Bahus-Läns Beskrifning/Del I/Kapitel 04
Thet fierde Capitlet.
Om Hafwet, ock the största Siöar, Älfwar och Strömmar.
OMkring thessa Öjor, Holmar, Skiär och Klippor, hwar med Bahus-Län, hela Skiärgården igenom, är liksom beskantzad, ock är mot Fienden til siös en god mur och wärn, så at ingen Främmande tör fara in i någon hamn utan convoy eller någon Lotz, som får sina Lotzpenningar efter then 1704 af Kongl. Ammiralitets-Collegio författade Taxa, är på then ena sidan thet stora wilda Hafwet, som kallas Wäster- och Norr-Siöen ock Cattegat: På then andra sidan fasta Landet med thess Siöar, Strömmar ock Älfwer.
Aldraförst är nödigt at beskrifwa Hafwet, som billigt bär Namn af Jordenes Foster-Mor, likasom Jorden kallas alles wår Moder. Ty alt thet, som Jorden behöfwer til sitt ock the sinas underhåld, måste hon alt ha utaf Hafwet: Hafwet ger Jorden sin sälta, ty allehanda salia gå igenom hennes buk ock inelfwer til thess fylnad ock förnödenhet: Hafwet ger henne fetma ock swafwelaktigheten. Hafwet meddelar ock Jorden then lifaktiga Mercurialiska saften, förser henne med ymnogt watn til sin fuktighet ock vpfriskning, som sker, dels igenom Canaler eller förborgade wägar ned i Jorden, dels igenom the dunster, som af Solen vpdragas och med regnet nederfalla.
Ho wet icke at tala om Hafwets Sälta? som sielfwa Naturen, i kraft af Solenes heta genererar, ock bör skiljas ifrån thet, som vtur Jorden upgrafwes, såsom vti Lüneburg, hwilket Salt, igenom ett Wild-swins vpjagande, som sig i slikt Saltbärg, liksom vti sin sand sig wältrat, blef vptäckt, i ty mycket salt i thess borster befans, tå thet war dödadt; som ock ifrån thet salt, som med Konst tilwärckas, dels i grafwar uti the warmare Orter Franckrike ock Hispanien, dels i Salt-pannor, hwaraf åtskillige finnas här i Bahus-Län, särdeles i Norrwiken både i Tanums ock Skee Pastorater öfwer 6 eller 7 st. Ock kunde här uprättas öfwer 300 stycken, ther man wore rätt uplyst alt tilwärcka, som jag wid handen gifwit til Fäderneslandets obeskrifweliga stora nytta, vtan skogarnas ringaste skada.
Hwad Fetma är icke ock i Hafwet til en otrolig myckenhet? Thet kan man se af the många oräkneliga Fiskar stora och små, som grufweligen äro feta, så wäl som the store Hwalar, Sälar, Tymblingar, Siö-koer, Siö-hästar, Mar-swin, vtom Hälle-fisk eller Helje-flundror til 8 eller 10 fots längd, ock 4 eller 5 fots bredd, hwar af then feta torckade Rafwen tages, såsom en lång rem utaf buken; Förthenskuld af mangel på Talg, bruka the fattige så på Landet som på Öijorna Lampor med Tran vti, hwar af the se så wäl som af Ljus, fast the något lukta, särdeles then Tran som är kokt af Sälar och Hwalar samt tillika stora Hafsdiur; men then af Seg ock Hwitling är then bästa, ock är ett stort menage vti Hushållen, som store äro med mycket Tienste-folck.
Af then förra slags Tranen köpa Fällberedare ock andre ganska mycket, hwar af Fiskarena hafwa sin näring, som eljest wore ringa nog, särdeles the år, tå Fisken intet wil gå til lands, hwarföre Fiskewaror liksom Spannemål på priset tar af ock til, icke annorlunda än Ebbe ock Flod.
