Beskrifning öfwer the i Öster-Göthland befintelige städer/Kapitel 7

←  Kap. 6

Beskrifning öfwer the i Öster-Göthland befintelige städer, slott, sokne-kyrkor, soknar, säterier, öfwer-officersboställen, jernbruk och prestegårdar, med mera / utgifwen och til trycket befordrad af Carl Fredric Broocman av Carl Fredric Broocman VII. Capitel. Om Första Fögderiet

Kap. 8  →

VII. Capitel.

Sedan man meddelt all then underrättelse som kunnat inhämtas, om the i Öster-Götland eller thes Län befinteliga Städer; wil man äfwen ock lemna then Gunstige Läsaren all mögelig kunskap om Länets Härader och Soknar, som äro indelte uti 8 Fögderier; och wid hwart Fögderi uti särskildt Capitel beskrifwa the Härader och Soknar, som lyda ther til: samt följa then ordning, efter hwilken the i Jord-Boken stå antecknade.

Om Första Fögderiet.

Thetta Fögderi lyder nu til Wästan Stång af Öster-Götland, änskönt thet alt ifrån Hedenhös är blefwet räknadt til Småland och under Calmar-Län; och säges uti Secret. Palmskölds Handskrifter, at thet från år 1564 til 1601 uti Kronans räkenskaper finnes räknadt til Öster-Götland; men thetta oaktadt, så blef dock Fögderiet först wid år 1646, under Drottning CHRISTINÆ regering, på Jnwånarenas trägna anhållan, skildt och lagt til Öster-Götland under thes Lands-Höfdingar i Linköping. Thet består at Kinds och Ydre Härader, som är widsträckte och delte uti 17 Soknar, hwilka alla ifrån Christendomens början lydt til Linköpings Sticht, och utgjöra 701 5⁄8 hela Hemman eller Mantal, ibland hwilka 215 1⁄8 äro Skatte, 93 5⁄8 Krono, 276 1⁄8, 101 5⁄8 Frälse-Säteri med rå och rörs Hemman, och 15 1⁄8 Prestegårds Hemman. Ibland berörde Hemman äro ock inberäknade 2 7⁄8 ifrån Åtwd Sokn och Bankekinds Härad, som lyda til thetta Fögderi; och 17 7⁄8 från Rumskulla Sokn i Calmar Län, samt 25 3⁄8 från Askeryd Sokn i Jönköpings Län; hwilka ligga uti Ydre Härad, men hafwa sina Sokne-Kyrkor med the öfriga til Soknerna lydande Hemman i nyss nämnda Län: hwarföre ej eller thessa 2 Soknar uti thetta Fögderiets beskrifning särdeles mer komma at nämnas, än til anförda Hemmantal. Å Östra sidon gräntsar Fögderiet in til Norra Tjust, i Calmar Län; å Södra möter Sewede Härad i samma Län och Södra Wedbo i Jönköpings Län; å Wästra stöter thet inpå bägge Wedbo-Härader, och å Norra ligger Göstrings med Wifolka Härader. The förmåner, som thetta Fögderi äger, äro oskattbare. Alt hwad en Landt-Man wil önska sig, finner han här; i thy at Landet är ganska fruchtbart och Skogrikt, samt äger stor wälsignelse på Fisk, i synnerhet uti Sjöarna Åsunden och Somen: och kan therom med skäl sägas, at thet är ett Land, som flyter af Mjölk och Hannog; althenstund härifrån årligen föras til Marknaderna, i och utom Länet, några tusende pund Smör, Ost, Kött, Fläsk, Wax och mycken Hannog; annat at förtiga. Af förenämnda 2 Härader kommer nu at beskrifwas

I. Kinds Härad.

Til Kind i Öster-Götland skrefwo sig fordom Hertigar, Swea Kong ERIC then heliges Morbror, KOL Jarl och thes Fäder^[1]: och hafwa Kinds Jarlar uti ellofte Seculo äfwen farit i Härnad på the Estiska, Wendiska och Danska Kuster^[2], änskönt the haft här sina hemwist, nog långt ifrån hafwet. Hwaraf Häradet fått sitt namn, och hwad ordet Kind betyder, är uti första Capitlet å daga lagdt, hwarföre man finner onödigt samma bemärkelse här å nyo uprepa. Uti Häradet äro 399 1⁄4 hela Hemman^[3] med the 2 7⁄8, som förrut äro nämnde, såsom liggande i Åtwed Sokn och Bankekinds Härad: och bestå samma 399 1⁄4 Hemman uti 124 3⁄8, 52 3⁄8 Krono, 165 5⁄8 Frälse, 49 5⁄8 Frälse-Säteri med rå och rörs, och 7 1⁄4 Prestegårds Hemman. Häradets wanliga Tingstad är wid Kisa Gästgifware-Gård, ther thensamme från uråldriga tider warit; och har Häradet til devis uti sitt Sigill fyra emot hwar andra stälde Kors, och omkring randen: Kinda Herade Incig. Öster om Häradet ligger Norra Tjust, och i Söder Sewede Härad, begge i Småland och Calmar Län; men i Wäster hänger thet tilhopa med Ydre och Walkebo Härader, och i Norr stöter thet in på Hanekind och en del af Walkebo. Thetta Härads förmåner kunna bätst inhämtas wid hwar och en Sokns beskrifning; men som åtskilliga Soknar stöta intil Sjön Åsunden, som ligger innom Häradet, och är wid pass 3 mil lång, men af olika bredd, i anseende til thes många Wikar^[4]; så nämnes här billigt och i synnerhet then stora nytta, som the nästgräntsande hafwa af then kosteliga, ymniga och feta fisk, som theruti fångas, såsom, utom the wida berömda sköna Kindbo Gäddar, äfwen Braxen, Abbor, Mört, Ål, Laka, Sutare, Norss, Garf, Lögor etc. Tio Soknar lyda til Häradet, nemligen. 1. Hycklinge, 2. Horn, 3. Tirsrum, 4. Kisa, 5. Eneby, 6. Oppeby, 7. Hägerstad, 8. Ketilstad, 9. Tjerstad, och 10. Wårdnäs, som i sin ordning komma at beskrifwas.

1. Hycklinge^[5], Annexa till HORN.

Om thenna och the flästa Kyrkors ålder uti thetta Lands-Höfdinge-döme stadnar man uti owisshet; och måste man åtnöja sig med then underrättelse, som oss af wåre Förfäder lemnad är, at Konung SVERKER then äldre, såsom en infödd ÖstGöthe, låtit här bygga många Kyrkor. Hans efterdöme har Konung Eric Jedvarson eller then Helige fölgt, och byggt öfwer alt i Riket mångfaldiga små Gråstens Kyrkor^[6]; dock skola för theras tid redan warit uti Konung STENKILS regements-tid 1100 Kyrkor byggde uti Swerige^[7]. Hycklinge Kyrka, som står på Krono grund, är byggd af grof gråsten^[8], wid en wik af Sjön Åsunden; har intet Torn, och är 29 alnar lång och 14 och en half bred inom murarna^[9]. Altartaflan är ifrån Påwetiden, och afbildes på henne Frälsarn på korsset, som Konung David håller fram för sig, och ses 2 krönta bilder samt Evangelisternas bilder å sidorna stälde. Prädikstolen, af Snickare-Arbete, med röd målning och Frälsarens samt Johannis och Petri bilder, är något förgyld, och upsatt år 1692. Under Taket är Kyrkan utzirad med några Bibliska Historier, och beprydd med några Adeliga Hufwud-Baner. Under ett af thessa läses: Kongl. Maj:ts Tro Man och fordom Major under Smålands Infanterie, Den Ædle och Wælborne Herre, Hr. ANDERS SÖLFWERLOD til Gröninge, Bærgh och Kiælsberg, ær född d. 24 Maji 1618, och afsomnade d. 16 Aug. 1682. Under ett annat står: Kongl. Maj:ts wår Allernådigste Konungs och Herres Tro Tienare och Captein af Calmar-Lhæns Infanterie, Den Ædhle och Wælb. Herre, Herr ARFFWIDH EKETRÆÆ til Wæsby och Skerfwethe, född. d 18 Maji 1642 och dödt d. 13 Martii 1685. Äfwen läses under ett, som är måladt på en Bläck-plåt: Den Ædle och Wælborne Hærre, Hær SVEN EKETRÆ til Hornsbergh, Kornett under Adels-Regemente, föddes 1634 och afsomnade d. 31 Junii 1650. Af Antiquiteter är här endast ett stort oformligt Påwiskt Rökelsekar i behåll. Som Kyrkan är utan Torn, så hänga Klockorna uti Trä-stapel, som står på en slätt utan för Kyrko-gården, och läses på then mindre åfwan omkring: Gudi allena æran, och å ena sidon: Omguten i Norköping under då warande Probst och Pastor Anders Schiörling, af Magnus Hultman, år 1748. Then större har ingen påskrift. Från Kyrkan räknes til Moder-Kyrkan fem ottondedels mil, til Linköping 7 och en fjerdedels mil, och til Wimmerby 2 och tre fjerdedels mil.

Nu för tiden äro wid pass 800 Själar^[10] uti Soknen, som består af 27 och fem ottondedels hela Hemman, ibland hwilka 12 och en ottondedels äro Skatte, 8 och tre ottondedels Krono, 6 och en ottondedels Frälse, och 1 Frälse-Säteri. J längden håller hon 1 och en half och uti bredden 1 mil. På Östra sidon gräntsar hon intil Loknewi, Odenswi och Dalhem, å Södra til Jursdala och Södra-Wi uti Calmare Län, å Wästra til Horn, och å Norra til Oppeby uti Öster-Götland och Dalhem uti Calmare Län. Åtskillige små Insjöar äro uti Soknen, och stöter hon äfwen å thes Östra sido, ther ock Kyrkan står, intil sjön Åsunden. Åkerbruket i Soknen är ringa, hwarföre thes Jnbyggare söka sin utkomst genom Swedjande, Beck och Tjäros brännande, samt fiskande uti Åstunden. Äng och Mulbete är här tilräckeliget, och en ymnig Skog. Jordmån är til större delen Sand och Swart-mylla, och Lera wid några få Hemman. En Såg och några små Sqwaltor eller Mjöl-Qwarnar äro wäl i Soknen; men som thesse sednare sällan äro i gång mer än Höst och Wår, så mala Sokne-Männen merendels sin Mäld uti Horns Sokn och på Åby Qwarn. Ättebackar^[15] äro på åtskilliga ställen, och ibland them kallas then störste Jättemon, fastän ingen wet säga, för hwad orsak skul. Post-adressen hit är på Linköping och Kisa Postgård. Uti Soknen är allenast ett enda Frälse-Säteri, nemligen Gröninge, som är beläget ett litet stycke ifrån Kyrkan, och består af ett Hemman med 10 a 11 Tunnors årligt Utsäde, tilräckelig Äng och Mulbete, stor Skog, litet Fiske uti Jnsjöar, 2 underlydande hela Bondehemman och några rå och rörs Dagswerks-torp. Thetta Säteri har förr warit Sölfwerlod Familien tilhörigt; men nu är Ryttmästaren, Baron Nils Gripenhielm theraf ägare.

Capellans-Bostället ligger uti Horns Sokn.

HORN, Consistoriel och Moder-Kyrka för HYCKLINGE.

Från Kyrkan räknar man til Linköping 7, och til Wimmerby 2 och tre fjerdedels mil. Hon har af ålder warit byggd af trä på Prestegårds Ägor, men som hon med sin Sacristia af Sten, befans hafwa blefwit, för thes befinteliga bristfällighet, af Biskopen M. Petro Benedicti OElando, redan år 1587, tå han här visiterade, dömd ej allenast til ombyggnad, utan ock til flyttning från then platsen, ther hon tå war byggd, närmare in i Soknen, nemligen på ett näs Öster om Åsunden; och större delen af Sokne-boerne nödsakades ro til Kyrkan, tå the ofta, i synnerhet Höst och Wår, på Åsunden woro i lifsfara; beslöt Församlingen, at bygga en ny Sten-Kyrka af 50 alnars längd och 20 alnars Bredd, wid Södra ändan af Åsunden, på Flatdike Frälse-grund, til hwilken grunden lades år 1753, och wann thes byggnad, med paneladt trädhwalf inuti, och spånadt tak utanpå, sin fullbordan, med en otrolig Sokne-Männens ifwer, drist, kostnad och arbete, inom tre månaders tid thet therpå följande året, tå hon af Biskopen, Doct. And Ol. Rhyzelius blef then 25 Augusti, som war Dominica XI. post Trinit. inwigd och kallad LOVISA, efter nu warande wår Allernådigsta Drottning, som af Kongl. nåd gaf til Kyrkan 600 Daler Silfwermynt, sedan hon war byggd; och har thesutan wår Allernådigste Konung ADOLPH FRIDRICH bewiljat en Collect öfwer hela Riket til byggnaden. WId samma tilfälle at Kyrkan byggdes, blef ock wid henne upmurat ett ansenligen högt Torn, hwaruti Klockorna hänga; af hwilka then mindre har ingen påskrift, men på then större läses:

At minna hjertan på sin GUD med bön åkalla,
At sammankalla hielp, när eld wil öfwerfalla,
At båda thet en själ från kroppen tags till GUD,
At lik i jorden göms, thet tecknes med mit ljud.
                    †                    †                    †
Mit ljud thet kallar tig ett bättre ljud få höra,
Ty skynda til thet ljud, som tig kan salig gjöra.
Anno 1723.

