Höstklagan

Från Wikisource, det fria biblioteket.

Hoppa till: navigering, sök

← Bön

Höstklagan
av Karl Fredrik Forsman

Aftonstunden →

Ur diktsamlingen Spridda blad, 1893.

Solbrändt, frostbitet, torrt
faller löfvet från kvist;
höstvinden förer det bort,
jorden gömmer det sist.

Sakta hviskar en röst
djupt i mitt inre, klart:
»Kommen är ock din höst,
vissnad faller du snart». —
Santiago 27/7 91.

Spridda blad av Karl Fredrik Forsman

Till hemlandet | Längtan | Den äkta tåren | God natt! | Aftonbön | Stjärnkärlek | I en väns minnesbok | Strofer | Gammal sanning | ! | Stjärnan i hafvet | Fosterlandet | Regn och tårar | Den stilla sången | Barnamun | En solnedgång från Cerro Blanco | Tillflykt | Stjärnskrift | Nerke | Nollan | Natten | Septembersol | Kvitter | Tro | På ett brefkort | Suck | Bön | Höstklagan | Aftonstunden | I ett album | Aftonsuck | Borta | ! | I fjärran | Blomsterflickan | Göternas hemtåg | Barndomshem, barndomstid | Till fantasien | Bäck och ström | Fångens tröst | Tusenskönan | Hemlängtan | Rosen i boken | Kärlek | Söndagsmorgon | Den vise schejkhen | ·— | Flickans afsked | ? | Aforismer | Sångkälla | Paralell | Vårsånger | I ett album | Liten Snöklocka | Vid Betlehemskrubban | Den kloke oxen | Till Sverige | I skymningen | Vid tårpilen | Såpbubblor | Goda råd | Vid mammas graf | Hvem är en man? | Det stora i det lilla | I Anderna | Till pastor B. E. Birath | I hvarje själ det finnes guld | Till Maria | Höst — Tröst | En campesinos råd till sin son | Natten. (En bön för de arma vintern 1893) | Året 1891 | Arabens klagan | Frusen eternell | Ord till de unga vid folkskolans femtioårsjubileum | Så står det skrifvet | På hafvet | Förgänglighet | Till docenten H. Munthe | De båda källorna | Eva | Allmakt | Julsång

Hämtad från "http://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Höstklagan&oldid=82890"