Jag kunde wäl ock beskrifwa Hafwets Lius ock Eld, som vtan twifwel kommer af Salt, Olja eller Fetma ock volatile; ty när the 3 tingen sig conjungera eller komma tilsamman, så synes ock yppas thess förborgade Lius, hwars låga är liusblå, lyser klart och gifwer gnistror om natte-tiden wid hwart åre-tag. Ju längre man kommer vt i Hafwet, ju mer synas the, hälst Hafwet sielft emot nätterna gifwer the fetaste dunster, som sig vptända, af hwilka thet synes blixtra i Hafwet, såsom Liungeld. Wid Capo verde har man i ackt tagit sådant Lius i Hafwet, at Siö-folket på the förbiseglande Skepp ha icke allenast kunnat se kölen, vtan ock Fiskarna vnder them simma ock spela, samt at Stammen ock Styret fördes såsom vti en brinnande Elds-flod: Ja man har sedt hela stora stycken Eld eller eldiga lysande Ting i watnet flyta vti Indiska Hafwet, hwar om kan läses P. Tachard i sin Siamiske Resa.
Här vti borde jag wara widlöftigare, ther jag icke ther med vnder läsandet förorsakade ledsamhet. Här wore ock mycket at skrifwa om Hafwets Botn, som har sina åtskilliga grundar, leriga ock sandiga botnar, icke annorlunda än Jorden; ock ju diupare Hafwet är, ju kallare, thet Dykare och Pärle-fiskare weta bäst at berätta. At jag intet må tala om Hafwets Rörelse, thess Ebbe ock Flod, som synes härröra först af Månan ock thess hwarfs tryckande, efter Cartesii mening, och sedan af Solen, hwars fermentation (som Kircherus håller före) jag menar thess giäsning, som sammangadder sig med Månans sten ock thess particler i Hafs-watnet, förorsakar, at en slik Flod, som ofta til många fots ja några famnars högd upswäller ock här i Nord- ock Wäster-Siön warar 6 Timar med Ebbe ock 6 Timar med Flod hwart dygn, ock thet gemenligen på en wiss tid, thet jag med mina egna ögon sedt ock vtomlands förfarit: Men här i Bahus-Län är thenna Ebbe ock Floden intet så stor och starck, dock flödar ock faller watnet här jämwäl dageligen.
Wid detta tilfället bör jag ey obemält lämna the Gyros ock Hafshwirflar, hwilka löpa alt i kring, som en circkel i sig sielf. En sådan fins fuller icke här, dock i Norrige, ock kallas Malströmmen, liksom Euripus Calcidicus i Grekelandet ock then nog bekante Charybdis, hwilka äro af den forçe, at om något Skepp eller Fartyg kommer aldrig så när, blir thet, liksom en syndig siäl af helwetet, i ett ögnablek vpsluket, ock knapt kommer på then ort at synas, vtan slås sönder i tusende stycken.
The Diur ock Ting Hafwet i sig hafwer, äro allehanda slag vti alla 3. Naturens Riken.
Vti Regno minerali äro åtskillige Jord- och Bärg-arter af ädla, fina ock ofina stenar, Diamanter, Coraller, Fyr- ock Swafwel-stenar.
In Regno vegetabili äro oräknelige många slags wäxter, såsom fœniculum marinum, polygonum marinum Petroselinum aquaticum, hwilka stå ned i Hafsens botn grönskande i fullt flor, liksom i then skiönaste Trä- och Örtegård, hwaraf långa store tracter ned i Hafwet stå gröna, rätt som en blomster-äng, til at förtiga alla the Swampar ock Rör af allehanda slag samt the ting, som i Hafwet petrificeras eller bli til sten, som Coraller ock Coralliniska örter.
Vti Regno animali äro oräkneliga ock obegripeliga många slags Diur, så at the andre elementariske ställen, hwarken Luften eller Jorden så mycket qwickt ock lifligt i sig hålla, som Hafwet eller watnet. Fiskar större ock mindre, ofantelige store Hwalar, Finn-fisk, carcharier eller Hund-fisk, Tymblingar, Polyporum åtskillige arter, ock tusende andre slag. Sedan fyrfotade diur, såsom Sälar, Siö-koer, Haf-hästar, Wallrosser, Skill-paddor, til at förtiga åtskilligt slags Hafs-Troll, af hwilka en del äro lijke Menniskior, såsom Sirenerne. Förutan thessa, finnas ock i Hafwet oräknelige andra diur ock slägten af Skylpor, Skal-fisk, Ostror, Pärlemodrer, Musslor, Sneckor, Qwabbor, Råcker, Krabbar, Humrar, hwarom widlöftigare bättre fram. Så at Hafwet synes wara rikare än Jorden ock ibland the störste Guds vnder man wet.