Här är ännu ingen Altartafla, utan allenast en Altardisk. Prädikstolen är af Ek, och upgången til honom uti Sacristian, som til ansenlig storlek är tillika med Kyrkan upmurad på en gång. Orgelwerket består af 8 stämmor, och är, så wäl som Prädikstolen, tämmeligen gammal. The Adeliga Hufwud-Baneren, som warit åtskilliga förnäma Personer til åminnelse uti then förra Träd-Kyrkan, ther Schedinge Familien haft sin Graf, äro nu uti nya Kyrkan upsatte, och läses under ett af them: Her ligger den Edle och Welborne OTTO von SCHEIDING^[16] til Skedewijdt och Åby &c. Fordom Öfwerste Leytnandt och Landshöfding öfwer Cronebergs-Len, hwilken föddes 1580 och i Herranom afsomnade d. 12 Martii 1651. Under ett annat står: Kongl. Maj:ts til Sverghe fordom trootienare och Major den Edle och Welborne Herre, Her OTTO von SCHEIDINGH til Åby, Noröö, Frijtorp och Ängh, föddes Anno 1623 d. 24 Febr. och i Herranom afsombnade d. 21 Nov. 1691. Under thet tredje står: Wælborne Herre, Herr CARL GUSTAF von SCHEIDINGH til Åhby, Norröö och Ængh, föddes d. 3 Sept. åhr 1660 och i Herranom saligen afsombnade d. 4 Maji åhr 1679, och under thet fjerde läses: Wælborne Her PHILIP von SCHEIDINGH til Åhby och Frijtorp, föddes d. 18 Julii A:o 1665 och i Herranom afsomnade d. 4 August. Thesutan nämnes en SVEN PEHRSON under ett litet wapn, i grönt fält med ett Lönn- eller Eklöf öfwer hjelmen: och uti Sacristian under ett gammalt wapn står at läsa: Den Edle och Welborne Herre, Her CARL PHILIP DRAKE til Åby och Bullsjö, ær född d. 22 Martii och dödde uppå Åby d. 17 Apr. A:o 1695. Uti förra Kyrkan är ock Befallningsman öfwer Kinden och Ydre Per Staffansson til Wesby begrafwen, sedan han afsomnat then 27 Oct. 1583. Ther har ock Kyrkoherden Olaus Helsingius, som först warit Hoff-Prädikant hos Hertig JOHAN, och sedermera här Kyrkoherde, haft sitt Lägerställe; och skal han hafwa warit gift med en naturlig Dotter af Konung ERIC then Fjortonde, benämnd Margaretha.

Uti Soknen bygga och bo 1250 Menniskior, och består hon af 43 hela Hemman, nemligen 15 och 7 ottondedels Skatte, 3 och 5 ottondedels Krono, 18 och 1 halft Frälse, 3 och 1 halft Frälse-Säteri och 1 och 1 halft Prestegården. J längden håller hon 3 och uti bredden en mil. Thes Gränts är i Öster til Loknewi och Dalhem, i Söder til Södra-Wi och Jursdala, i Wäster til Eneby och Kisa, i Norr til Tjerstad och Hägerstad, och i Nord-Ost til Oppeby Soknar. En myckenhet små Jnsjöar äro här, och ibland them Erlången then störste, och å Södra sidon innesluter Åsunden en stor del af Soknen, förutan några til henne lydande Byar, som ligga på Norra sidon om Åsunden. Wid Åby Säteri faller en Å uti Sjön, hwarom redan förmält är, och står therwid en Mjöl- och 3 Såg-Qwarnar. Hemmanen i Soknen hafwa til större delen nödtorftig Skog. Jordmån består merendels uti styf Lera på Slättlandet, ther twåsäde brukas, och hwar Helgård högst kan räknas til 7 a 10 tunnor årliget utsäde; men the Sud-Wäst i Soknen, eller then så kallade Skogsbygden, boende hafwa Sand- och Swartmylla, och bruka tredings-säde, emedan utsädet ther är mindre: doch hafwa the sednare tilräckelig Äng och Mulbete: men på Slätbygden är thet rätt skrint och magert. Jemte Åkerbruket och Boskapsskötseln idkar wäl Allmogen ännu Beck och Tjäru-brännande, hwaraf större delen föryttras i Westerwik, och något i Norrköping; men som Skogarna nog äro uti aftagande, så minskas ock bränningen efter hand. Tekn til Jernmalms-strek är på Boda ägor, som med tiden thorde skaffa nytto. En merkwerdig Holme är i Åsunden mellan Åby Säteri och Horns prestegård, Sköt-holmen förr, men nu Silfwer-holmen kallad, på hwilken för 8 år sedan blef funnen en lång Silfwer-kädja med små ringar fästade i hwarandra, och å hwarthera ändan en stor ring. Thes förutan hittades bredewid kädjan några Silfwer-penningar med Arabisk prägel, som ännu är ganska läslig. Af them har Pastor wid Församlingen, Dokt. Anders Schiörling en, och äro uti Sal. Doct. Hinr. Jac. Sivers Sterbhus flere, them han fått i Linköping, ther Bonden, som hittat Kädjan och Penningarna, såldt hela fynden. Myntet är något större än en Sexstyfwer, men nog tunnar: och äro sådane Penningar til en myckenhet fundne år 1673 uti Calmar Län, samt på Gottland, hwarom Brenner uti sin Thesaur. Nummor. Sveo-Gothicorum pag. 265 och 268 förmäler. Samma slags mynt ser man til sin prägel aftryckt uti Johannis Schefferi Upsalia pag. 199. Huru och på hwad sätt thesse Arabiske Penningar kommit in uti Swerige, therom fälles olika omdömen; ty somlige hålla före, at the Swenske warit med uti thet Heliga Kriget wid slutet af thet 12 Seculo, tå the them ther skola fått i fäld, och haft them hem med sig: andre mena, at the gamle Göther, som tågat til Orient, och ther fört Krig under sina Göthiska Anförare, eller ock tjent the Orientaliska Käjsare för såld, bragt them in i Riket; hwaremot åter andre påstå, at wåre Förfäder, genom handel på Ægypten, förwärft sig them, och at the therigenom kommin i i Landet; hwarom kan läsas, förutan flere Scribenter, Johannis Schefferi Upsalia, och Jani Bircherodii Arctos Alexandriæ, de prisco Septentrionalium in urbe illa mercatu, Hafn. 1680 in Quarto.

Ehuru illa thenna Sokn är belägen på ett ställe, ther uti fordna tider store Skogar warit, så är dock bewisligt, at orten redan i Hedendomen warit bebodd; ty utom thet, at här på åtskilliga ställen äro större och mindre Ättebackar, så är på Gumhems ägor en Ättegrift, af ansenlig storlek, wid hwilken stå 2 upreste stenar, och har man uti en af the mindre Ättegrifterna, som är omkring then största, funnit en Kruka med Öl uti, hwilket nogsamt på smaken kunnat kännas. Ännu är beswärligit at komma til Soknen; dock är en början gjord at rödja Wäg från Eneby Kyrka til Sokne-Kyrkan, på hwilken man med beswär kan rida fram, och låta föra en tom werk-wagn. Jmedlertid bruka Sokne-Männen ännu, som förr, at ro sina Waror öfwer Åsunden til Rimforssa Gästgifware-gård uti Tierstad Sokn, och föra them therifrån på wagn til föryttrande i Norrköping, Linköping och Skeninge. Post-adressen är på Linköping och Kisa Post-gård. Säterier äro i Soknen

1. Hornsberg, Frälse-Säteri af 1 och ett halft Hemman, som är beläget 3 ottondedels mil ifrån Kyrkan, och har 10 a 11 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng, knapt Mulbete, liten Skog uti en Hage, Fiske uti Åsunden, och 2 rå och rörs Torp. Säteriet har Eketræ Familien förr ägt och såldt til Landshöfdingen i Falun, Baron Nils Gripenhielms Änke-Fru, Friherrinnan Maria Elis. Bonde, hwars Son, Ryttmästaren, Baron Nils Gripenhielm nu är ägare theraf.

2. Wæsby, Frälse-Säteri af ett Hemman, ligger en ottondedels mil ifrån Kyrkan, och har 15 a 16 tunnors Utsäde, tilräckelig Äng, Mulbete och Skog, Fiske uti en liten Jnsjö, några få Bonde-hemman och 11 rå och rörs Torp. Åfwannämnde Befallningsman Per Staffanson har bodt och dödt här år 1583. Ektræ Familien har äfwen ägt Säteriet, och såldt thet, tillika med Hornsberg, til nu warande ägares, Baron Nils Gripenhielms Fru Moder.

3. Åby, Frälse-Säteri af ett Hemman, ligger litet stycke ifrån Kyrkan och har 15 tunnors Utsäde, tilräckelig Äng, nödtorftigt Mulbete, litet Skog i Hagarna, en Mjöl-Qwarn med 3 par stenar, til Såg, Fiske i Åsunden, några få underlydande Bonde-hemman samt rå och rörs Torp. Säteriet är ett Scheidinge Gods, alt sedan år 1598 then 5 Oct. tå Christopher von Scheding köpte thet af Lasse Olofsson til Ramstad, och är thet af Familien såldt til Adjutanten Axel Christopher von Gardemein, som nu är ägare theraf.

Kyrkoherdans Boställe Ekeby af ett och ett halft Hemman, ligger nu en half mil landswäg och 3 ottondedels mil sjöledes ifrån nya Horns eller Moder-Kyrkan, samt en half mil Landswäg ifrån Annexan, och har 12 tunnors Utsäde, någorlunda tilräckelig Äng och Mulbete, litet Skog wid Torpet Blekkumbla, som är lagdt til stöd under Prestegården, från hwilken thet ligger en half mil; godt Fiske i Åsunden, och ett Dagswerks-torp. Til Prestegården lyder ock Utjorden Torbonäs, på andra sidan om bemälte Sjö belägen, som lades under Prestegården, år 1545, genom byte emot några stänger Jord i Hycklinge, uti Kyrkoherdans Olai Spinkes tid. Härads-Probsten Doctor Andreas Schiörling är nu Pastor, alt sedan år 1735.

Capellans-Bostället Holma består af ett halft Krono-Hemman, som är belägit en ottondedels mil ifrån Moder-Kyrkan och 3 ottondedels mil ifrån Annexan, och har 4 a 4 och en half tunnors Utsäde, ganska liten Äng och litet Fiske uti Sjön Balarn. Knut Beckstrand är nu Capellan ifrån år 1739.

3. HORN, Annexa till Norra Wi uti Ydre.

Thet hålles före, at Kyrkan rättast heter Tidegårdsrum, och så blifwit kallad af then allmänna Gudstjenst eller Tidegård, som är i Hedendomen hållen Norr om Kyrkan, therest ifrån uråldriga tider ett Korss warit uprest, icke långt ifrån en Offer-källa, hwilken blifwit igenkastad och förstörd, at therigenom förekommo the widskepelser, som then enfaldige Allmogen therwid bedrifwit. Kyrkans ålder är 459 år, ty af en gammal pergaments-Sedel, som hittades uti en Kyrkans Knut år 1700, ser man henne wara byggd år 1300; Sedeln lyder sålunda: MCCC læt Svane på Thydhisrum bygga Kyrkio thesso S. Oluf til æro, och gifwit til Præstboli södra Skog om thesso Kyrkio. Tå, eller år 1700, sägs ock på Prestekullen wid Kyrkan rudera, lemningar och tekn efter fordna Prestegården. At thenna Kyrkia är Annexa til Norra Wi uti Ydre Härad, är redan anmerkt; dock bör man ej förtiga then frihet Församlingen här äger, at altid wälja sig Capellan, oaktad thet, at wid Moder-Kyrkan alternativt är Jus Patronatus. Hon är belägen midt uti Soknen, 6 och en half mil ifrån Linköping, och är byggd af träd, wid en hög Sandbacka, hållandes nu i längden 29 alnar, och uti bredden 14 och 3 fjerdedels aln, sedan Choret i nyare tider blifwit tilbyggdt, som nog synligt är. Thet är också mycket troligare, at Kyrkan redan stådt 459 år, emedan hon utomkring öfwer alt är beklädd med Ekspån; och kan hon wäl ännu stå så många år, om spån hålles wid makt och tjäres i rättan tid. Altartaflan har Major Gabriel Gyllenstål och thes andra Fru, Friherrinnan Catharina Cronhielm, med någon Församlingens tilhjelp, påkostat år 1695. Hon är gjord uti 2 afdelningar, och föreställer uti then nedre, Christi smörjande och swepande, och uti then öfre, Christi upståndelse utur grafwen, wid hwilken Krigskneckterna ligga och sofwa. Höger om Altaret utmerkes Evangelius, genom Frälsarens, och til wänster, Lagen, genom Mosis bild. Prädikstolen af Snickare-arbete ses wara gjord, målad och förgyld år 1662. Af Antiquiteter är här St. Olofs Bild, som äfwen gifwer wid handen, at Kyrkan warit St. Olof helgad, och thes förutan förwares här ett gammalt Påwiskt Rökelse-Kar af malm. Kyrkan är aldeles utan Torn, och hänga Klockorna uti Trästapel. Then mindre Klockan har ingen påskrift, men på then större står öfwerst omkring at läsa: Defuncto Past. Laur. Lindblom, Cura Comminist. Joh. Wigii. Å Klockans ena sida står:

Fast jag icke förmår at tala; dock jag kallar
Med döde tungan min, ehr lefwande hit opp
Til HErrans gårdar, ther Guds Helge And hugswalar
Them trognom, at the ej må tröttna i sitt lopp,
Men hinne äntlig fram til himla-porten klara;
Säll ästu! om du dit, kan rätta wägen lära.

Å andra sidon läses:

Fast ålderdomen ej min födelse upskrifwit
Så finnes dock bewis at i tryhundrad år
Jag troliga har tjent och ingen skada lidit,
Men fick dock dödligt slag nu i förleden wår,
Då jag strax lagder blef i eld, min trogna amma,
Som få mig födt på nytt, at jag ej tarfwar stamma.
Guten i Norrköping af Magnus Hultman,
år 1739.

