| Werldens ände. | Mattei Evangelium. | Kap. 24, 25. | 97 |
37 Och såsom Noas dagar woro, så skall Menniskosonens tillkommelse wara. Luk. 17: 26 f. 1 Petr. 3: 20.
38 Ty likasom i dagarna före floden de åto och drucko, gifte sig och bortgifte intill den dagen, då Noa gick in i arken, 1 Mos. 6: 2. 7: 7.
De åto och drucko, obekymrade, gifte sig, o. s. w., likasom om eljest intet wore att göra och betänka. Ju mer de timliga bestyren, äfwen sådana, som i sig sjelfwa äro lofliga, upptaga menniskans sinne och uppmärksamhet, desto bekymmerslösare blir hon om det, som rörer hennes ewiga wäl.
39 och de wisste intet af, förr än floden kom och tog bort dem alla; så skall ock Menniskosonens tillkommelse wara.
40 Då skola twå wara ute på marken; en upptages och en lemnas qwar. Luk. 17: 34 f.
Då, wid Kristi tillkommelse. En, som arbetar för fältet, med Gud i hjertat och ewighetsangelägenheten för sina ögon, upptages, likasom Noa och hans hus; en, som blott arbetar för jorden, blifwer qwarlemnad, i sin nöd och sitt oberedda tillstånd wid den inbrytande faran, likasom folket, som ej upptogs i arken, utan förgicks i syndafloden.
41 Twå qwinnor mala på qwarnen; en upptages och en lemnas qwar.
Hos Judarna brukades då för tiden handqwarnar, på hwilka i synnerhet qwinnor malde. Så nära förenade med hwarandra i denna eller annan sysselsättning, och dock så åtskilda, om de twenne arbetat, den ena med jordiska, den andra med andeligt sinne. De som Kristus tillhöra och lefwa, då allt detta sker, blifwa upptagna till hans möte, 1 Tess. 4: 17. De andra blifwa qwarlemnade, ty detta är ännu icke den yttersta domens tid. Se Upp. 20: 1–6.
42 Waken fördenskull; ty I weten icke, hwilken stund eder Herre kommer. Matt. 25: 13. Mark. 13: 33, 35.
Tänk ej: hwem lefwer upp den dag? Din dödsdag gör i saken slag.
43 Men det skolen I weta, att om husbonden hade wetat, hwilken nattwäkt tjufwen skulle komma, skulle han för wisso hafwa wakat och icke tillåtit, att man bröt sig in i hans hus. {{byt:Användare:Lavallen/M|Luk. 12: 39. 1 Tess. 5: 2. 2 Petr. 3: 10. Upp. 3: 3.
Det skolen I weta, kan ock betyda: det weten I ju.
44 Fördenskull waren ock I redo; ty den stund I icke menen, kommer Menniskosonen.
45 Hwilken ar nu den trogne och kloke tjenaren, hwilken hans herre har satt öfwer sitt husfolk för att gifwa dem deras mat i rätt tid? Luk. 12: 42 f. 2 Kor. 4: 2.
46 Salig den tjenare, hwilken hans herre finner så görande, när han kommer!
47 Sannerligen säger jag eder: Han skall sätta honom öfwer alla sina egodelar. Matt. 25: 21, 23. Luk. 22: 29 f.
48 Men om den onde tjenaren säger i sitt hjerta: min herre dröjer,
49 och han begynner slå sina medtjenare och äter och dricker med de druckne,
50 så skall den tjenarens herre komma den dag han icke wäntar och den stund han icke wet
51 och hugga honom i stycken och gifwa honom hans lott ibland skrymtarne. Der skall gråten och tandagnisslan wara. Matt. 8: 12. 13: 42. 25: 30.
Hugga i stycken: att lefwande sönderhugga eller söndersåga någon war det förfärligaste dödsstraff i det gamla österlandet (1 Sam. 15: 33). En dylik förfärlig känsla, som wid ett sådant straff erfors, får den menniskan i andelig måtto röna, som träffas af den här angifna wredesdomen. Hennes själ skall i den tillkommande Werlden ej glädja sig af kroppen, ej heller kroppen af själen, utan den ena delen dödligt qwälja den andra.
25 Kapitlet.
Jesus framställer liknelser om de tio jungfrurna och om de betrodda punden och lärer om den yttersta domen.Då skall himmelriket warda likt tio jungfrur, som togo sina lampor och gingo ut att möta brudegummen.
Då, wid Kristi ankomst. Tio jungfrur m. m. Liknelsen är hemtad af bruket wid Ebreernas bröllop. Bruden fördes till brudgummens hus, i det han gick henne till möte. Under wägen wäntade honom jungfrur eller brudtärnor med brinnande lampor eller facklor, ty det högtidliga bröllopståget försiggick om natten. De hade således alla gått brudgummen till möte. Men icke alla hade beräknat ett möjligt dröjsmål för hans ankomst. Om ett sådant dröjsmål inträffade, war behofwet af olja i särskilda käril gifwet. Derpå hade de fåwitska jungfrurna icke tänkt. Och det war för sent att tänka derpå, när ändtligen brudgummens ankomst af de utstälde wäktarne förkunnades; ty det passade icke att komma emot brudgummen utan brinnande lampor. Brudgummen är Kristus, bruden är den redan fulländade församlingen: de tio jungfrurna betyda alla de menniskor öfwer hela werlden, som då lefwa och höra till hans kyrka, så att de såsom jungfrur äro fria från falsk lära och allt det afguderi, som äfwen inträngt i kristenheten. Att wår Frälsare här talar om tio
_101.jpg&oldid=347420){kind=link}