Tollstorp 1834/Kapitel 04

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
←  Förteckning å de kände i kyrkan begrafne familjer
Beskrifning öfver Linköping
av Jacob Philip Tollstorp

Landskyrkan
Hospitalskyrkan  →


[ 104 ]Landskyrkan. Tiden för denna kyrkas grundläggande, återfinner man icke i någon gammal handling. Om catholske prester låtit först bygga den eller om den före dem varit ett hednatempel, är aldeles okändt, emedlertid begagnades den af dem ganska länge innan domkyrkan blef påbegynt, och Biskoparne hade här sin andeliga Domstol. Den var invigd åt St. Laurentius, som af Tyrannen och christenhetens förföljare Decius blef lefvande stekt på halster. I Biskop Colos tid, blef den efter branden återuppbyggd, omkr. 1160, och församlingens gränsor bestämda sådane de nu befinnas. Flere gångor har den blifvit skadad vid de eldsvådor, som öfvergått staden. Då den utvidgades år 1736 i söder och norr, vid östra ändan fann man vid gräfningen icke allenast en stor mängd menniskoben på 2 à 3 alnars djup utan äfven en fast lerbotten, hvarigenom den allmänna sägen vederlägges, att lik, derstädes begrafne, blifvit igenfundne uti ån Stång. Emedlertid var den öfre marken så vattensjuk, att församlingen från äldre tider låtit begrafva sina döda på domkyrkogården, för hvilken frihet den ock, efter sägen, skall hafva skänkt till domkyrkan den derstädes befintliga så kallade St. Lars klockan om 11+12 Skepp. vigt.

Denna kyrka blef ombygd och utvidgad med bibehållande af en del af gamla tornet, från 1798 till 1802. Den är 80 alnar lång, 21+12 aln bred, 11+12 aln hög från fot till jemnvägg. Hvalfvet af Gips, golfvet af i quadrat huggen sten. Somliga anse icke kyrkans längd vara proportionel mot bredden. Den är täckt med spån. Tornet är i modern stil, och dess öfversta del rätt vacker. Der finnas tvenne klockor, hvaraf den största väger 5 [ 105 ]Skepp. 18 L:pd. 15 Skålp. Denna kyrka skulle till det yttre utgöra ett vackert helt, om det ej vanstäldes af sacristian, hvars utbyggnad ingalunda har någon behaglig form.

Anblicken vid första inträdandet är icke utan behaglighet. Altaret, i det halfrunda choret är omgifvet på sidorne af tvenne från golfvet till taket uppgående taflor målade af Hörberg, der den kända konstnärens anda utvecklar sig i en egen sammansmältning af stora idéer, och stora figurer. Den ena taflan föreställer frälsarens lärande i templet, den andra hans hudflängning. De utgöra kyrkans vackraste prydnad, och är kostnaden bestridd af Hofmarskalkinnan Frih. Charlotta Friesendorff, född Stråhlenhjelm på Smedstad. Öfver altaret är Predikstolen, vacker och väl förgylld skänkt af samtlige mjölnarne och quarnägarne uti Tannefors. Huru vida det öfverensstämmer med det högtidliga i det praktiska af Gudstjensten att placera predikstolen öfver altaret, är ett föremål för stridiga omdömen. Några önska hellre der en religionens symbol, såsom frälsarens bild, eller korset i stället för talarestolen, som bör vara skiljd från altaret, der Gudstjensten utgör liksom en del för sig sjelf. De skulle hellre vilja se läraren midt ibland sig, ty Christus föreställes alltid omgifven af sina åhörare. Man får nu icke se honom inträda ibland sig. Nu är han fjerran, och i detta afseende förekommer han nästan som en främling, hvilken icke vill göra sig rätt och fullkomligt känd. Vid högtidsdagar, då tjenst göres vid altaret och på predikstolen på en gång, är det mindre passande att se den ena tjenstförrättaren stå öfver den andras hufvud.

[ 106 ]Orgelverket består af 22+12 stämma, med manual och öfververk. Det är byggdt 1801, af Directör P. Schöller och repareradt 1832 af orgelbyggaren C. Hanner. Lectaren är prydd med målningar, föreställande den deistiska Instrumentalmusiken.

St. Lars utgör ett särskildt prebende till Domprosten, och har med staden icke mera gemenskap än att den till hälften lönar den gemensamma kyrkoherden och till hälften bygger hans boställe. Den röstar icke till Pastor och bygger ensamt sin kyrka. Skulden för dess sista uppbyggande blef 1831 till fullo liquiderad. År 1832 brandförsäkrades den till 15000 R:dr b:co. Ehuru det ena quarteret bär namn af St. Lars, hörer det dock till St. Pehrs eller stadsförsamlingen. Kyrkan äger utjorden Börstorp, jemte en så kallad kyrkoskog och ett kärr, hvilka lägenheter äro bortarrenderade. Den vid Tannefors belägna kyrkojorden, har af ålder varit domprosten på lön anslagen. Kyrkan äger äfven tomterna N:o 33, 34, 35, 36, 72, 74, 77, som utgöra fyrkanten omkring kyrkan, och N:o 82, der Comministern har sitt boställe. För N:o 35 betalas årligen 2 R:dr och för N:o 36, 6 R:dr 32 sk. b:co, intill år 1875, då husen böra vara undanröjda och platsen läggas till de öfriga tomterna hvilka utgöra planen kring kyrkan. — Comministern åtnjuter ensamt lön af Landsförsamlingen. Den består uti 8 T:r af Pastor, inkomsterna af ett halft M:l Böckstad, samt en half T:a säd af hvarje förmedl. hemm. innom församlingen. St. Lars äger en tredjedels quadrat i nya kyrkogården, mot stängselskyldighet i mon af begagnande rätten.

[ 107 ]Tredje Söndagen efter Påsk 1802, bevistade deras Majestäter Gustaf IV Adolph och dess drottning, Gudstjensten i den nya kyrkan, som var invigd d. 1 Januari samma år. Deras Majestäter, som funno behag uti både Gudstjensten och kyrkan, tilläto att den skulle få bära Drottningens namn, Fredrika Dorothea Wilhelmina, hvilket stadfästades genom K. Bref af den derpå följande 11 Maji.