Soknen bebos af 800 Personer, och innehåller 27 och ett halft Hemman, af hwilka 10 och ett ottondedels Frälse och 2 Hemman Frälse-Säteri. Thes längd är 3, och bredd 3 fjerdedels mil: gräntsar i Öster til Kisa uti Öster-Götland och Södra Wi uti Calmar Län, i Söder til Swinhult, i Wäster til Norra Wi, och i Norr til Malexander Sokn, ther ock Sjön Somen stöter intil. Många små Jnsjöar äro här, uti hwilka, utom the wanliga Fiskslagen, jemwäl Strömming fånges; och är af Jnsjöarne Tirsrum-sjön then störste, ifrån hwilken en Bäck flyter, ther en Mjöl-Qwarn med 2 par stenar står, som går Höst och Wår. Thes förutan äro Sqwalte-Qwarnar merendels wid hwarje Gård, men kunna ej eller oftare gå än Höst och Wår. Twenne Såg-Qwarnar, med swag watn-drägt, äro här ock. Soknen består merendels af Skogsbygd, så at enhwar har så wäl Timmer- som annan Skog til nödtorft: Somlige Hemman äga ock tilräckelig Ek- och Löf-Skog. Jordmånen är Swartmylla och Lättjord, som är tämmeligen bördig, och emedan små Utsäden äro til Hemmanen, så underhjelpes thet af Tredings-säde, som här brukes. Äng här här til nödtorft, men ganska beswärlig, och långsam at berga uti en stenig mark. Mulbete är här äfwen tilräckeligit wid the fläste Hemman, änskönt ock somlige äga ganska litet. Jemte Åkerbruket och Boskapsskötseln brännes här Beck och Tjära, som säljes til Norrköping, och är Allmogen thesutan mycket behändig at smida och slögda samt gjöra Skor, som the tillika med Smör, Ost, Kött, Kreatur, Humle, Wax, Håning och Talg föra Marknadstider och eljest til Städerna at föryttra mot penningar, til utlagornas afbördande, som altid betalas i rättan tid. Post-adressen är på Linköping och Kisa Post-gård. Uti Soknen är

1. Somenæs, som ligger en och en fjerdedels mil ifrån Kyrkan och består af 2 Hemman Frälse-Säteri, hwartil äro 30 tunnors Utsäde, ansenlig Äng, godt Mulbete, nödtorftig Skog, kostligt Fiske i Somen, en Mjöl-Qwarn med ett par stenar, som går Höst och Wår, ett och ett halft Bondehemman och 4 rå och rörs Torp. År 1649 then 7 Nov. sålde Catharina Biæle, Friherrinna til Korrö, Säteriet til R. R. Baron Axel Lillja, och år 1679 then 20 Dec. sålde Kongl. Maj:ts och Riksens Råd, Skattmästaren, Præsidenten i Kongl. Bergs-Collegio och Academiens Cantzler uti Pernau, Baron Sten Biælke thet til Majoren Gabriel Gyllenstål. Efter hans död tilföll thet Dottren Ulrica Christina Gyllenstål, som war gift med Capitain Charles Durietz, och, sedan hon war död, hennes Barn uti arf. Af them är nu then ene Sonen, Kongl. Lif-Drabanten Carl Durietz, genom Syskonens utlösen, ägare theraf.

2. Bölö, Capellans-Boställe af ett halft Krono-hemman, som ligger 3 ottondedels mil ifrån Kyrkan, och är af nu warande Jnnehafware ganska wäl upbyggdt, har 3 tunnors Utsäde uti tredings-jord, ringa Äng, skrint Mulbete, litet Skog och Fiske, samt en Mjöl-Qwarn. Bostället har Konung Carl then XI gifwit år 1694, och är Jonas Tockerstrand nu Capellan ifrån år 1752.

4. KISA, Annexa till Wästra ENEBY.

Jfrå the äldsta tider har Kyrkan warit Moder-Kyrka, Kyrkoherda-ja och Probsta-Säte, ty år 1255 lefde Dn. Andreas Curatius in Kylum. Thetsamma bewises ock med följande Stenskrift: Hic jacet D:nus Thyrgillus Curatus de Kysum, Filius Hemmingi, quondam Civis Lyncopensis & Susanne, qui obijt annon Domini M.CCC.XXIII, och hafwa Presterne bodt på Krono-Skatte Hemmanet Kisa ägor wid Kyrkan, efter hwilket Hemmanet och Kyrkan har sitt namn.

När Kyrkan, som står på Krono grund, 5 och en half mil ifrån Linköping utmed stora Calmare-wägen, först blifvit funderad, therom äges wäl ingen kundskap; men så håller man dock före, at hon efter reformations-tiden blifvit ombyggd, althenstund en grop är synlig wid denne, uti hwilken Leret til byggnad och murning blefwit taget. Och änskönt hon war för thetta 29 alnar lång och 18 och en fjerdedels aln bred, så war hon dock förtrång åt Församlingen; hwarföre hon år 1754 wid Östra ändan med 22 alnars längd blef tilbyggd, så at thes längd nu är 52 anlnar. Samma år blef ock en ny Sacristia upmurad til 16 alnars längd och 12 alnars bredd, alt igenom Kyrkoherdans, Mag. Zachariæ Juringii berömliga föranstaltande. Han har ock warit sorgfällig therom, at Församlingen skulle få så stort Orgelwerk, som kunde swara mot Kyrkans storlek, och förthenskul år 1757 låtit, med Församlingens samtycke, förfärdiga ett hel nytt Werk om 19 stämmor, för 6500 Daler Kopp.Mynt, och såldt thet förra til Sunds Kyrka uti Ydre Härad. Altartaflan i Bildthuggare-arbete föreställer genom bilder uti thes nedre afdelning, Christi swepning och smörjelse, och uti then öfre, Christum med Segerfanan, trampandes mörksens draka under sina fötter. Höger om Altaret står Frälsarens bild, utmerkjandes Evangelius, och å wänstra sidon Mosis bild, betydandes Lagen. Thenna Altartafla har Assessoren i Götha Hoff-Rätt, Leonhard Hægerhielm låtit stoffera år 1707, och är han i HERranom afsomnad på sitt 48 ålders år then 18 Sept. 1724, hwilket på Altartaflan anteknat står. Prädikstolen af Bildthuggare-Arbete, som Församlingen påkostat och gjöra låtit år 1664, pryder ock sitt rum, och ses på honom Frälsarens, S. Jacobi, Andeæ, Johannis, Petri och Thomæ bilder, som äro tillika med Prädikstolen målade röda och gröna, samt med silfwer och guld utzirade. Til Kyrkans prydnad och några Adeliga personer til åminnelse äro ock åtskilliga Hufwud-Baner upsatte i Kyrkan. Under ett af them står at läsa: Kongl. Maj:ts Tro Man och Præsident uthi Calmar, Wælborne CHRISTOPHER LARSSON GRUBBE, Herre til Föllingsö och Stiernemo, född i Linköping A:o 1593 d. 30 Junii, afsomnade i Herranom på Stiernemo A:o 1681 d. 24 Aug. Under et annat står: Kongl. Maj:ts Tro Man och Öfwersst-Lieutenant wijd Östgiötha Infanterie Regemente, Wælborne Herr FRIEDRICH WILHELM von GOLTZ, född d. 10 Aug. åhr 1681, död d. 5 Junii, åhr 1744. Äfwen läses under ett annat: Hans Kongl. Maj:ts fordom tro tienare och Assessor uthi des Götha Hoffrætt, dhen Ædle och Wælborne, nu mera hos Gud salige Herren, Herr OLOF HÆGERHIELM, ær född år 1628 Christi Himmelsferds dag uti ÖsterGötand och Östan Stång, och afsomnade i Herranom åhr 1699 d. 26 Dec. Sidst står under ett: Kongl. Maj:ts tro tienare och Capitain wid Östgötha Infanterie til fot, Wælb. Herrn, Hr. JOHAN HINRICH WINTER, ær född hit til werlden d. 1 Jan. åhr 1682 uti Lifland på Gislemshåf, afsomnade i Herranom d. 15 Martii 1746. Kyrkan är utan Torn, och hänga thes 3 större Klockor uti Trästapel, som blifwit byggd och upsatt år 1702. Öfwerst omkring Stor-Klockan är at läsa: Soli Deo Gloria, och å hennes ena sido ser man Högst Salig Konung FRIEDRICHS namn inbundit, och theromkring orden: Gud gif frid i tino lande Lycka och salighet i alla Ständer.. Höger om namnet läses: Paulus Ekerman P. & P. in Kisa. A:o 1721, och til wänster: Guten i Norrköping af Elias Arenhardt A:o 1721. Widare ser man på Klockan å thes andra sidor Frälsarens och 6 andra bilder, och läses omkring them: Himmel och jord skola förgås, men min ord skola icke förgås. På Mellan-Klockan åfwan omkring läses: Gudi allena ærona: å Norra sidon 16 Wersen af Coloss. 3. Capit. samt therunder: Magister Zacharias Juringius, Pastor in Eneby & Kisa. Magnus Hultman me sudit Norcopiæ 1738, och å Södra sidon följande rim:

När af mitt wackra ljud tu hörer luften röras,
Så låt ock tu Guds låf på wida jorden höras;
På thet wid Guds Basun, tin kropp må glad upstå,
Och i en helig frägd, tå ewigt wara må,

Ther Klockorna klinga
Och Englarna sjunga
Bland helgonens tahl
J himmelens sahl.

Lill-Klockan är beprydd med Högst Salig Konung FRIEDRICHS och Drottning ULRICÆ ELEONORÆ Bilder å ena sidon, och å then andra läses:

Hör på wårt Symphonie , wårt ljud och wackra stämma,
Hur som wi gjöre ett i klang ljuflig thon;
Ty bör en Christenhet sin plikt ej bortt förglömma,
Men altid gjöra ett i kärlek och i tron.

Z. Juringius, Past. Loci.

Guten i Norrköping af Magnus Hultman, 1739.

Antalet af Soknens Jnwånare bestiger sig til 1610 Personer, och består hon af 56 och 5 ottondedels Hemman, bland hwilka 22 och 3 fjerdedels äro Skatte, 7 Krono, 10 och 3 fjerdedels Frälse och 6 och ett ottondedels Frälse-Säteri. Af förenämnda Hemman äro dock 3 och ett fjerdedels Hemman lagde til Ulrica Eleonora Sokn, tå then inrättades år 1736. Thenne eller Kisa Sokns längd är wid pass 3 och thes bredd en och en half mil. Uti Öster gräntsar hon til Wästra Eneby, i Söder til Södra Wi uti Calmare Län, i Wäster til Tirsrum, i Norr til Ulrica Eleonora och i Nord-Wäst til Malexander. Ganska många Jnsjöar äro här, och af them then öfre och nedre Föllingen the störste och Fiskrikaste på Gäddor, Abborar, Mörter och Braxar, hwilka Fiskslag ock fångas uti then så kallade Kisa-Sjön. Twänne åar rinna igenom Soknen och söka sjön Åsunden, hwars watn rinner i Ån Stång, förbi Linköping til Roxen. Wid åarna stå 4 Mjöl- och 7 Såg-Qwarnar. Thessutan äro ock wid små Bäckar Sqwalt- och Såg-Qwarnar, som gå Höst och Wår. The fläste Hemman hafwa tilräckelig Skog, och somliga så ymnig, at han ligger och rutnar mångestädes, ther man icke utan mer beswär kan afföra honom: hwarföre en del nyttjas til Swedjeland, som sedan bebygges med Torp, hwartil någon åker upodlas. Jordmånen är här merendels Swartmylla, något Sandmylla, samt Lera, hwilken allestädes är tämmeligen bördig, i synnerhet när then nyligen blifwit gjödd. Högst 6 a 8 tunnors Utsäde kan man räkna på ett helt Hemman, och är här theremot tilräckelig Äng och Mulbete, hwarigenom en stor myckenhet Boskaps-Kreatur underhålles, så at utsädet, genom thet, at åkern är delt i tvenne delar, och tilräckeligen kan gjödas, underhjelpas ansenligen; men som skörden ändock icke är tilräcklig för Soknens Allmoge, så köpes mycken Säd från Slätlandet, hwartil anwendes en del af the penningar, som fås för Beck och Tjära i Norrköping. Wid Gästgifware-gården Kisa är ock en ansenlig Marknads-plats, hwaraf årligen hålles af Linköpingss-Boarne marknad then 24 Aug eller Barthels-Mässan. Nästan hwar Bonde gjör här Skor, och är thes utan mycket handslögdig at gjöra redskap til eget behof. Post-adressen är på Linköping och Kisa Postgård. Merkwerdig är här en Backe på Yxefalla ägor, wid hwilken the uproriske Smålands-Bönder af Dackens parti öfwerfallit Konung GUSTAFS Krigsfolk år 1542, bråttat omkring och afslagit, som förmente sig såstraxt komma then wägen längre fram in i Småland, emedan Kind och Ydre Härader 3 eller 4 gånger swurit Konung GUSTAF trohets-ed^[17]; men som thesse Häraders Bönder gjorde tå ett med the nästgräntsande Härader i Småland och besweko Konungens folk, så är Backen sedan worden kallad Swikings-lid. Efter drabbningen finnes ännu som oftast gamla Spårar uti Jorde. Widare är här ock yttorst på Fröåsa ägor, wid Landamäret mellan Öster-Götland och Småland, Ännesbo-wad merkwerdigt, wid hwilket ses rudera efter en Skants med graf, som uti Konung CARL then IX:des tid blifwit upkastad mot the Danske, som, sedan Calmar af Somen war upgifwet, wisat sig ther, men af Konungen och hans folk blifwit twungne at draga sig tilbaka. Äfwen ses wid Kisa Gästgifware-gård ett Stall til 40 spilten, hwilket Konungen låtit bygga åt sine Hästar, som han haft med sig uti nyssnämnda fälttåg. Säterier äro i Soknen

1. Biörkenæs, som består af ett Hemman Frälse-Säteri och ligger en fjerdedels mil ifrån Kyrkan. Thertil äro 6 a 7 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng och Mulbete, nog Skog, Fiske uti en liten Jnsjö och 5 rå och rörs Dagswerks-Torp. Assessoren Peder Mattsson Stiernfeldts Son har byggdt thetta Hemman til Säteri, som tilföll thes Dotter Catharina Grubbe i arf; hwilken war gift men en Cambel, och måste han sedermera genom process afstå thet til General-Lieutenanten Carl Adam Stackelberg, som år 1721 försålde thet til Capitain Johan Hinrich Winter, hwars Son Ryttmästaren Johan Hinrich Winter nu innehafwa thet under rätt af Fide Commiss.

2. Föllingsö, Frälse-Säteri af 2 Hemman. Thet ligger en fjerdedels mil ifrån Kyrkan och är innom 10 års tid både til Man- och Ladugård ganska wäl upbyggdt af träd. Årliga Utsädet är här 12 tunnor, Ängen tilräckelig, Mulbetet godt, Skogen stor och Fisket ymnigt uti Föllingarne. Här är ock en Mjöl- och Såg-Qwarn, 5 rå och rörs Torp, och ett och 3 ottondedels Frälse och ett och ett halft Krono Skatte-Hemman, som lyda här under. Aldraförst är Säteriet upbyggdt af Assessoren Peder Mattsson Stiernfeldt, som ock warit Grubbernas Stam-Fader, och bekom Öfwerste Lieut. Frid. Wilh. von Goltz Säteriet med Rebecca Grubbs Syster-Dotter Maria Christina Örnflycht. Nu äges thet af Commendeur-Capitain Magnus Grubbe.

