stockholm, Del 4 (Elers 1801)/Kap 400b

Från Wikisource, det fria biblioteket.

[ 284 ]

II.
S. Jörans Hospital.

De Spettälskes Hospital (Scenodochium leprosorum), a:o 1286, Helge ands-huset, S:t Jörans Hospital, [ 285 ]åter upprättadt 1418, och Själagården, äro de älldste Christelige inrättningar i Stockholm, till fattige och sjukes förmån och räddning.

Det är angående S. Jörans Capell, som för Hospitalets skull blef anlagdt, redan omförmält: att samma Hospital blifvit inrättadt af K. Magnus Ladulås 1288, på den tomt, Han Sig tillbytte af Erke-Biskopen Magnus och Upsala Dom-Kyrka 1286[1].

Detta Hospital som varit Öster om S. Johannis Kyrkogård, åt den sidan der Drottninghuset nu står, har haft i sin värjo, närmaste platsen deromkring; som och i det afseende kallas, S. Yrjans gård och tomt. Det har icke allenast varit ett Sjukhus för kranke; utan ock ett Härberge, för de Personer, som ville köpa sig dit in i fribröd, hvilka hade sin rätt och gilleskrå, hvarefter de voro förpligtade att lefva[2].

Man vill här anföra de gamla Handlingar, Donations- och Aflats-bref, efter den tid, då de blifvit utfärdade, som angå detta Hospital, och ännu finnas i behåll; för att deraf inhämta en närmare underrättelse derom.

1. Eric Jacobsson gifver Hospitalet som skall byggas på Norremalm, när Stockholm, ena hela markland jord, liggande i Penningeby, hvilket gods han fådt af Jon Bengtsson. Stockh. 1418, S. Pär och Pauli afton.

2. Indulgentier eller Aflatsbref, gifvit af Erke-Biskop Johan i Riga, för dem som emot S. Georgs Hospital, igenom testamenten och gåfvor, anten till dess byggnad, de sjukas underhåll, eller [ 286 ]till Gudstjenstens upprätthållande, något kärleksverk bevisa; såsom gåfvor i guld, silfver, egendomar, hus, sten och arbete, &c. Stockh. d. 13 Julii 1421.

3. Pether Ragvaldsson (Fargalt) och hans hustru Lucie Donationsbref till Ridder Jörans Hospital vid Stockholm, uppå en tomt på Norremalm, belägen Sunnan näst Konungens kålgård, ifrån gatan och ner i sjön, med allo thy deruppå står och allom tillägom, efter båda deras död. Stockh. d. 20 Dec. 1430.

4. Biskop Knuts i Linköping Aflatsbref för dem som gifva allmoser, till S. Georgii hus eller Hospital vid S. Jacobi Kyrka, utom Stockholms mur belägit. Stockh. d. 17 Maji 1431.

5. Ö. Bref af Archi-Diaconus Petrus och Capitlet i Upsala, hvarutinnan förmäles, att som det vid S. Jacobs Församling inrättade S. Jörans Hospital, till de spetälskes underhåll, saknade nödige tillgångar, och Hospitalet i Enköping, deremot kunde aflåta något understöd; så skänktes till berörde, de spettälskes Hospital i Stockh. inkomsten af Sichtuna färja. Upsala d. 21 Apr. 1433. För denna Färja betaltes 1553 till Hospitalet 12 pund och 5 Sp. korn. (Handl. i Cam. Arch. Rudas berätt. om S. Jörans Hospital och Drottninghuset, Stockholm 1766, 4:o, p. 10, not).

6. Gesse Svin och hans hustru Elins Ö. Br. att efter de ingifvit sig i S. Örjans gård, med halftredje hundrade mark Svenske p:gr, tillika med en tjenste-qvinna i tria år, och Föreståndarne Gerd Sudde och Kort van Ryn, dem själiga annamat och dem godt låfvat och sagt hafva; tå låfvade de Gudi och Riddaren S. Örjan tro och hirs att vara, och villogare till gårdsens bestånd och nytta; item att tjenste-qvinnan skulle vara redo till gårdsens nytto; item vara Borgmästarom lydige och Förestån[ 287 ]darne som tillbör och gårdsens rätt och skrån, fullkomligen hålla; item hvad de lämnade efter sin död, det unde de ingen hälldre, än Gudi och Riddaren Örjan och den fattiga gården till godo. Stockh. 1439, in octava beati Martini Episcopi et Confessoris. — (d. 18 Nov.).