Men jag wil nu härnäst i lijka korthet betrackta på then andra Sijdan fasta Landet med thess Siöar ock Strömmar, utur hwilka rinna många älfwer ock bäcker ned i Fiolarna, som löpa långt in i Landet ock dela sig i många bukter och wijkar, som äro förorsakade dels af Hafwets brusande ock öfwerhöljande Böljor, dels af the store ock starcke strömmar ock älfwer, som Jorden förtära, ock göra at stora Jordfall ske, hwarigenom the sig utbreda. Ibland de störste ock namnkunnigste är wäl Giöta-Älf til at räkna, som kommer från stora Wänern wid Wennersborg öfwer Trollhätta, ock går ända ned vt med Hiertums ock Romelanda Pastorater til Bahus Slott i sielfwa Hafwet.
Then andra är Qwistrums älf, flytande dels vtur det stora Bellernswatnet eller Siöen, dels vtur en stor Siö, som heter Tiärn i Krokstads giäl, warandes ock mycket namnkunnig, dels för thet härliga Laxe-fisket ther är, som Landshöfdingen har på sin lön, och thet bort-arrenderat til sal. Lieuten. Westerlinds Arfwingar; dels för de månge Såge-Bruken och Miöl-Qwarnar, som Vddewalls Borgare, icke vtan ganska stor kostnad, mot wiss grundleija til Jord- och Strömsägarna, ther låtit vprätta: Thes vtlopp är änna i Guldmars Fiolen wid Saltkällan, theräst Skepp och allehanda Fartyg hamna och lasta in många 1000:de Bräder, Spijror och Biälckar.
Wid och igenom Vddewalda är ock en tämmelig stor älf, som har sin vprinnelse vtur Wänern, ock rinner til Kållerö Järn-Bruk och sen i Hafwet genom Uddewalda, hwilken woro ock skulle blifwa ännu mycket nyttigare för the handlande från Säter-Götland, Dal och Wärmeland, ther ett eller annat i wägen liggande Bärg, emellan Vddevalda ock Wennersborg blefwo minerade, efter Herr Commercie-Rådet och Directeuren öfwer konstwärcken, Polhems förslag, eller wattnet ledes omkring genom grafwande.
Äljest äro mångfaldige små Älfwer och Strömmar flytande vtur små Insiöar, ther i äro både Såger ock Miöl-Qwarnar, såsom särdeles wid Blomsholms Herregård, Dyne, Abelsäter ock Tegen, som äro Landet ock Inbyggarena til stort gagn ock nytta: Men som Skogarna äro mäst vthugne, särdeles wid Siökanten, theräst hela 2 ja 3 mijl intet synes än bara Bärgen ock Måsar. Ther, efter the ther wid boende, af mangel på wed skiära Bränne-Torf, så äro inga Såger stort i gång, vtan litet til hus-behof, mer än the omrörde i Qwistrums älf, för några år sedan nyligen vpbygde, efter stor flod, som them ruinerade, samt then i Strömstad på Norr sidan nys anlagde stora Miöl-Qwarnen, som går med Ströms-watnet eller then Siöen, som ligger ofwan för Staden ock strömmar igenom then samma ned i Hafwet, i hwilken Siö then stora Wetlanna älf rinner.