3. Miälefall, Frälse-Säteri af 3 Hemman, hwarunder Herrhagen af ett ottondedels Hemman Frälse är afhyst. Säteriet ligger en mil ifrån Kyrkan, och har 20 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng, som är merendels starr-wall, tilräckeligit Mulbete, ansenlig och widsträckt Skog, Fiske uti en liten Jnsjö, ther ock en kostelig Braxen fås, husbehofs Mjöl- och Såg-Qwarn med ringa watndrägt, och 14 rå och rörs Torp. Assessoren Peder M. Stiernfeldt har äfwen ock ägt thetta Säteri, som tilfalligt thes Dotter Brita Stiernfeldt, Öfwerstens Claudii Bengtssons Kugelhielms Fru, hwars Dotter, som warit gift med General-Majoren, Claes Gustaf von Dellvig, fått Säteriet i arf: sedermera är thet såldt til Ryttmästaren Hans Paul Wetterstrand, thes nu warande ägare.

4. Harg^[18], berustadt Krono-Säteri af ett och ett halft hemman, ligger en ottondedels mil ifrån Kyrkon, och har 12 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng, snart Mulbete, litet Skog och Fiske, och 2 rå och rörs Torp. Augmentet härtil ligger uti samma By och består af ett Hemman Skatte. Långt tilbaka har thet warit Oxhufwud Familien tilhörigt, och uti Konung CARL then X:des tid war en Rosenstielke ägare theraf. Sedan hafwa Rosenfeldtar ägt thet, och är nu Kongl. Drabanten Frederic Mobecks Fru, Elsa Rosenfeldt theraf ägarinna.

5. Carleby af 2 Hemman har förr warit Säteri och tilhört Rosenfeldtar, men mist Säteris friheten uti Konung Carl then XI:tes tid. Gården är wäl byggd, och oaktadt at ofta anledning blifwit gjord om Säteris frihetens återwinnande, så har sådant warit fåfängt, emedan Hemmanen äro indelte uti Soldate-håld.

Kyrkoherde- så wäl som Capellans-Bostället är wid Moder-Kyrkan, som ligger en half mil ifrån Annexan.

5. Wæstra ENEBY, Consistoriel och Moder-Kyrka för KISA.

Tå man reser igenom thenna Sokn, ser man ögonskenligen, at wåre Förfäder tagit sig anledning til at kalla Kyrkan Eneby, theraf, at Skogarna här äro mer bewäxte med Eneträd än eljest wanligt är, i thy man finner ymsom Ene- Gran- Tall- och Björk-Trän wid hwarandra stående i Skogarna, och besynnerligen äro Enebuskarne ganska girwäxte på Prestegårds ägor, som stöta intill Kyrkan. Wästra Eneby kallas hon i anseende til thes belägenhet i Wäster från Östra Eneby i Bråbo Härad wid Norrköping. Hon står på Krono grund, 5 och en half mil ifrån Linköping, hållandes nu i längden 42 och i bredden 10 alnar, men har i början warit ganska liten innan Choret och 14 alnars längd af Kyrkan i Wäster blifwit tilbyggd; och skönjes nogsamt af Kyrkans structur, at hon är rätt gammal. Thes Altartafla är ifrån Påwetiden, och föreställer hon Christum på Korsset och Apostlarna uti förgylda bilder. Prädikstolen, af Bildthuggare-arbete, har Capiteinen, Baron Carl Cronhielm och hans Fru, Friherrinnan Charlotta Palmstierna förärat år 1745, och ser man på hufwen af Prädikstolen theras wapn. Til år 1746 har intet Orgelwerk warit i Kyrkan, tå ett om 7 stämmor blef för 1300 Daler Kopp:mt af Kyrkans medel köpt och upsatt, samt måladt år 1750. Taket är paneladt och wackert måladt med Christi födelses, dops och upståndelses Historia, tillika med the dödas upståndelse. Af Antiquiteter förwares ännu i Sacristian ett Påwiskt Rökelse-kar. Under ett Epitaphium läses: Nicolaus Petri, Pastor & Præpol. Enebyensis, med sin kæra hustro Elin Jönsdotter, thetta monument bekostadt Anno 1642. Han war Biskop M. Samuel Enanders Fader, och en Stam-Fader för många Adeliga Familier genom Biskopens Söner och Döttrar, hwarföre ock hans Efterkommande låtit legga en wäl uthuggen Sten öfwer hans Graf, och på stenen setta hans och hans Frus samt Barns namn, och til hwilken heder Barnen kommit; som här faller för widlöftigt at införa, och upräknas thesutan Familierna uti Doct. och Biskopens Andr. Ol. Rhyzelii Biskops-Chrönika pag. 138. Jntet Torn är på Kyrkan, utan hänga Klockorna uti en gammal och bräcklig Trä-stapel, ther man läser åfwan omkring på Stor-Klockan: Gudi allena ærona, och å ena sidon: Åhr 1754, då ADOLPH den Förste war Konung i Swea Rike, och Doctor Andreas Ol. Rhyzelius Biskop i Linköping, ær thenna Klocka guten i Norrköping på Eneby Församlings och Pastoris Zachariæ Juringii bekostnad, af Magnus Hultman. Å andra sidon står:

Förr än min far blef far, jag mäst i wagga ligga,
Wäl i trehundrade år, och spena miölken tigga:
Är nu tredubbelt störr', har också högre ljud,
Och sammankallar Folk, at höra HErrans bud.

Klockare-Jorden wid Kyrkan är Krono-Skatte, och har Apollonia Ekerman skänkt Skatt-rättigheten af henne til Kyrkan år 1732.

WId pass 865 Personer äro nu boende uti Soknen, som består af 42 hela Hemman, bland hwilka 5 och 5 ottondedels äro Skatte, 5 och 3 ottondedels Krono, 21 Frälse, 8 och ett halft Frälse-Säteri med rå och rörs Hemman, och ett och ett halft Prestegården. Uti längden håller hon 2 och en half och uti bredden 3 fjerdedels mil. Thes Östra gränts är til Oppeby och Horn, thes Södra ock til Horn, thes Wästra til Kisa och thes Norra til Hägerstad och Tierstad. Många små Jnsjöar äro här, änskönt the nu icke äro serdeles Fiskrike, men theremot hafwa månge Hemmans-brukare ymnigare fiske uti Åsunden, som sträcker sig til 2 mils längd med Soknen å Norra sidon. Mjöl-qwarnar äro här inga utom Sqwaltor, som sällan äro i gång, och mäste Sokne-Männen merendels mala sin Säd i Kisa Sokn. Såg-Qwarnar äro här wäl, men kunna ej oftare såga än Höst och Wår. Skog är öfwer alt tilräcklig, och är så wäl i thenna Sokn som hela Kinden nog Ekträn. Wäster och Nor i Soknen fås wid ett helt Hemman 10 a 12 tunnor uti Lerjord; men Öster och Söder ut, ther största Skogsbygden är, ej mer än 6 a 8 tunnor wid en Helgård, änskönt ther brukas tredings-jord; men hwad ther felar i åker, thet erästtes genom ymnig Äng och Mulbete; som dock är nog knapt för the Norr i Soknen belägne Hemman. Allmogen är ganska wälmående och förkofrar sig dageligen genom Handel med Bräder, Beck, Tjära, Laggkäril, Smör, Ost, Kött, Talg, Wax, Håning, Humle, och torra Gäddor, hwaraf årligen en stor myckenhet afföres til Städerna, förutan Hwete och Ärter, samt någon Råg, som föryttres i Wimmerby från the störste Sädes-Hemman. Post-adressen är på Linköping och Kisa Postgård. Merkwerdigt är här, på Hofby Säteri ägor, en Skants med ansenliga murar på ett högt berg wid Åsunden, som berättes wara giord uti Dacke-fejden, men synes troligare wara byggd uti hedendomen, tå Sjöröfweri ock warit gängse i och omkring Åsunden. Här ses ock wid samma Sjö, en half mil ifrån nyssnämnda Skants, en Mur til 7 a 8 alnars högd uti en strecka, af jemna och släta stenar lagd, Wid Killinge, som ligger en half mil ifrån Kyrkan, mellan Eneby och Horns-Kyrkor, har man funnit Pistol- och Bösse-pipor, förutan annan Krigsredskap; och förmenes, at på samma rum drabbningen stådt emellan Konung GUSTAF then Förstes Folk och Dackens-parti år 1543^[19], tå Nils Dacke blef skuten genom båda låren, och hans anhang mest afslaget. Säterier äro i Soknen

1. Adlerskog, som består af 3 och ett halft Hemman Frälse-Säteri och ligger en ottondedels mil ifrån Kyrkan. Wid Säteriet äro 16 tunnors Utsäde, tilräckelig Äng, godt Mulbete, nödtorftig Skog på ägorna, men tilräckligare på utjorden Fubbetorp uti Kisa Sokn; litet Fiske uti en Jnsjö, husbehofs Qwarn, en Såg, 2 Frälse-Hemman och 3 rå och rörs Torp. Af ålder har Säteriet warit en Bondeby som hetat Hälleby, men sedan Gyllenadlerne ärfde thet efter sin Fader Biskopen Enander, fick thet namn af Adlerskog, och är thet sedermera såldt af Commendeuren Jonas Gyllenadler til Lagman Magni Palmstiernas Änke-Fru, Brita Margaretha von Preutz, som åter såldt thet til sin Måg, Capitainen Baron Carl Cronhielm, thes nu warande ägare.

2. Hofby^[20], Frälse-Säteri af 4 Hemman, föruta rå och rörs Hemmanet Näs af ett Hemman. Säteriet ligger ett litet stycke ifrån Kyrkan, och har 16 tunnors Utsäde, tilräcklig Äng, godt Mulbete, ansenlig Skog, skönt Fiske i Åsunden, 6 underlydande Frälse-Hemman, och 3 rå och rörs Torp, förutan flere Torp på Bonde-hemmans ägorna. Från början har Slatte Familien ägt Säteriet, som genom köp kommit til Draka Familien, och äges thet nu af Ryttmästaren Gustaf Drakes Änke-Fru, Elisabeth Hadorph, som ärft thet efter sin afledne enda Dotter.

Kyrkoherdens Boställe ligger strax wid Kyrkan, och består af ett och ett halft Hemman med 14 tunnors Utsäde, god och ymnig Äng, knapt Mulbete, liten Skog uti en Hage, Humlegård och 3 Torp. M. Zacharias Juringius tilträdde Pastoratet år 1733.

Capellans-Bostället Rankulla af 3 fjerdedels Krono-Hemman ligger en ottondedels mil ifrån Kyrkan, och har 6 tunnors Utsäde, liten Äng och tilräckligt Mulbete på en widsträckt Skog. Andreas Löngren är nu Capellan alt sedan år 1716.

6. OPPEBY, Annexa til HÄGERSTAD.

Kyrkan står på Krono grund, en half mil ifrån Moder-Kyrkan, och 5 mil ifrån Linköping, på en högd mellan Sjöarna Åsunden och Rimmern, ther en Bonde-By förr stådt, hwars ena Hemman blifwit kalladt Oppeby i anseende thertil, at thet warit beläget oppe på Backen, hwaremot ett annat Hemman, som legat nedan före, är kalladt Nederby: och är hon efter först nämnda Hemman kallad Oppeby Kyrka. Hon är af träd, hållandes i längden 32 och uti bredden 12 alnar; men som Församlingen icke har theruti tilräckeligit rum, så är beslutit, at i thes ställe upbygga en Ny Sten-Kyrka, hwartil allaredan en stor myckenhet gråsten är framförd, en del andra materialer anskaffade, samt grunden lagd år 1759. Altartaflan är ifrån Påwetiden, och wisar hon uti wäl förgyldta bilder Christum och Röfwarena på Korsset, tillika med många sörjande Qwinnor och Män, som står under Korsset. Thenna Altartafla har för thetta stådt uti Asby Kyrka, ther hon blifwit nedtagen och hit förärad af Adam Johan Rææf och Jonas Duse. Man nämner ock billigt, at Anna Stiernfeldt til Ry, Sternewik och Eneby låtit bygga Altar-Choret wid Träd-Kyrkan år 1667, och at Landshöfdingen Arend Möller med Barbro Stiernfeldt til Uttala förärat Dop-Bäcknet år 1660, samt at Simon Adam Möller och Beata Drake gifwit en hederlig Mässhake til Kyrkan år 1695. Wid pass för 60 år sedan är Prädikstolen förfärdigad af Snickare-Arbete och tå upsatt; men å nyo målad år 1746. Klockorna hänga uti Trästapel, och är ingen ting på them at läsa.

