Svenska flottans historia: åren 1635-1680/kapitel 42
42.
KONVOJINRÄTTNING.
De sedermera så vanliga konvojerna togo sin början under
denna tid. År 1653 utfärdade drottning Kristina ett plakat
om konvojers inrättande vid Göteborg. Det heter der, att k.
maj:t, med anledning af det mellan republikerna England och
Förenta Nederländerna utbrutna kriget, som äfven till skydd
mot kapare, beslutat förlägga några örlogskepp i Göteborg,
der köpmansskepp, som vilja hafva konvoj, skulle finna dem
vid utgående ur Öresund till Vestersjön. Dessa köpmansskepp
fingo icke hafva andra än svenska eller neutrala magters varor.
Mötte konvojen någon kapare, fick han ej antastas. För
mötande krigsflotta skulle, efter derom framstäld begäran,
drottningens fullmagt samt uppgift å skeppen och deras last uppvisas.
Skeppen skulle konvojeras så långt in i engelska kanalen, att
de voro i säkerhet. Sedan skulle konvojskeppen genast bege
sig tillbaka till Göteborg, så vida ej några skepp funnes, som
ville tillbaka in i Vestersjön, då de skulle inväntas i Roscoffs
hamn.[1] En konvoj skulle i hvarje månad afgå från Göteborg
eller oftare, om tio köpmansskepp derom på en gång anhölle.
I konvojafgift skulle en procent af varornas värde erläggas
till tullkammaren i Göteborg.[2] Till följe häraf förlades
skeppen Herkules (1) och Merkurius (2) såsom konvojskepp i
Göteborg från september 1653 till april 1654.
Nästa gång, år 1665, inrättades konvojer i Landskrona. I konvojafgift skulle erläggas en procent af varornas värde och 11 öre s. m. lästen af barlastade skepp.[3] För ändamålet skickades skeppen Göteborg (2) och Maria (2) i augusti till Landskrona. Minst sex skepp skulle på en gång konvojeras. Vid möte med främmande örlogsskepp skulle kaptenerna på konvojskeppen icke tillåta visitation af köpmansskeppen; blef något af dessa anfallet, skulle det manligen försvaras.[4] I december 1665 gingo konvojskeppen till Göteborg, der de upplade.
Tredje och sista plakatet om konvojer under denna period utfärdades år 1672. Konvojeringen skulle utsträckas ända till Portugal. I konvojafgift skulle utom en procent af varornas värde äfven erläggas 7 öre s. m. för hvar läst.[5] Denna konvoj förlades till Marstrand, der tre skepp stationerades. I aug. 1674 förlades de till Landskrona. Ett af dem gick i oktober hem till Stockholm och de båda öfriga i november samma år till Göteborg att upplägga.
Den 2 okt. 1673 utfärdade k. maj:t förbud att låta köpmansskeppen gå ut på sina resor utan konvoj. Den, som det gjorde, skulle likaväl vara skyldig att erlägga konvojpenningarne.[6] Icke desto mindre hände att köpmansskepp både i Göteborg och Marstrand gingo till sjös under skydd af egna s. k. “spaniefarare” och utan att erlägga konvojpenningar.[7] De flesta af dessa skepp blefvo likväl sedermera uppbringade i Nordsjön.[8]
- ↑ Å Frankrikes vestligaste udde omkring 50 km. nordost från Brest.
- ↑ A. von Stjernman: Ekon. förf. saml.; plakat 16⁄8 1653.
- ↑ A. von Stjernman: Ekon. förf. saml.: plakat 26⁄4 1665.
- ↑ A. K. reg. 21⁄7 1665.
- ↑ A. von Stjernman: Ekon. förf. saml.: plakat 21⁄5 1672.
- ↑ D:o: Ekon. förf. saml.
- ↑ A. K. reg. 23⁄10 1673.
- ↑ A. K. reg. 27⁄11 1673.