7. Biskop Thorlavi i Wiborg, aflatsbref för dem, som besökte S. Jörans Hospital, i andacht och gudaktighet, och understödde denna Christeliga inrättning. Stockh. d. 20 Sept. 1441.

8. K. Carl Knutssons försvarelse-bref för S. Örjans gård på Norremalm i Stockholm, med deruti varande Munkar och Nunnor, samt H. Kors-Capell i Löth på Södermalm och för färjan, med Färjekarlen vid Sigtuna. D. 14 Nov. 1448. (Örnhjelms Diplom. Tom. VII).

9. Östan vid S. Örjans gård var en tomt, som kallades Rumpenäs, hvilken af Spetalen bortförläntes på lifstid, att sedan behålla åbyggnaden. 1458.

10. Mattis Hindrichssons stadfästelse-bref, för S. Jörans gård vid Stockholm, på halfva Medelsäters gods på Arxön, som ligger för 8 örtuger land jord; hvilket hans hustrus Fader Laurens i Medelsäter, fordom hade såldt, hälften till Gerd Sodde Borgm. i Stockholm, och andra hälften till S. Örjans gårds behof, hvaraf återstod obetalad 14 öra, som blifvit betalte. Stockh. d. 19 Jun. 1459.

11. Rådman Peder Joanssons donation till S. Jörans Hospital vid Stockh. på sin gård och tomt, belägen Västanmur, näst vid dess stenhus, och mellan Bigels Lafrenssons hus. Stockh. onsdagen näst för Pingesdagen 1471.

12. Joan Olsson i Svanby, som Borgmästare och Råd hade annammet och antaget, med hans hustru Brigitta, för de fattige sjuke spitälske och [ 288 ]kranke folket i S. Örjans Spitale, för en skälig föreståndare och syssloman, till en tid; skänkte S. Örjans gård och Spitale, 300 mark rede penningar, Stockh:s mynt, med alle lösören efter bägges död; förpligtandes sig, så länge honom täcktes och han förmådde att vara föreståndare i S. Örjans gård; att göra Borgmästare och Råd, god reda och räkenskap, som tillbör, och andre dandemän gjordt hafva. Datum Stockh. 1477, seria qvarta proxima ante Dom. Reminiscere.

13. Donation af Laurentz Staffansson med tillnamnet Gamleby till Erich Jönssons och Olaff Michelsson då varande föreståndare för S. Örjans gård, utanför Stockholm, af sin halfva gård i S. Laurentii gränd, emellan Brita Brynings gård, och den gård han hade köpt af Mattis Hermansson, tillika med 20 mark Stockholms p:gr och 15 mark i goda lösören, till bestånd och uppehälle, obehindrat som vederbör; med förord, att han i S. Örjans gård, i sin tid, njuter mat och öl och alla nödtorfter, efter sedvänjo och rättighet, som andra bröder och systrar njuta, efter gårdsens Privilegier. Dat. Stockh. d. 22 December 1481.

14. Föreståndarnes i S. Örjans gård Ivan Essterskrifve, Johan Jönsson Rådman och Laurens i Gamleby, Ö. Bref, att de med Borgm. och Råds råde och goda brödra och systrars råd som ingifne voro i S. Örjans gård; derstädes intaget och annammet hustru Katarina Ingesdotter, Herman Bagares enka, för en convents-syster, med en piga; i så måtto att hon af gårdsens tillredning skulle njuta uppehälle, vid Herrebordet i sin lifstid, och pigan vid Barnabordet, samt en fri stuga i gården: hvarföre hon ingifvit hade 180 mark Stockh:s reda p:gr och dertill 10 mark i goda värdören; tillsammans 190 mark. Stockh. thorsdagen näst efter S. Erichs dag 1488.

