Till Visby stads äldsta historia
|
| Publicerad 1898 av Almqvist & Wiksell |
TILL
VISBY STADS ÄLDSTA HISTORIA.
ETT KRITISKT BIDRAG
AKADEMISK AFHANDLING
SOM MED TILLSTÅND AF
VIDTBERÖMDA FILOSOFISKA FAKULTETENS
I UPSALA
HUMANISTISKA SEKTION
FÖR VINNANDE AF FILOSOFISK DOKTORSGRAD
TILL OFFENTLIG GRANSKNING FRAMSTÄLLES
Å LÄROSALEN N:o IV
LÖRDAGEN DEN 5 FEBRUARI 1898
KL. 1O F. M.
AF
ADOLF BJÖRKANDER
FILOSOFIE LICENTIAT AF ÖSTGÖTA LANDSKAP
UPSALA 1898
ALMQVIST & WIKSELLS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG
| Sid. | |
| Inledning: Om Gotlands äldsta handel | 1 |
|
Denna handels förutsättningar och natur: samband med vikingatågen s. 2. De viktigaste handelsvägarne s. 4. Gotland mellanstation s. 7. Tiden därför s. 9. Gotländingarna som deltagare i den aktiva handeln s. 11. Bevis för att de voro från hela ön s. 11. — Denna handels betydelse för den senare tysk-gotländska handeln i Visby: öppnat förbindelser och utbildat handelstraditioner med Novgorod s. 13, på Düna s. 20, med slaverna och särskildt med Julin s. 21, med västra Europa s. 22. Sammanfattning s. 25. | |
|
Kap. i: Är det äldsta stadssamhället i Visby tyskt eller gotländskt? |
26 |
|
Den traditionella uppfattningen af det äldsta stadssamhället s. 26. Negativa bevis däremot: en gotländsk stadsbefolkning och gotländska stadsämbetsmän omtalas ej förrän i sista fjärdedelen af det 13:de årh. s. 27. Positiva bevis däremot: urkunderna antyda, att det äldsta stadssamhället var tyskt: biskop Bengts bref af 1225 s. 27, Honorius III:s bulla af 1227 s. 27, andra urkunder s. 29. Första traditionella urkunden om två stadssamhällen s. 30. Tolkning däraf s. 31. — 1280 års urkund s. 33. — | |
| Kap. ii: Visby stadssamhälles uppkomst | 35 |
|
Allmän karaktäristik af den tyska stadsutvecklingen s. 35. — Visby som ständig torgplats s. 36. — Visby som säte för en bofast handelsbefolkning s. 39. Betydelsen af Lothars och Henrik Lejonets privilegiebref s. 41. Befolkningens hemorter s. 46. Dess första organisation i Visby s. 47. Tiden för stadssamhällets framträdande s. 48. — Visby såsom ett särskildt jurisdiktionsområde s. 50. Främlingarnes behof af egen rättsskipning s. 50. Utvecklingsgången s. 51. Bevis från den kodificerade visbylagen för denna utvecklingsgång s. 52. Bevis från rigiska urkunder för samma sak s. 56. Tiden för denna utvecklings fullbordan s. 58. | |
| Kap. iii: De tyska gästerna i Visby | 60 |
|
Öfversiktlig framställning af hanseförbundets uppkomst och denna utvecklings sammanhang med utvecklingen i Visby s. 60. Närmare detaljer i gästernas organisation s. 70. Tiden för dess uppkomst s. 70. Kritik af »tillägget» till Henrik Lejonets urkund s. 71. Tiden för förändringar i organisationen s. 75. Detaljer efter förändringen s. 76. Detaljer i främlingssällskapets verksamhetsformer s. 78. Gästernas andliga ställning s. 87. Gästernas organisation i Visby förlorar sin betydelse s. 91. | |
|
Kap. iv: Förhållandet mellan tyskar och gotländingar i Visby före och efter 1288 |
96 |
|
Första urkundsvittnesbördet om ett rättsligt gotländskt stadssamhälle s. 96. Detta samhälles uppkomst s. 97. Tyskarnas gynnsammare ställning i handeln nödgar visbygotländingarna att sluta sig till stadssamhället s. 97. Tyskarnas isoleringssträfvanden påskynda tillslutningen s. 100. Bevis för dessa isoleringssträfvanden i den svenska konungamaktens och gotlandsallmogens försök att motarbeta dem s. 100. Birger Jarls försök s. 101. Magnus Ladulås’ försök s. 102. Krisen 1288 och resultatet däraf s. 103. Gången i visbygotländingarnas tillslutning till stadssamhället s. 115. Deras merkantila ställning till »hansan» före och efter tillslutningen s. 117. Slutord s. 121. | |
| Bilaga: Om några af de äldsta gotländska sigillen | 123 |
|
Den gotländska landsbygdens äldsta sigill s. 124. De gotländska borgarnas sigill s. 129. De tyska borgarnas sigill s. 132. De tyska gästernas sigill s. 133. Staden Visbys äldsta sigill s. 135. | |