Något flere än 580 Personer äro boende i Soknen, som består af 25 och 7 ottondedels Hemman, bland hwilka 5 äro Skatte, 5 och 3 ottondedels Krono, 10 Frälse och 5 och ett halft Frälse-Säteri; och sträcker hon sig i längden til en och en half, och i bredden til en mil, samt gräntsar i Öster til Dalhem Sokn i Calmare-Län, i Söd-Ost til Hycklinge, i Söder til Horn, i Söd-Wäst och Wäster til Wästra Eneby, samt i Norr til Ketilstad och Hägerstad. Några få Jnsjöar äro här, och af th Björkarn och Wånga-Sjön the störste, uti hwilka fångas Gädda, Abbor, Braxen, Mört, Ål, Sutare, Laxar, Norss, och Lögor. Sokne-Männen hafwa äfwenock Fiske uti Sjön Nimmern, som är ganska fiskrik, och kunde theslikes idka fiske uti Åsunden, som med en Wik löper in i Soknen; men som han är ganska bårdjup, och thes botn mycket ojämn och stenig, så fås sällan fisk theruti på djupet. En Å rinner ifrån Sjön Birkarn, wid hwilken en Mjöl-Qwarn står med 3 par stenar, som går året om; och äro theslikes små Sqwalt-Qwarnar i Soknen, som allenast gå Höst och Wår. Förmån af Skog äga mäst alla Hemman, somlige ansenlig, men Måsby By aldeles ingen. Utsädet räknas i allmänhet på ett helt Hemman ej högre än till 5 a 6 tunnor årlige, och ther som största Skogsbygden är, icke högre än til 4; men här ersättes bristen på åker genom ymnigare Mulbete, doch är Ängen öfwer alt ganska liten. Jemte åkerbruket och Boskapsskötseln sågar Allmogen bräder wid 3 här i Soknen befinteliga Såg-Qwarnar, och säljer bräderna til Westerwik. Post-adressen är på Linköping och Linnäs Postgård. Säterier äro här:

1. Fröswik, Frälse-Säteri af 2 Hemman, som ligger en fjerdedels mil sjöledes och 3 ottondedels mil wagnwäg ifrån Kyrkan, och har 12 tunnors Utsäde, ansenlig Hårdwalls-Äng, godt Mulbete, stor och widsträckt Skog, litet Fiske i Åsunden, en Såg-Qwarn wid en Utjord, ett helt och 2 halfwa Bondehemman och 9 rå och rörs Torp, förutan 5 Torp på Utjordar och 2 Torp på Bondehemmans ägorna. Kugelhielmar hafwa förr ägt Säteriet och såldt thet til Hans Excell. Kongl. Rådet, Gref Jacob Spens, hwars Måg, Lagmannen Daniel Sparrsköld sålde thet til Lieutenanten Fredric Duse, efter hwilken Sonen, Lieutenant Leonhard Duse nu är theraf ägare.

2. Uttala, Frälse-Säteri af 2 Hemman, hwarunder Rummenebo af ett halft Hemman Frälse-Säteri är afhyst. Säteriet ligger en ottondedels mil ifrån Kyrkon och har 12 tunnors Utsäde, stor och widlöftig Kärr-Äng, knapt Mulbete, liten Skog, något Fiske i Rimmern och Åsunden, 3 halfwa Frälse-Hemman och 5 rå och rörs Torp, som til en del äro byggde på Rummenebo ägor. Uti Påwetiden har Uttala Gård warit ett Præbenda Diaconi, och hafwer then namnkunnige Härads-Fogden och Arrendatoren öfwer Kind och Ydre Härader, sedan Assessoren i Götha Hoff-Rätt, Pehr Matsson Stiernfeldt wid pass år 1630 byggt honom til Säteri, och bekom Landshöfdingen öfwer Narwen och thes Län, Arend Möller, Gården med nyss nämnda Stiernfeldts Dotter Barbro. Wid slutet af nästledne Seculo hade Simon Adam Möller Uttala til sin Säters-gård, och är han sidst såld til Lieutenantens Göran Armskölds Änke-Fru, Edla Catharina Ulf til Ekäng.

3. Wada, Frälse-Säteri af ett Hemman, som ligger en fjerdedels mil landwäg ifrån Kyrkan och har 6 tunnors Utsäde, tilräckelig Äng, nödtorftigt Mulbete, liten Skog och något Fiske uti en Wik af Åsunden. Säteriet har warit ett Scheidinge Gods, men blifwit utbytt af Lieutenanten Anders Koskull, som ägt Catharina von Schediding, och testamenterat thet til General-Lieutenanten och Landshöfdingen Baron Anders Koskull efter hwilken thet tilfallit Dottren Eleonora Koskull, som nu r ägarinna theraf och gift med Commendeur-Capitainen och Ridd. Clas Diedrich Breitholtz.

4. Stiernewik, Berustadt Krono-Säteri, N. 13 wid Wifolka Compagie. Tilförene har Säteriet, som består af ett och ett halft Hemman, hetat Oppeby, hwarunder Nederby om 3 fjerdedels, Bokstorp om 3 fjerdedels och Blåsebo om ett ottondedels Hemman äro afhyste, så at hela berustade Säteriet, som ligger wid Kyrkan, består af 3 och ett ottondedels Hemman. Thertil äro 16 a 18 tunnors Utsäde, tilräckelig Äng, nödtorftigt Mulbete, liten Skog, godt Fiske i Nimmern och Åsunden, som stöta intil ägorna, en Sqwalte-Qwarn, som går Höst och Wår, 7 och ett fjerdedels underlydande Bondehemman och 4 rå och rörs Torp. Stiernfeldtar hafwa förr ägt Gården, sedan Koskullar, och bebos han nu af nyssnämnda ägarinna til Wada.

Capellans-Bostället, uti Wæsby By, ligger ett litet stycke ifrån Kyrkan, och består af ett halft Krono-Hemman på ett skallot berg, som kallas therföre Torrberget, och litet Fiske uti Rimmern. Samuel Reuselius bekom Sacellaniet år 1709.

7. HÆGERSTAD, Consistoriel och Moder-Kyrka för OPPEBY.

Fordna tiders Swenska Handlingar förmäla, at wåre Swensk-Göthiske Män hafwa bland annat ock kallat sina Hedniska Offer-Hus Haurgr^[21], och synes icke olikt, at ett sådant Offer-Hus i Hedendomen stådt ther nu Kyrkan är byggd, och at hon i början blifwit kallad Haurgrstad, som igenom tidens längd kan hafwa förbytt sig til Hægerstad. Kyrkan, som är 36 alnar lång och 9 och en half aln bred, är belägen 4 och en half mil ifrån Linköping, och står på Krono-grund, Wäster om Sjön Stridern, ther marken är något högländ. Uti henne äro twänne wid hwarandra upstälde Altartaflor, af hwilka then til höger äro förärad från Grensholms fordna Hoff-Kyrka af Hans Excell. Kongl. Råd. och Grefwen Jacob Spens. The äro hwarannan helt lika, föreställandes uti wäl förgyldta bilder 3 gamla Män och twänne Qwinnor, som hafwa ett barn emellan sig, hwilket griper efter ett äple, och är St. Sigfrids Historia med mera afbildad på them. Prädikstolen, af Snickare-arbete, ses wara upsatt år 1581, tå han ock blifwit målad och förgyld; och är han utzirad med Frälsarens, Matthæi, Andræ, Johannis och Petri bilder. Taket inuti Kyrkan, med bräder paneladt, är så wäl som murarna målad med åtskilliga Bibliska Historier. Han är ock beprydd med Öfwerste-Lieutenanten Lovis Svanestiernas och Justitiæ Præsidentens i Norrköping, Daniel Lejonstiernas Hufwud-Banerer. Uti Sacristian förwares ett högt och ganska smalt Sten-Krus, som är åskådans wärdt, emedans Hoppets, Lucretiæ och Judits bilder äro anska nätt och wäl ritade ther omkring. Jntet Torn är wid Kyrkan, utan hänga Klockrona uti Trästapel, som blifwit upsatt år 1725, och hafwa the inga påskrifter.

Soknen bebos af 458 Personer, och består hon af 24 1⁄4 Hemman, bland hwilka 6 3⁄8 äro Skatte, 6 3⁄8 Krono, 9 1⁄4 Frälse, ett Hemman Frälse-Säteri, och 1 1⁄4 Prestegården. Thes längd är 3⁄4, och bredd 1⁄2 mil. Uti Öster gräntsar hon intil Ketilstad, i Söder til Oppeby, i Wäster til Eneby, Kisa och Ketilstad, och i Norr äfwenock til Ketilstad. Förmån af fiske äga en stor del af Soknens Jnwånare uti Sjöarna Åsunden, Striern och Nimmern, som til en del stöta in i Soknen. Qwarnar äro här inga, hwarföre Soknemännen betjena sig af Qwarnarna uti Oppeby och Tierstads Soknar. Få Hemmans Åboar hafwa Skog til husbehof, och somligt aldeles ingen, utan köpes then i Ketilstad Skogbygd. Jordmån är til större delen bördig Lera, och sås wid en Helgård wid pass 6 8 8 tunnor årligen. Äng har enhwar til nödtorft; men the fleste knappt Mulbete. Uti Sjön Nimmern är här en märkwerdig Flåttholme med trästubbar uppå, som wisat sig år 1749, tå han warit uppe öfwer watnet i 13 wekors tid, hwarefter han småningom sunkit och förswunnit: men wist sig samma år igen på ett och samma rum then 4 Sept. ett helt dygn, dock nog mindre. Samma Holme lät se sig åter igen then 4 Oct. 1756, tå han afmättes och befants wara 7 alnar bred och inemot 16 alnar lång; dock blef han ej längre synlig än til then 9 i samma månad. Och emedan Holmen altid wisat sig på samma ställe mellan en Ö och fasta Landet, har man försökt at finna honom på botnen med en lång stång, men icke kunnat räcka botn eller Holmen uti thes läge. Å orten är en gammal sägen, om nyssnämnda Flottholme, at han bebådar Krig när han wisar sig, hwilket man anser endast för en sägen, och tillägger honom samma egenskap, som Sal. Archiatern Urban Hierne, uti sine Flockar om watn, tillagt en dylik Holme uti Sjön Ralången i Frinneryd Sokn och Jönköpings Län. Post-adressen är på Linköping och Linnäs Post-gård. Ett enda Frälse-Säteri är i Soknen, nemligen

Wiksholm, som ligger en sextondedels mil ifrån Kyrkon wid Sjön Striern, och består af ett Hemman. Thertil äro 8 tunnors Utsäde, nödtorftig men til större delen Starr-Äng, knappt Mulbete, tilräcklig Skog, Fiske i Striern, som dock nu icke är särdeles at anse, sedan Fisken kalla Wintern mellan åren 1739 och 1740 merendels uti honom qwäfdes och dödde; hwilket man Wåren therpå nogsamt blef warse, tå död Fisk til stor myckenhet flöt i land. Efter then tiden har wäl Gädda, Abbor, Mört och Girss ökt sig igen i Sjön; men Braxen, hwarmed han förr nog warit wälsignad, ses ther nu ej mer. Til Säteriet lyda ock några Bondehemman och 2 rå och rörs Torp. Förr hafwa Ulfsparrar ägt Säteriet, som blifwit såldt til Hans Excell. Kongl. Råd. Grefwe Jacob Spens; och är nu Hans Excell. Riks Råd. Ridd. och Comm. af Kongl. Majestets Orden, Baron Anton Johan Wrangels Hus-Fru, Grefwinnan Anna Sophia Spens, ägarinna theraf

Kyrkoherdans Boställe, af ett och ett halft Hemman, ligger wid Kyrkon, och har 12 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng merendels starr, och knapt Mulbete. Pastoratet är vacant.

8. KETILSTAD, Consistoriel och Moder-Kyrka för TJERSTAD.

Uti Christendomens första början war Konung SVERKER then äldres Stam-Fader KETIL, Jarl eller en Fylkis Konung öfwer Kinden, och war then Hedniske willfarelsen så tilgifwen, at han uti hela try åren för sin död hade sitt tilhåll uti sin Graf eller Ättehög^[22], på thet han ej, efter sin mening, af the Christnas omgänge måtte blifwa förförd. Thenne KETILS Ättegrift förmenes warit ther nu Kyrkan står, och at Kyrkan efter hans lägerställe blifwit kallad Ketilstad. Wil äfwen ock sägas, at KETILS och hans Hus-Frus Ben skola wid thet tilfälle, tå Ättehögen bortgrofs, at få jämn plan åt Kyrkan, blifwit nedgräfne utmed Kyrko-muren å Norra sidon, ther jorden ännu är något uphögd. Om Kyrkons ålder håller man före, at Konung SVERKER låtit lägga grunden så wäl til henne som til Kaga och Kärna Kyrkor, förutan många andra i ÖsterGötland, och wisar hennes structur och tjåcka murar nogsamt, at hon är en med af the äldsta i Länet. Från början har hon icke warit så stor, som hon nu är; utan är sedermera tilökt, i synnerhet uti femtonde Seculo, hwartil Biscop Benedictus then tredje gifwit henne in loco ser. 6. ante Dominicam Palmarum anno 1440 ett ståteligit Aflatsbref, som på pergament skrifwit ännu förwares i Kyrkan: dock finnes ock, at hon förrut redan år 1357 har warit ett Kanike-Säte. Kyrkan är belägen på en hög sandbacke wid Södra ändan af Sjön Striern, och står på Krono grund 4 mil ifrån Linköping. J längden håller hon til yttre tornmuren 34 och en half aln, och uti bredden 10 och en half aln; men som hon nu är alt för liten åt Församlingen, så är beslutit, at aldeles nederrifwa henne til grunden, och å nyo bygga en större och rumrikare, hwartil en stor myckenhet Gråsten är redan framförd och andra materialier anskaffade, på thet byggnaden, om gjörligit är, som snarast må företagas. Altartaflan kan så wäl pryda Kyrkan tå hon blifwer större som nu, i thy hon uti wacker målning föreställer Frälsaren på Korsset, under hwilket Maria, Maria Magdalena och Johannes stå, och skal hon wara målad och upsatt år 1704; men Kyrkans förra Altartafla blef inwigd af Biskopen M. Henrico Tidemanni d. 4. Dec. Ann. 1494 med 7 beläten, tå han gaf thertil 40 dagars Aflat, och war tå en Dn. Esgerus Kyrkoherde eller Curatus. Prädikstolen pryder ock sitt rum. Han är mycket wäl målad, förgyld och försilfrad, samt utzirad med Frälsarens och Evangelisternas bilder; och har Öfwerste Lieutenanten Hans Hinrich von Knorring tillika med Församlingen genom sammanskott påkostat honom. En Kalk från Påwetiden är ännu i behåll wid Kyrkan, och läses på honom uti Munckstyl omkring handtoget: Jesus, och nedan omkring foten: Ave Maria, gratia plena, Dominus tecum, Benedicta tu in mulieribus et benedi — — — —. Klockorna hafwa förr hängt uti Stapel, thet en gammal Skrift witnar med thessa ord: Campanisterium ædificatum est anno 1514, men nu hänga the uti widt aflägsna Soknar, änskönt höga berg och stora Skogar så wäl inom som utom Soknen omgifwa Kyrkan å alla sidor. På then större Klockan står at läsa på thes Södra sido:

Siuhundra fyrti ett och tusende tillika,
Tå FRIDERICUS Kong: och Drottning HULDARICA;
Beprydde Swenskas thron, och Göthernas också;
Mitt ljud jag miste bortt, och månde åter få;
Förthenskul när mitt ljud, thet hinner till titt öra;
Tänk handen räckes ut, af GUD som wil tig föra;
Til huset ther hans ord, förnimmes med all kraft,
Hwar tu ock smaka får, thet söta ordets saft.