[ 289 ]Hospitalet skall ock hafva köpt flere egendomar, såsom af Häradshöfdingen Olof Magnusson 1447, för 6 mark p:gr, Täderby i Vår-Fru-Kyrko Sochen i Assunda Härad, som var 3 örtug land jord: år 1468 en tomt på Norremalm neder vid sjön, för 13 m. p:gr. Hässleby i Spånga Sochen och Sollentuna Härad, som låg för 3 öres land jord, köptes af Bryne Olsson 1470 för 24 m. p:gr till återlösen innan 6 år, m. fl.[3].

Sedan S. Jörans sjukstuga hundrade år efter dess byggnad, råkat i ett så förfallit tillstånd, att de fattige, som det förmenes, måste inrymmas i Helge ands-huset; blef åter Hospitalets å nyo uppbyggande påtänkt. Till ett så angeläget behof, och att upprätthålla denna inrättning, blefvo indulgentier och aflats-bref, af flere Biskopar gifne; för dem som viste sig frikostige och gifmilde emot Hospitalet; ett vanligt sätt i de tiderne, att framlocka goda verk och gärningar. Af Eric Jacobssons donations-bref N:o 1, inhämtas, att Hospitalets nybyggnad skulle företagas 1418[4]; och genom flere erhållne gåfvor och förläningar, skall Hospitalet åter på 1420-talet, kommit i behörigt stånd[5].

Denna inrättning, som man till dess storlek, inkomster och egenteliga beskaffenhet icke så noga känner; stod under vissa föreståndares vård och tillsyn, samt Borgmästare och Råds öfverinseende. De voro vanligen 2; men i Föreståndarnes Ö. Bref 1488 (N. 14) nämnes trenne, af Borgm. och Råd dertill skickade och förordnade. I de här åfvan[ 290 ]före uppräknade Handlingar, förekomma: Gerd Sudde som ock kallas Sodde och var Borgmästare i Stockh. 1459, samt Kort van Ryn, Föreståndare 1439 (N:o 6), Joan Olsson i Svanby 1477 (N:o 12), Erich Johansson och Olof Michelsson 1481 (N:o 13), och Joan Essterskrifve, Johan Jönsson och Laurens Gamleby 1488 (N:o 14). Hvilken sistnämde, Borgare i Stockholm, några år förut inköpt sig i Hospitalet, till fribröds åtnjutande (N:o 13). Föreståndarne ålågo, att årligen göra Borgmästare och Råd, reda och räkenskap för deras förvaltning (N:o 12), och sysslan synes antingen för hedren eller inkomsten skuld, hafva varit i det anseende, att man vid dess erhållande, ihugkom Hospitalet, med någon hederlig gåfva; som Joan Olsson i Svanby, hvilken vid sysslans tillträdande, skänkte Hospitalet 300 Stockholms marker, m. m. (N:o 12).

På olika vilkor hade de i fribröd inköpte, så kallade Convents-bröder och systrar, i Hospitalet blifvit intagne: Gesse Svin med hustru och piga, för 150 mark (N:o 6), Laurens Gamleby för en half gård, 20 mark p:gr och 15 mark i lösören (N:o 13), och Katarina Ingesdotter, med piga, för 190 mark Stockholms reda p:gr (N:o 14).

Medgiften tyckes dock hafva varit af det värde, att Hospitalet för underhåll och Herberge haft sin kostnad ersatt.

Convents-Systrarnes och Brödernes skyldighet, synes hafva varit, att efter gårdsens rätt, skrå och Privilegier, vara Borgmästare och Råd samt Föreståndarne lydige, och villoge till gårdsens bestånd och nyttig tjenst; hvaremot de för erlagd inköps summa hade att åtnjuta mat, öl och alla nödtorfter, eget rum, samt ett godt och skäligt bemötande af föreståndarne, (N:o 6, 13, 14).

[ 291 ]Hospitalet höll 2:ne bord, Herre-bordet och Barna-bordet kallade, hvarvid de i fribröd intagne gemensamt och tillhopa undfingo, sin dageliga spis och uppehälle.