Vtom thessa Älfwar ock Strömmar finnes allenast några Insiöar, som wärde äro at omröra; Then störste är Bullare-Siön i Nofwerstads giäl, rinnande alt ifrån Swarteborg ned uti Yde-Fiolen wid Fridrichshald förbi Herregården Bärby, i hwilken fås om Wåren både Braxen, Giäddor, Abbor, Nors, Ål ꝛc. hwar om kan läsas wid Nofwerstads Pastorats beskrifning. Sen Grim-Sjöen på Östra stora Hällnings Kiärn i Krokstads giäl, theräst Siös fås, samt Langen i Näsinge, som är rik af allehanda färsk Siöfisk. The andra Siöar äro små ock öfwerwäxte, så at i stället för Siöar, som fordom woro, äro allenast små språng af watn, bara Moraster ock Hänge-dyer, thet man kan se här i Tanum både wid Greby watnet, theräst then lille Siöen, som är botnlös, är full med skiöna Carusser, dock swåra til at fånga, som ock wid Eigde, hwaräst then lilla Sjöen, vti hwilken fiskas ock fås hwart år härliga stora Giäddor, måste nödwändigt vnder Jorden genom Canaler ha conjunction med någon annan fiske-rik Siö, ther the vtan twifwel alstras ock wid theras Leke-tid om Wåren komma hopetals, thet man kunde förnimma 1740 om Wåren, tå Isen, efter then stränga winteren, låg uti Maji-månad, hwaräst man kunde höra, huru the, liksom twenne Armeer slogos vnder Isen wid thet the lekte, ock fingo ingen lufft, hwaraf hände, at tå Isen war borto, funnos mer än många Fiskar döde, them Fiske-Måfwar, til stort antal, liksom Korpar på Aas, vpåto, ock ther lågo så länge, ther war någon at se ock wid Isen war NB. fastfrusen, thet jag med egna ögon förmärkte, hälst thet är min egen Gård, ock jag then tiden ther war ock såg thet.
GUD har ock, vtom alt thetta, intet mindre här, än på många andra ställen i Riket öpnat åtskilliga Hälso-Brunnar för the Siukas skuld, en del wäl så goda, som the wid Medewi, Jönköping ock Helsingborg, hwilka äro namnkunnoge ock widtberömde; Ty wid Rambärget på Hisingen, twärt öfwer Giöta-Älf, från Giöteborg fins en Surbrun, som dock är mäst förlagd, sen then wid Carlsport i Giöteborg af sal. Doct. Andrea Lundelio, Stads Physico 1711 blef vptagen, i godt stånd satt ock än är, hwarom Præses Cederbourg[1]. På Baggetoffta ägor är ock en wid Uddewalda, hwaräst månge Siuke äro hulpne: Så har ock M. Schoug i Skee nyligen funnit en, ock jag på Tanums ägor för 6 år sen hittat, hwar af jag mig (Gudi Lof) öfwermåttan wäl befunnit, så wäl som någre andre, hälst icke allenast thenna, vtan ock the andre förenämde äro rätt proberade både med Thée ock Galläple, samt äga the qualiteter ock egenskaper, som höra til Mineral-watn, ibland hwilka thesse äro the förnämste, nemligen efter sal. Archiatern Doct. Urban Hiärnes beskrifning, dels uti thess Wattu-Profware, dels i thess korta Anledning[2].
- Är watnet i sig sielft godt ock lefwande med lock försedt, ock Tapp öfwerst wid Tunne-Brädden, ther utur thet stadigt rinner, så at thet af ingen dagg eller regn-watn utblandas kan.
- Thess språng, hwaröfwer Tunnan är satt, är up i Bärgs-klinten eller Sand-backen, ther up öfwer icke i Tanums Surbrun är någon högd.
- Är ock icke allenast hel Cristall-klart, utan ock friskt spelande ock sprittande, när thet slås i glaset.
- Om någre grodor, kräk eller ohyror oförmodeligen komma ther i, dö de strax af kiöld, liksom thet sker äfwen wäl uti min af mig för 18 år sen här ock upfundne Thée-Kiälla, strax nedan för et stort Hänge-dy, hwilken ock är öfwermåttan helsosam ock god, dock märkt, at när jag drack thess kalla watn om Sommarn, mer än mycket, fann jag then wara stringerande ock något litet smakande af Alun, hwarföre ock på botn, när then en tid ey blir öst, synes altid hwitt Löf-wärck, såsom af then bästa Apelles eller Målare rijtadt.
Men tå jag i en wälsignad stund fann på Surbrunnen i mitt åkergiärde, har jag efter eget godtfinnande ock wälmågo, drucket 1. 2. 3. glas högst om Sommaren, ock sen hela året igenom, både Winter, Wår och Höst, 1 glas eller 2 högst, på nyckter Maga hwar morgon, ther af jag mig (Gudi lof) öfwermåttan wäl befinner. Hinc votum do: Totius has terras & aquas tegat arbiter orbis: Hos populos cœli Conditor usqve regat!