| Om Judarnas blindhet. | Propheten Esaia. | Cap. 29. | 379 |
2. Men jag skall tränga Ariel, så att han skall sörja och jemra sig, och wara mig en sanskyldig Ariel.
Genom det swåra straffet skulle hela staden blifwa liksom ett altare, på hwilket Guds wredes eld skulle förtära en del af det syndiga folket.
3. Ty jag skall belägga dig allt omkring, och skall tränga dig med bålwerk, och skall låta uppsätta wallar omkring dig.* *Jer. 6: 3. Luc. 19: 43.
4. Då skall du förnedrad warda, och tala utur jorden, och mumla med ditt tal utur stoftet, att din röst skall wara såsom en spåkarls* utur jorden, och ditt tal skall hwiskande wara utur stoftet. *Es. 8: 19.
Du skall blifwa så djupt förödmjukad, att ditt trotsiga tal skall förwandlas till en bäfwande hwiskning i stoftet. Spåkarlar, som föregåfwo, att de kunde beswärja döda, brukade nedstiga i jordhålor eller grafwar och der framhwiska sina hemlighetsfulla, mörka konstord. 3 Mos. 19: 31.
5. Och de, som dig förskingra, skola wara så månge som ett grannt stoft; och de tyranner så månge såsom fjukande agnar:* och det skall ganska hastigt ske. *Job 21: 18. Ps. 4: 4. Es. 17: 13.
Fjukande, lätt rörlig, förswinnande. I denna liknelse ligger en dubbel betydelse: först att fienderna skulle blifwa oräkneliga såsom stoft och agnar, och för det andra, att Herren skulle förskingra dem såsom stoft och agnar för winden, så snart hans folk blifwit förödmjukat.
6. Ty du skall af HERran Zebaoth hemsökt warda med wäder, och med jordbäfning, och stort dunder; med wäderhwirfwel och storm, och med förtärande eldslåga.
Så förkunnas först den straffdom, som skulle hotande komma öfwer Juda rike genom den Assyriska konungen Sanherib. Krigets fasor beskrifwas under bilden af jordbäfning, dunder, wäderhwirfwel och eldslåga, emedan fienden skulle framfara med förstöring, storm och brand.
7. Men såsom en natts syn i dröm, så skola alle de månge hedningar wara, de der strida emot Ariel; samt med all deras här och bålwerk, och dem som tränga honom.
8. Ty såsom en hungrig drömmer, att han äter; men då han uppwaknar, så är hans själ nu tom; och såsom en törstig drömmer, att han dricker; men när han uppwaknar, är han maktlös och törstig; alltså skola ock de många hedningar wara, som emot Zions berg strida.
Fienderna gjorde sig så säkra om att kunna intaga och plundra Jerusalem, som då en hungrig i drömmen tycker, att han äter, men waknar och ser sig bedragen. Cap. 37: 36.
9. Warder häpne och försoffade; förblindens och warder druckne, dock icke af win; ragler, dock icke af stark dryck.
Här wänder sig prophetian åter tillbaka till Judafolket, och den förblindelse och förstockelse, som war en följd utaf folkets otro och synder, förkunnas såsom en befallning från Herran. På detta sätt uttryckes på en gång den wishet, att så skulle ske, och att Herren förhärdar de syndare, som wilja förhärda sig sjelfwa. Se Rom. 11: 8. 2 Thess. 2: 10.
10. Ty HERren hafwer eder inkränkt en swår sömns anda, och tillyckt edra ögon;* edra propheter och förstar, samt med de siare, hafwer Han förblindat; *Rom. 11: 8.
Här menas falska propheter och siare, se Matth. 24: 24. Hos falska lärare blifwer slutligen äfwen det natuliga förståndet förblindadt.
11. Så att allas syner skola wara eder såsom en beseglad boks ord, hwilka man får enom, som läsa kan, och säger: Käre, lär häruti; och han säger: Jag kan icke; ty hon är beseglad.* *Uppb. 5: 2.
12. Eller likasom man finge enom, som icke läsa kunde, och sade: Käre, lär hräuti; och han sade: Jag kan icke läsa.
Under denna förblindelse blefwo de sanna propheternas syner och Herrans ord såsom en fröseglad bok för detta folk.
13. Och HERren säger: Derföre att detta folket nalkas mig med sin mun, och hedrar mig med sina läppar; men deras hjerta är långt ifrån mig,* och frukta mig efer menniskors bud, som de lära. *Matth. 15: 8. Marc. 7: 6.
14. Si, så will jag ocke underligen handla med detta folk, allt som underligast och sällsynligast; så att deras wisas wishet skall förgås, och deras klokas wishet skall förgås, och deras klokas förstånd skall förblindadt warda.* *Obad. v. 8. 1 Cor. 1: 19.
Denna prophetia gick i fullbordan på Judafolket i prophetens tid, men Christus anförer de orden i v. 13 uttryckligen såsom en prophetia, som också fullboradades på Phariseerna i Hans tid, se Matth. 15: 8. Marc. 7: 6. Orden i v. 14 tillämpar Paulus såsom fullbordade på de förblindade Judarne i hans tid. 1 Cor. 1: 19. (Matth. 11: 25. ”Ordet om korset gör dem alla blinda, galna och dårar”. L.
15. We dem, som fördolde wilja wara för HERran, till att förskyla deras uppsåt, och hålla deras gerningar i
_383.jpg&oldid=345635){kind=link}