Å klåckans Norra sido står:

Renovata est hæc Campana, Norcopiæ 1751, sumbitubs Ecclesiæ Kiættilstadensis cura vero Pastoris Hermanni G. De Rogier. Petro Johannis in Hambra et Magno Joannis in Hoffstad Oeconomis Templi. Guten af Magnus Hultman.

På then mindre läses:

När sjutton hundrad år med femtio ett framflutit,
Från Jesu dyra börd, man annan gång mig gutit.

Tå warande Pastor Herman Gideon De Rogier. Norkiöping 1751 d. 16 Apr. af Mag. Hultman.

Märkeligit är, at Åskan, år 1706 then 30 Apr. wid midnatts-tid, slagit ned i Kyrkio-tornet och förorsakat ett starkt brakande under thet hon slagit bortt Hanen och Knappen, som ej blifwit igenfundne, nedkastat Flaggan, slagit af 2 bjelkar uti splitror, utan at itända Tornet. Märkwerdigt är ock, at år 1726, uti Sal. Probstens Jacobi Schultz tid, tå Prädikstolen blifwit flytt från Norra til Södra sidon i Kyrkan, och then Söd-Östra hwalfbogen til en del nederhöggs, har man funnit i sjelfwa grunden ett Refben af ene Menniskio til 2 alnars längd, som på samma ställe blifwit nedlagdt igen. Jbland gemene Man är wäl en sägen, at en Jätte eller Rese wid namn Ketil skal hafwa funderat Kyrkan, och at hon efter honom blifwit kallad Ketilstad, samt at han och hans Fru skola ligga begrafne å Norra sidon om Kyrkan, ther jorden är något uphögd: men som redan förmält är, at Ketil Jarl icke warit then Christna läran tilgifwen, så kan så mycket mindre honom Kyrko-byggnaden tilägnas, änskönt hon fått sitt namn efter hans Ättehög. Dock är möjeligit, at nyssnämnda Refben kan wara efter honom tagit uti hans Ättehög, tå the öfrige benen nedergrofwos, och honom til åminnelse inlagdt i muren; emedan stora Menniskior och Jättar then tiden och långt therefter ännu funnos i Swerige: ty år 900 lefde ROLF RAGVALDSON, som war en Ättling af Upsala Öfwer-Konung SIGURD RING, och så stor, at sällan någon Häst fants, som kunde bära honom^[23].

Soknen bebos af 844 Personer, och består af 40 5⁄8 Hemman, ibland hwilka 7 7⁄8 äro Skatte, 3 Krono, 25 Frälse, 3 1⁄2 Frälse-Säteri, och 1 3⁄4 Prestegården. Längden af Soknen är 2 1⁄2 och thes bredd 2 mil. J Öster stöter hon intil Åtwed och Dalhem, i Söder til Hägerstad och Oppeby, i Wäster til Tierstad, och i Norr til Wårdnäs. Åtskilliga Jnsjöar äro i Soknen, och störst ibland them Ämmern, Åländern, Härsjön och Glyben. Åsunden stöter ock här in å Söd-Wästra sidon. Uti Jnsjöarna fångas Abbor, Gädda, Ål, Braxen, Mört, Laxöringar, Norss, Laka och Sik. Wid hwarje By äro wäl Sqwalte-Qwarnar, som stå wid the mellan sjöarna rinnande små Åar; men som the ej oftare än Höst och Wår äro i gång, så mala Soknens Jnwånare sin mästa Säd uti Tierstad Sokn. Wid Säterierne äro ock Såg-Qwarnar, som ej eller oftare äro i gång än Höst och Wår. Soknen är indelt uti fyra fjerdingar, af hwilka Söder-ås och Norr-ås fjerdingarne merendels äro Skogbygd: i the andra 2 är wäl ock någon Skog; men så finnes ther likwäl Hemman, som äga aldeles ingen. Jordmån består af åtskillig slags Lera, på thet så kallade Slättlandet; men uti största Skogbygden är Swartmylla och Sandör. Utsädet wid en Helgård kan räknas til 6, 7 a 8 tunnor årligen, och sås nog hwete på Slättlandet, ther thet ganska wäl wil fort. Äng är här til hwart och ett Hemman tilräcklig, fast än hon merendels bestå af starr-wall; men Mulbetet knapt, i synnerhet på Slättlandet. Til husbehof brännes här Tegel och Kalk, och hafwes ej afseende therpå, at Kalksten måste köpas och hämtas från långt aflägsne Soknar. Thesutan sysselsätter sig ock Allmogen med Tjäras brännande, Redskaps-wagnars gjörande, Laggkärils, Skrinnors och Slädors förfärdigande; och är fallen för allehanda handtwerkerier och handaslögder, i synnerhet för Smidjande, som idkas nästan uti hwarje By. Utom en myckenhet Ättebackar på åtskilliga ställen i Soknen, besynnerligen mellan Kyrkan och Prestgården, är här intet ålderdomsmärke. Säterier äro här:

1. Norrö, Frälse-Säteri af ett Hemman, som ligger en half mil ifrån Kyrkan, och har 7 a 8 tunnors Utsäde, ansenlig Äng, godt Mulbete, medelmåttig Skog, litet Fiske, en Såg-Qwarn på Fallewike ägor, 7 och 5 ottondedels Bondehemman, ett rå och rörs Torp, och 3 Torp på Bondehemmans ägorna. Hans Excell. Kongl. Råd. Gref Jacob Spens har förr ägt Egendomen, som tilfallit först hans Dotter, Lagman Daniel Sparrskölds Fru, Grefwinnan Hedwig Christina Spens, och nu thennas Dotter-Dotter, Fröken Taube uti arf.

2. Söderö, Frälse-Säteri af 2 och ett halft Hemman. Thet ligger en god half mil ifrån Kyrkan och har 16 a 18 tunnors Utsäde, nog Äng, kostligt Mulbete, ansenlig Skog, litet Fiske, en Såg-Qwarn, 3 och 2 ottondedels Bondehemman, 5 rå och rörs Torp, och 2 Torp på Bondehemmans ägorna. Justitiæ-Præsidenten Daniel Lejonstierna har ägt Säteriet i sin tid. Sedermera har Öfwersten Johan Bordon warit ägare theraf: nu är thet thennes Dotter, Öfwerste Lieut. Hans Hinrich von Knorrings Änke-Fru, Regina Bordon tilhörigt.

Kyrkoherdans Boställe af ett och 3 fjerdedels Hemman ligger wid Kyrkan och har 14 tunnors Utsäde, tilräcklig Äng, knapt Mulbete, liten Humlegård, Skog til husbehof, och ett Dagswerks-Torp. Probsten Herman Gideon De Rogier blef här Kyrkoherde år 1738.

Capellan bor wid Annexan, som är belägen en fjerdedels mil ifrån Moder-Kyrkan.

9. TIERSTAD, Annexa til KETILSTAD.

J allmänhet är i bruk at kalla Kyrkan Tierstad: men uti ett then Lärde ÖstGöthens Claudii Örnhielms egenhändiga Manuscript, p. 52., kallar han henne både Tierstad, Tyärestad och Kiärrstad, hwilket sidsta tycks wara rättast, när man anser belägenheten wid Kyrkan; ty ett litet stycke ifrån henne möter ett ganska widsträckt Kärr, som omringar Kyrkowallen på Östra och Södra sidorne, och ser man utmed Kärret, på Söd-Östra sidon om Kyrkan, en liten Ekbacke, på hwilken åtskilliga Ättegrifter äro, hwaraf slutes, at Hedningarne på then Backen wid Kärret haft Offer-Lund, som i anseende til thes läge blifwit kallad Kiärrstad, hwilket namn sedermera ock Kyrkan blifwit tillagdt, tå hon byggdes. Men man kan ock kalla på the tankar, at ther nu Kyrkan är byggd, uti Hedendomen sielfwa Offerstället warit, och afgudenom Thor blifwit offradt, som ock kallas Tier; ty Tier bemärker Thor eller Gud på Finska eller Lappska^[24], och at Kyrkan således icke orätt kallas Tierstad. Märkeligit är, at hon från början warit aldeles rund upmurad, och tror man, i henseende til thet som berättes om Solna Kyrka, som ligger wid pass en fjerdedels mil ifrån Stockholm uti Upland, at hon skal wara then äldsta i thet Länet och byggd uti Christendomens första början, innan the Påwiske begynt bygga Kyrkorna i fyrkant^[25]; äfwen thenna kunna wara then äldsta i thetta Län, och äfwen först i Christendomens början byggd. Uti Öster är Rundelen i urminnes tider tilökt med en Chorbyggnad, och för några år sedan blef Kyrkan eller Rundelen å thes Wästra sido tilbyggd med 18 alnars längd. Murarna blefwo upförde af Tegelsten, och står om Byggnaden följande anteknadt under Chorets hwalfbåge: Impensis partim Ecclesiæ, partim donationibus, Generosissimarum Comitum B. M. D:næ Beate Bonde et D:næ Annæ Sophiæ Spens, ampliatum ad occasum renovatumque est hoc templum A:o S. R. MDCCXXXIII, pigmentis vero ornatum MDCCXXXV. Kyrkan står på Frälse-grund, 3 och 3 fjerdedels mil ifrån Linköping, och en fjerdedels mil ifrån Moder-Kyrkan, och håller 42 alnar i längden och 13 och en fjerdedels aln i bredden på Rundelen. Altartaflan är icke mycket gammal, föreställande i wacker målning Frälsaren på Korsset med Maria, Maria Magdalena och Johanne under Korsset. Prädikstolen af Bildthuggare-Arbete, wäl målad, försilfrad och förgyld, är utzirad med Frälsarens och Evangelisternas bilder. Taket är med bräd-panel. Uti Kyrkan underhålles och wårdas en Scheidinge Graf af Familien, hwaruti ibland andre en Leionburgh hwilar, hwilken til åminnelse hans Hufwudbaner blifwit upsatt i Kyrkan med följande påskrift: Kongl. Maj:ts Tro Tienare och wælbestælte Öfwerste Lieutenant af Östgöthiske Infanteriet, den Ædle och Wælborne Herre, Herr GEORG FREDRICH LEIONBURGH^[26] til Hallstadh, ær född i Prenzlou i Brandenburgh A:o 1638 d. 14 Julii, och afsomnade i Gudi på Hallstadh d. 7 Jan. 1692. Öfwer Rundelen af Kyrkan är wäl ett litet nätt och prydeligit Torn, men dock förklent til Klockorna, som therföre hänga uti Trästapel, och ses then ena wara guten år 1619 och then andra 1622. En Utjord äger Kyrkan, som med 12 Dal. Kopp. mynts årlig ränta är gifwen från Skedevi Säteri; äfwenock ett Änge-kärr, som räntar årligen til Kyrkan 9 Dal. Kopp:mt, och är skänkt ifrån Hallstad Säteri. Under thet at Kyrkan blef byggd, funnos brände Kål uti muren, hwilket wittnar om olycklig wådeld, som henne i fordna tider öfwergått, änskönt man ej wet när thet skedt.

Soknen är ganska tätt bebyggd, och bo uti henne 1020 Menniskior, änskönt hon icke är mer än 1 1⁄2 mil lång och en mil bred. Thes Hemmantal bestiger sig till 44 1⁄2 Hemman, bland hwilka 12 5⁄8 äro Skatte, 1 3⁄4 Krono, 25 5⁄8 Frälse, och 4 1⁄2 Frälse-Säteri. J Öster gräntsar hon intil Åtwed och Ketilstad, i Söder äfwenock til Ketilstad, i Wäster til Eneby, Ulrica och Nykil, och i Norr til Wådnäs. Någre få Jnsjöar äro i Soknen, och af them Åmmarn, som är ganska fiskrik, och ligger dels Öster i thenna, dels i Ketilstad Sokn, then störste; och uti honom fås Gädda, Braxen, Abbor, Mört, Sutare, Lake, litet Lax, Rudor, Biärck, Sarf, Ål, Lögor och Norss. Mjöl-Qwarnar äro här 4, som gå Höst och Wår med 2 par stenar, men, i brist af watn, om Sommaren icke mer än med ett par. Sex Såg-Qwarnar gå här äfwen Höst och Wår, och tages Såg-Timret Wäster i Soknen, ther en ansenlig Skogbygd är. Norr i Soknen är wäl ock något Skog til nödtorft, men Söder i Soknen aldeles ingen. Jordmån består merendels af Sand och litet Lera uti Skogbygden, ther 4 a 5 tunnor i thet högsta kan sås wid en Helgård, men närmast intil Kyrkan, som ligger uti Södra ändan af Soknen, är styf Lera, på hwilken sås mycket Hwete, emedan then är ganska bördig, och har hwarje Helgård i thenna nägd 8, 10 a 12 tunnors årligt Utsäde. Ängen är tilräcklig til hwart Hemman, äfwenock Mulbetet uti Skogbygden; men ganska skrint Söder i Soknen. Utom then myckenhet Hwete, som säljes härifrån til Städerna, säljer Landtmannen äfwenock Beck och Tjära, som här brännes, samt Bräder och Laggakäril. Märkwerdige äro här tekn efter twänne Skantsar wid Rimforssa Gästgifware-gård, på Södra och Norra sidon om Strömmen, och wil sägas, at the blifwit gjorde år 1611 tå Commendanten Christer Somme gaf up Calmare-Slott til the Danske, at afhålla them, i fall the skulle söka tränga sig fram i ÖsterGötland; fast än the ock kunna warit upkastade at afhålla then uproriske Nils Dackes parti uti Konung GUSTAV then Förstes tid. Post-adressen är på Linköping och Linnäs Post-gård. Säterier äro i Soknen:

1. Bersebo, Frälse-Säteri af ett Hemman, som ligger en fjerdedels mil ifrån Kyrkon, och har 8 a 10 tunnors Utsäde, skön Äng, godt Mulbete, tilräcklig Skog, ymnigt Fiske i Åmmern och Ålandarn, samt 6 rå och rörs Torp. Förenämnde Hemman skal blifwit byggdt til Säteri af en Öfwerste Pihlfeldt; sedan hafwa Gyllenpistolar ägt Säteriet, som nu är Ryttmästaren Adam Rottkirck tilhörigt.