Ännu 1522 hade Hospitalet sitt goda bestånd. K. Gustaf I. förordnade då Hans Nagel till Föreståndare derstädes i Hans Kocks ställe, som var blefven Kyrkowerre. År 1526 tillbytte sig Hospitalet Örsta 2:ne gårdar i Wallentuna, och Alby en gård; emot en gård i Enköping; men efter en allmän gillad förändring i Kyrkoväsendet, i K. Gustaf I:s tid, hade Borgmästare och Råd besinnat ett sätt, huru de fattige skulle lika underhållne och försörjde varda; och dervid funnit godt, att all den ränta som fattigfolket till uppehälle gifven var, innanstads och utom, skulle komma under en vård och styrelse; så att det Hospital som mera hade, måtte hjelpa det, som mindre ägde; och Helge-ands-huset, Själa-gården, S:t Jörans Hospitals inkomster, jämte Söndags- och Fredags-allmosen sammanslås, till hvilka Hospital, de hade skickat någre föreståndare, som dem med all deras ränta, regera skulle; det ena med det andra, under ett regemente; som orden lyda, uti Konungens stadfästelse, uppå den derom författade Ordinantz, d. 10 Julii 1537.

Det var förut redan 1531 på Örebro-möte belefvat, att Gråmunke Kloster på Riddarholmen, skulle blifva ett allmänt Hospital, der fattige och sjuke skulle intagas och underhållas, som voro i det förra Helge ands-huset, samt i andra sjukstugor i Staden; men af nyssnämde stadfästelse 1537 intages; att meningen i synnerhet var att ställa Hospitals- och fattig-medlen under en allmän vård och disposition; men att flytta alla sjuke och fattige i Staden och på malmarne, i de gamla Klosterhusen [ 292 ]på Riddarholmen, torde hvarken deras antal eller utrymmet medgifvit. Således blef väl S. Jörans Hospital beståndande och husen till någon tid vid magt hållne, äfven sedan de fattige blifvit till Danviken förflyttade, och Hospitalets räntor, gods och gårdar, der under lagde.

Uti några små hus, omkring Johannis Kyrka och nära det stället, der Drottninghuset nu står, förmodeligen S:t Jörans Hospital förut tillhörige, och som fingo namn af små stugorne, inrymdes en del fattige[6], som blefvo af Husfattig-Cassae-medlen, under Magistratens vård och förvaltning, försörjde och underhållne, till dess de sedermera d. 12 Sept. 1701, till Danviken förflyttades.

Således upphörde ock aldeles, efter mera än 300 års bestånd, allt hvad af S. Jörans Hospitals inrättning, såsom en lämning ännu återstod.

Drottninghuset, som dermed ingen gemenskap hafver och orätt blifver kalladt S. Johannis Hospital, fordrar sin serskilda beskrifning.



  1. Detta Capell och Hospital var anlagdt på 1420-talet, säger Dalin, som lärer böra förstås om dess sednare anläggning eller nybyggnad. (Dalin l. c. 3 Del. p. 175).
  2. Wittingh l. c. p. 96—98.
  3. Ruda l. c. p. 10. Bång l. c. der förenämde bref och handl. äro helt och hållet intagne.
  4. 1433 skall det ännu hafva varit aldeles förfallit; men genom höga Öfverhetens och andre Christmilde människors hjelp blifvit upprättadt. Bång l. c. p. 72.
  5. Wittingh l. c. p. 99.
  6. Det var förmodeligen till desse fattigstugor, som R. R. och Fältmarskalken Sim. Grundel Helmfeldts Enke-Fru, Friherrin. Margareta vor Pahr testamenterade 1000 R:dr Specie, år 1683, såsom gifne till de fattige vid S:t Johannis Kyrka, då Drottninghuset ännu icke var anlagdt. Så ansågs det af Magistraten, på hvilken grund det ock med de fattige, följde till Danviken; men d. 29 Nov. 1723 anbefaltes Magistraten att strax återställa detta testamente till Drottninghuset, och 1725, att visa redo för förvaltningen deraf. (Ruda l. c. p. 30).