2. Hallstad, Frälse-Säteri af ett Hemman, som äger 10 a 12 tunnors Utsäde, wäl Äng, knappt Mulbete, och Fiske i Jernlunden. Thet ligger en half mil ifrån Kyrkon, har har Ståthållaren Otto von Scheiding år 1634 warit ägare theraf, sedermera har en von Scheiding, som warit gift med Öfwerste-Lieutenanten Leionburg, för år 1692 ägt Säteriet, hwilket genom arf sidst tilfallit Qwartermästaren Samuel Ephraim Engelcrona.

3. Schedewi, Frälse-Säteri af 2 och ett halft Hemman. Thet ligger ett litet stycke ifrån Kyrkon, och har 20 tunnors Utsäde, ansenlig Äng, nödtorftigt Mulbete, litet Skog och härligt Fiske. Härunder lyda 13 hela Bonde-Hemman, som gjöro dagswerken wid Gården, och 6 hela Hemman, som betala Penninge-skatt för dagswerken: hit höra ock 7 Torpare, som hafwa sina Torp på Bonde-hemmans ägorna. En Rålamb har såldt Säteriet til en von Scheiding; men sedan Hans Excell. Kongl. Råd. Gref Jacob Spens genom köp blifwit ägare theraf, är thet tilfallit Hans Excell. Riks Råd. Ridd. och Comm. af Kongl. Majestets Orden, Baron Anton Johan Wrangels Hus-Fru, Grefwinnan Anna Sophia Spens, thes nu warande ägarinnan.

Capellans-Bostället ligger wäl wid Kyrkon, men dock i Ketilstad Sokn, och består af 3 ottondedels Krono-Hemman, hwartil äro 3 tunnors Utsäde, dålig Äng, skrint Mulbete, liten Skog, och en liten Humlegård. Capellan brukar ock Kyrkons Utjord mot 12 Dal. Kopp:mts årlig afgift: och är nu Lars Hoffström Capellan sedan år 1728.

10. WÅRDNÆS, Consistoriel.

Kyrkan står på Krono grund, 2 och en half mil ifrån Linköping, wid ett Näs, som sträcker sig ut i Sjön Regn, på hwilket Näs, förmodeligen uti the bullersamma och oroliga tider här i Landet förr warit, ett Wårdtorn eller Wårdkase stådt; och synes troligt, at Kyrkan i anseende til samma omständighet blifwit kallad, såsom ordet skrifwes uti gamla Handlingar, Wardanäs och Wårdnäs, eller Wålnäs, efter nu brukeligit utnämnande af Allmogen. Huru gammal hon är, therom har tiden icke lämnat oss någon underrättelse, dock hålles före, at thes Östra del, är jemnårig med the fläste Kyrkor i Länet. Om hennes ålder och tillika fordna anseende, kan thet dock tjena til bewis, at redan år 1397 war en D:n. Johannes Swartapræst ej allenast här Curatus eller Kyrkoherde; utan ock tillika Canonicus Lincopensis, som then tiden war nog förnämt. Nu håller hon i längden med CHoret 54 alnar, och i bredden 15 och 3 fjerdedels aln, sedan hon blifwit tilbyggd, wid thes Wästra Gafwel, åren 1738 och 1739, genom Fru Grefwinnan och Feldtmarskalkinnan Anna Maria Falkenbergs givmildhet, hwilken tilökning är af Tegel upmurad. Sedermera är hon, år 1746, inuti prydelige målad och wäl inredd för egna medel. Altartaflan tycks wara ifrån Påwetiden, och berömmer hon sin Mästare, som uti Bildthuggare-Arbete henne mycket wäl förfärdigat och med guld öfwerdragit. Prädikstolen är ansenlig stor och beprydd med Frälsarens och Evangelisternas bilder, som tillika med Prädikstolen är med hwit Oljeferg öfwerstrukne och med guld utzirade wid år 1710, tå han ock blifwit upsatt. Orgelwerket är wäl litet, och intet swarande mot Kyrkan, sedan hon blifwit tilbyggd, men dock uti tämmeligen godt stånd. Taket inuti Kyrkan är paneladt. Tid efter annan äro wäl åtskillige Adeliga Personer här begrafne, fast än them til åminnelse inga Hufwud-Baner blifwit upsatte. En Tafla med några Wersar är likwäl här, til äreminne upsatt efter Margarethæ Grip til Bro, som warit Birge Nilssons til Winäs Dotter, och gift med the olycklige Riddaren Sten Baneer, som undergick dödsdom i Linköping år 1600. Hon hade then lyckan wara Storwördigast i åminnelse Konung GUSTAF then Förstes Syster-Dotters Dotter, och afled på Bro then 10 Martii år 1586. Wersarna wil man ock til Läsarens tjenst här antekna, som så lyda:

Här hafwer sin lägerstad till hwila och roo
Then WÄlborna Fru Margareta til Bro,
Herr Sten Baneers Huusfru kär,
Som nu hos Gud wisserligen är.
Hon war född genom Guds Nåde
På fäderne och Möderne både
Af högbördig Slächt ridderlig:
Herr Birge Nilsson Friherre så loflig
Til Wienäs hennes fader wär här,
Konung Gustaf war hennes Moders Moderbroder kär.
Hon war af hjertat Gudfruchtig och from,
Som hölt Guds ord för sin högsta rikedom,

Och des predikanter och lärde Män
Halp hon rikelig som en gunstig wän,
The Nödstälte, fattige och arme
Lät Hon sig mildeligen öfwer förbarme,
Så at ingen ifrå henne tröstlös gick
Med mindre han hielp och undsättning fick.
Till denne werlds förgänglighet
Hade hon misshag af rett Gudfruchtighet,
Och hennes högste kärlek, luft och behag
Bar hon til Guds helge ord, bud och lag,
Och lath them wara hennes ende rettesnöre
Til thet hon här tänckte och wilde giöre:
Snarast sagt, hon så af Gud begåfwad war,
At hon ett godt ryckte med sig i grafwen bar;
Ty hafwer hon nu bekkommet i sannhet
Hennes tros ändalyckt en ewig salighet.
Hon hädan afsomnade ganska Christelig
På Broo hennes SÄtesgård hugnelig,
Åhr efter Christi helge födelse tid
Femton hundrat åttetijo Sex i then tid
Uti Martii månad den tijonde dag det hände
At hon skildes ifrån denne werds elende.
Gud henne förläne nådelig
En upståndelse ährofull och gladelig.
Amen, Amen säge här till endrächtelig
The Gudfruchtige alle samtelig.

Tilförene har ock en Tafla warit upsatt i Kyrkan om Konung ALBRECHTS fängslande, med följande rader:

Mille, trecenteno, ter trino, bis quadrageno,
Mathiæ festo, magnæ litis memor esto,
ALBERTI Regis captivi, dum casdit ægis,
Cumque fuis natus hic ERICUS erat superatus:
Præful Scarensis capitur, Dux Megapolensis,
Cum triplici Comite, cum victo milite rite:
Armigeri numerus quotus est vix novit Homerus:
Ipse locus litis Svecis est florida vitis.

Kyrkio-Torn är här icke, utan hänga Klockorna uti Trästapel, och har then större ingen påskrift, men på then mindre läses allenast följande: Pastor i Wålnæs H. Sven Wallin. Lars Månsson i Zettra. Guten i Norköping af Elias Arenhardt år 1713.

Mellan 1250 och 1260 Personer äro nu boende uti Soknen, som består af 64 3⁄8 Hemman, bland hwilka 14 3⁄4 äro Skatte, 6 Krono, 28 3⁄8 Frälse, 14 Frälse-Säteri och 1 1⁄4 Prestegården. J längden håller hon 1 1⁄2 mil och uti bredden 1 1⁄4 mil. Henne möter i Öster Wist och Åtwed, i Söder Ketilstad och Tierstad, i Wäster Nykil, och i Norr Skeda och Wist. Jnsjöar äro här 25 stycken, af hwilka Regn och Jernlunden äro the störste; och fås ymnig wälsignelse på hwarjehanda Fisk theruti. Gädda, Abbor, Braxen, Mört, Ål, Lax, Lake, Girss, Rudor, Sarf, Norss och iärkar fångas i synnerhet uti them. Genom nyssnämnda Sjöar rinner then bekanta Ån Stång; äfwen åtskilliga små Åar mellan Jnsjöarna; men som the merendels stå torre om Sommar-tiderne, så kunna the wid them upbyggde 6 Såg-Qwarnar icke gå oftare än Höst och Wår, tå Allmogen endast sågar bräder til husbehof: emedan somlige Hemman icke äga mer än nödtorftig Skog, och andre hafwa liten eller aldeles ingen. Jordmånen består merendels af en stark Lera, som icke är serdeles bördig, och sås ej högre än 4, 6 a 8 tunnor årligen wid ett helt Hemman. Utom Åkerbruket sysselsätter Allmogen sig med Hjuls och Wagnars förfärdigande, them the sälja tillika med Ryor, Kött, Talg, Ost och Smör på Marknader och eljest, at therigenom få penningar til sina årliga utskylder. Wårtiden hugges och fångas här nog Gäddor, som torkas och säljas. Äng och Mulbete är i halfwa Soknen til nödtorft; men i then öfriga delen ganska knapt och skrint. Säterier äro här:

1. Brokind, Frälse-Säteri om 5 Hemman, som förr hetat Bro. Thet ligger 3 ottondedels mil ifrån Kyrkan, och är ganska wäl byggdt med 3 ansenliga nya Stenhus, förutan flere Stenhus-byggnader åt Betjeningen. Thes förmån uti Åker, Äng, Mulbete och Fiske är ansenlig. Här är ock en Mjöl-Qwarn med 3 par stenar, som går året om, en Såg-Qwarn, ett Tegelbruk til husbehof, och en myckenhet wackra Ekar på ägorna. Under Säteriet är ett ansenliget förråd på Bönder och Torpare. På Bro hafwa ÖstGötha Konungar, som lefde i 10 Seculo, och woro Stamfäder för Konung SVERKER och hans ätt^[27], och år 1359 sålde Konung Waldemars Sone Sons Son Eric, med sin Moder Helga Amunds Dotter, Brokind för 200 Lödige Mark silfwer til sin Styfbroder, Bo Jonson Grip^[28]: men år 1501, 1529, samt 1552 skrefwo sig Natt och Dag til Bro, och har Vice-Præsidenten i Götha Hoff-Rätt, Hinrich Georg Falkenberg genom Gifte bekommit Säteriet med Elisabeth Gustafs-Dotter Natt och Dag. Nu är hans Sone Son Lagmannen Melcher Falkenberg theraf ägare.

2. Hambra, Frälse-Säteri af 2 Hemman, som ligger en mil ifrån Kyrkan wid Sjön Jernlunden och har 10 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng och Mulbete, liten Skog, godt Fiske, 3 fjerdedels Bonde-hemman och 4 rå och rörs Torp. Lieutenanten under Hertig JOHANS Lif-Fana, Christer Drake, som dödde år 1619, skref sig til Hambra; och bekom Öfwersten Arendt Johansson Möller Säteriet med sin Fru Christina Drake. Efter theras död tilföll thet theras Son, som hade Maria Beata Stuart til Fru, och efter hans dödeliga frånfälle enda Dottern i Arf, som sedan dödde ogift, och lemnade Säteriet til sin Moder, Maria Beata Stuart, hwilken dödde år 1758 och testamenterade thet til Lieutenanten Carl Johan Stuart.

3. Kusebo af 2 Hemman Frälse-Säteri, hwarunder Besebo af 2 halfwa Hemman äro afhyste, så at Säteriet nu består af 3 hela Hemman. Thet ligger en fjerdedels mil ifrån Kyrkan och har wackert Utsäde, skön och god Äng, godt Mulbete och tilräcklig Skog. Säteriet är ett Jacobskölde-Gods och såldt til Majoren Gabriel Gyllenstål, hwilken åter såldt thet til Grefwinnan Anna Maria Dahlberg, som warit gift med Öfwerste Lieutenanten von Beijer. Nu lyder thet til Wæsterby Säteri, som med sina ägor stöter här intil.

4. Wæsterby, Frälse-Säteri af 3 Hemman, hwarunder Torp af 2 halfwa Frälse-Hemman är afhyst; och består nu Säteriet af 4 Hemman. Från Kyrkan ligger thet en ottondedels mil, har stort Utsäde, god Äng, godt Mulbete, stor Trägård och ymnigt Fiske. Under thetta Säteri så wäl som under Kusebo lyda många Bonde-hemman och Torp, hwars Åboar förrätta Gårdsbruket wid bägger Säterierna. Nyssnämnda Grefwinna Dahlberg har ock ägt thetta Säteri, som tilfallit Lagmannen Johan Franck uti arf. Han sålde them bägge til Öfwersten, nu mera Gen. Majoren och Riddaren Baron Wollmar Reinhold Stackelberg, hwilken genom byte mot andre Gods afstod them til General Majoren, Öfwersten och Riddaren, Gref Adam Horn, som sidst sålde them til Præsidentens i Götha Hoff-Rätt, Germund Cederhielms Änke-Fru, Grefwinnan Anna Maria Lewenhaupt.

Kyrkoherdans Boställe är belägit wid Kyrkan och består af ett och ett fjerdedels Hemman med 10 tunnors Utsäde, swag Äng, knapt Mulbete, Skog til wedbrand, och Fiske i Sjön Regn, utmed hwilken och Prestegården ligger. Under Prestegården brukes ock utjorden Kläppe-qwarn mot årlig Skatt til Kronan. M. Emundus Ælf tog emot Församlingen år 1742.

Capellan brukar och bebor en Utjord wid Kyrkan mor årlig Skott til Kronan, och har på Utjorden 3 tunnors årligt Utsäde, litet Äng och knapt Mulbete M. Christer Grönwall är nu år 1759 blefwen Capellan.

II. Ydre Härad.

Ehuru man bemödat sig utgrunda och utforska hwad ordet Ydre, eller som the ock nämnes uti gamla bref och handlingar, Ythre, Yder och Yderœ, månde betyda, så har man dock icke kunnat få någon sannolik betydning therå, och nödsakas therför gå ordets bemärkelse med stillatigande förbi. Häradet inbegriper uti sig 302 38 hela Hemman, bland hwilka 90 34 äro Skatte, 41 14 Krono, 110 12 Frälse, 52 Frälse-Säteri, och 7 78 Prestegårds-Hemman. Under förenämnda Hemmantal äro med inberäknade 11 78 från Rumskulla, och 26 58 från Askeryd, om hwilken redan förmält är, at the ligga i thetta Härad och lyda til Öster-Götland. Tingstället är uti Sund Sokn, ther thet af ålder säges hafwa warit, såsom på thet lägligaste ställe i medelpuncten af Häradet. Thes Sigills devise tycks wilja utmärka antingen twänne Berg eller twänne Jord-delar, och kan thet förra hafwa afseende på Ortens beskaffenhet, och thet sednare på the 2 Härader, som lyda til ett och samma Fögderi. Omkring randen af Sigillet står at läsa: Yders Herede Singn. I längden räknar man Häradet wara 5 och uti bredden 2 och en half mil: och gräntsar thet i Öster til Kisa och Tirsrum uti Kinden, i Söder til Rumskulla uti Småland och Sewede Härad, samt Jngatorp och Hult i Södra Wedbo Härad, och är märkeligit, at Gräntseskilnaden går emellan bägge Länen fram midt igenom Stufwan wid en Frälse-gård i Wästra Ryd Sokn, benämnd Sjögle; så at när the tilredt maten i Småland, äta the i Öster-Götland. I Wäster möter Askeryd och Södra Wedbo Härad i Småland, och i Norr Åsbo i Göstrings Härad och Wästra Harg i Wifolka Härad uti Öster-Götland. Til belägenheten är Häradet mycket bergigt och Skogigt; dock hafwer thet stora upodlade slätter af åkrar och ängar mellan then mängd af Sjöar och Gölar, som äro mellan the höga Bergen. Jordmånen är här ganska fruchtbar, så at Skörden på the små Åkerfelten, af hwilka årligen, uti hela Häradet, en treding besås med Råg, och en treding med Wår-säd, tå then tredje tredingen ligger uti träde och hwilar, merendels är ymnig, Gräswäxten uti en stenig mark frodig, och Mulbetet ganska närande, hwarigenom hender, at hwar och en här i Häradet har sin tilräckeliga födo at thet som Åkerbruket och Boskaps-skötseln kastar af sig. Thenne naturens förmån har lockat många Herre-Män, at här kööpa sig Hemman at bebo, som blifwit förwandlade til Frälse-Säterier; och kan man uti intet Härad upräkna så många, som i thetta. Beklagans wärdt är, at then ansenliga Skog, som här är, icke har then nytta med sig, som Skogarna på andra orter af thetta Län, the ther tjena Harmmar-Werk och Städerna. Wore förthenskul önskeligit, at en Canal öpnades til Norrköping och Öster-Sjön från Sjön Somen, som med sina Wikar stiger up uti åtskilliga thetta Häradets Soknar; så kunde publica och privata Werk, samt Skepsbyggerierne hafwa nytta af then grofwa och mogna Skog, som här ligger och rottnar, dels efter Windfällen, dels efter Swedje-land, med hwilka Utsädet här å Orten underhjelpes; ther man så wäl på the högsta bergen mellan then tätaste Skog, som uti dälderna på åkerfälten ser Råg wäxa. Nyss nämnda Sjö Somen, som behållit allmänna Sjö-namnet, i thy at Some är ett och samma som Sjö^[29], hålles före at wara 5 och en half mil lång och 2 och en half mil bred med sina mångfaldiga Wikar, hwarigenom han ock förmenes wara 12 mil uti omkrets. Fisken uti honom är ganska fet och wälsmakande, och fångas årligen en stor myckenhet Gädda, Abbor, Mört, Ål, Röding, Lax, Sik, Strömming, Lake och Wimbor, andre fiskslag at förtiga. Om fiskens Lektid uti Somen wil man wid thetta tilfälle til Läsarens nöje meddela nedanstående berättelse^[30]. Uti Häradet äro 7 Församlingar med sine Sokne-Kyrkor, nemligen 1. Swinhult, 2. Wästra Ryd, 3. Sund, 4. Asby, 5. Torpa, 6. Norra Wi, och 7. Malexander; men som några Hemman ifrån Rumskulla och Askeryds Soknar äfwen lyda til thetta Härad, så följer man billigt then ordning, som i Jordboken wedertagen är, och på sina behöriga ställen nämner sidstbemelte Soknar med the Hemman, som lyda til Fögderiet Följer således

1. RUMSKULLA.

Thenna Sokns Kyrka med the fläste Hemman ligger uti Calmare Län, hwarom redan förmält är, och lyda endast af them til thetta Härad 17 78 Hemman, bland hwilka 10 14 äro Skatte, 1 34 Krono, och 6 14 Frälse, och kallas then delen af Soknen Rumskulle Skate. Ydre-Compagniets Fendriks-Boställe Målebo af ett Hemman Krono, bör här i synnerhet nämnas med sine förmåner, som bestå uti 5 tunnors Utsäde, Äng til 40 lass, Humlegård til ett pund, nödtorftig Skog och en Mjöl-Qwarn^[31].

2. SWINHULT, Annexa til WÄSTRA RYD.

Man lärer icke obilligt kunna påstå, at Kyrkan bör heta Swidjehult och icke Swinhult, althenstund Slättmarken, som hon är byggd uppå, lyder til Hemmanet Swidjehult, och kallas så, efter ett Skogshult, som i fordna tider på henne blifwit afswedjat. Hon står på Krono grund, 11 och en half mil ifrån Linköping och en och en half mil ifrån Moder-Kyrkan; och är wägen mellan Kyrkorna, som ock går ett stycke genom Sunds Sokn, ganska beswärlig, så at man, i synnerhet Höst poch Wår, med möda kan rida ther fram. Mitt uti Soknen är Kyrkan upbyggd af träd, och håller nu uti längden 26 alnar, sedan hon år 1722 wid Östra Gafweln blifwit tilbyggd, och i bredden 12 alnar. Nyssnämnda år blef ock then Östra delen målad. Sacristian är redan af ssten upmurad, och lärer Församlingen wara omtänkt, at med tiden äfwen bygga Kyrkan af Sten. Torde ock härtil, så mycket snarare blifwa föranlåten, som Myror tagit sitt tilhåld under Wästra Gafwelen, och gjort ther en märkelig skada på Fot-syllet och närmaste stocken therintil: ehuru man ock anwändt åtskilligt til theras fördrifwande; äro the dock ännu näppeligen utödde. Altartaflan är ganska wacker uti Bildthuggare-Arbete förfärdigad och inköpt år 1754 för 450 Dal. K:mt. Hon föreställer uti Bilder Frälsaren på Korsset, och under Korsset Mariam och Johannem, sant åfwan til öfwer Taflan, Frälsaren med Seger-fanan i handen, trampandes på Ormen, menniskio-Slägtets förförare. Prädikstolen är äfwenock af Bildthuggare-Arbete med wäl målade och förgylda bilder. Klockorna hänga uti Trästapel, som är mycket runkande, när thet ringes: är förthenskul wid en Sokne-stämma omtalt, at en ny bör icke långt til upsättjas. Then mindre Klockan, som icke swarar mot then större, är guten ganska lång och smal, som tycks utmärka hennes höga ålder.

Soknen bebos af 500 Personer, och bestiger sig til 23 14 Hemman, bland hwilka 13 äro Skatte, 8 Krono, och 2 14 Frälse-Säteri. J längden anses hon för at wara 2 och uti bredden en mil, och stöter hon på Östra sidon intil Norra Wi och Tirsrum, på Södra til Rumskulla och Jngatorp, på Wästra til Wästra Ryd, och på Norra til Sund och Norra Wi. Någre små Jnsjöar äro i Soknen med litet Gäddor, Abborar och Mörter. Sqwalte-Qwarnar äro här wäl 30 stycken, men en enda Tull-Qwarn, som dock står om Sommaren, för watnbrist skul. Twå Såg-Qwarnar gå här likwäl merendels året om. Hela Soknen består af stor Skogbygd, och kan man ej räkna årliga Utsädet här på ett helt Hemman högre än 2 tunnor. Kärrwall< är här tilräcklig, men ganska liten Hårdwall, och nödtorftigt Mulbete. Någre då Hemman hafwa Humlegårdar. Hela Soknen igenom måste man betjena sig af Ridhäst, emedan ingen wagn-wäg är ännu upbruten. Post-adressen är på Eksiö. Nu för tiden är intet Frälse-Säteri uti Soknen; men tilförene har Hambra Hemman warot Säteri, som för wanhäfd eller andra orsaker tilfallit Kronan, och nu bebos af Bönder: dock har thet ännu then förmån at icke wara underkastadt Rote-håll.

Capellans-Bostället Skuru af ett halft Krono-Hemman ligger litet stycke ifrån Kyrkan, och har endast en och en halftunnos Utsäde, litet Äng, nödtorftigt Mulbete, och Skog til husbehof. Åkren war förrut mycket stenbunden, men är nu genom stenbrytning mycket förbättrad af Petr. Cederwall, som tog emot Sacellaniet år 1753.

3. WÆSTRA RYD, Consistoriel och Moderkyrka för SWINHULT.

Ortens skogiga och steniga mark wisar ögonskenligen, at Kyrkan blifwit kallad Ryd i anseende til then beswärliga röyning här i Soknen blifwit gjord och än gjöres; ty ordet Ryd wil så mycket säga som Rödja^[32]: men at hon kallas Wästra Ryd, sker i anseende til thes belägenhet i Wäster ifrån i Öster belägna Östra-Ryd i Skärkinds Härad. År 1543 lades förenämnda Ryd och Swinhult under Sund, tå Dn. Benedictus blef Pastor på sidstnämnda ställe. Hans efterträdare och Måg, Dn. Magnus Johannis behölt them tilhope ett år; men tå han år 1574 blef transporterad til Asby, skilgdes åter Ryd och Swinhult ifrån Sund, och hafwa Pastores sedan warit wid Ryd. Wil sägas, at Kyrkan warit ärnad at byggas på Ingelstorps ägor, en ottondedels mil therifrån hon nu står; thet tycks ock styrka sannolikheten, at på samma ställe finnes en myckenhet sten hopsamlad, och wisas ännu hörnstenarna: men så kan man ock falla på then mening, at stenarna äro en lemning efter ett Hedningarnas Offerställe, som blifwit förstördt, tå Christendomen tiltog och Kyrkor byggdes. Om Kyrkans rätta ålder wet man ingen ting at berätta: men at hon warit uti godt stånd år 1350, tå Diger- eller then stora eller swarta döden äfwen här i Landet grasserade, har man här sedt på ett gammalt pergament, hwarpå en versus mnemonicus finnes sådan: Rastrum tricrumbum, spiutlongum, maxima pestis. Samma år äro ock många fastigheter gifna til Kyrkan och Prestegården för the aflednas själaro, som dock alla äro sedermera Kyrkan och Prestegården afhände. Kyrkan står på Krono grund, 10 mil ifrån Linköping, uti Norra ändan af Soknen, på en högd utmed en Biörk-lund, som är emellan Kyrkan och Sjön Östra Lägarn eller Lejeln, som han i Socknen kallas; och är hon 34 alnar lång och 14 alnar bred. Altartaflan är aldeles lik then uti Swinhults Kyrka, om hwilken nyss förrut nämndt är, och är upsatt år 1722, tå hon blifwit inköpt för 522 Dal. K:mt af Kyrkans medel. Prädikstolen ses wara upstäld år 1691, tå han kostat Kyrkan 367 Dal. K:mt; och är han uti Bildthuggare-Arbete gjord med wacker målning och förgyldning, samt utzirad med Frälsarens och Evangelisternas bilder. Höger om Aaltaret är then Bockiske Familiæ-Grafwen, och läses på thes uphögning på Södra sidon: Her under liger begraffven de Edle Wælborne Fruun, F. MÄRTTA RIIBING^[33], Fru til Mallma, och afsomnade 1622 d. 3 Junii, samt den Wælborne Juncker ARFFVE BOCK, hvilken afsomnade 1631 d. 30 Jan. Gud giffve dem medt aalle utwalde en fröydefulle upståndelse. Efter flera andra af Familien, som hwila i grafwen, äro theras Hufwud-Baner upsatte i Kyrkan, och läses under ett af them: Edle och Wælborne Herre, Her BENKT BOCK, fordom Herre til Mallma, Kyrkeslætt, Odhensiö och Sundsöö, æhr född A:o 1600 d. 2. Febr. och i Herranom afsomnat på sin Gård Mallma d. 1 Apr. 1676. Under ett annat står: Kongl. Maj:ts tro tienare och Major af Infanteriet, Wælborne Herrn, Herr LINNARDT BOCK til Mallma och Sunsöö, ær född hit til werlden åhr 1661 d. 8. Sept. I Herranom saligen afsomnad åhr 1734 d. 23 Dec. Ändteligen är under ett annat at läsa: Kongl. Maj:ts tro tienare och Leutnant under et Compagnie af Smålandz infanterie och Cronobærgz Lææn, den ædle och wælborne Her LEONHARDT ENHÖRNING, född 1639 d. 18 Dec. och död A:o 1701 d. 12 Febr. Kyrkan är utan Torn, och hänga thes 3 Klockor uti Trästapel, som blifwit upsatt år 1687, sedan then förre, dels af förrottnelse, dels af ett starkt Åskeslag, natten mellan then 24 och 25 Julii år 1686 blifwit oduglig och osäker. Mellan-Klockan har allena påskrift, och läses å thes ena sido:

CAROLUS XII. Rex Sveciæ, vivat Patriæ Pater.
Anno 1709, då warande Församlings Herde Nicolaus EgbyEnsis.
Thenna klocka ær guten til Wæstra Ryds kyrka af Elias Arenhardt.

Å andra sidon står:

Min klingande röst är at församla
Både höga, låga, unga, gamla
Til HErrans Hus at låfwa Gud,
O Menniska jag tig påminner,
Sök nåd hos Gud, tu nåden finner,
Och wandra i hans helga bud.
Wil tu bland fromma Christna wara,
Och sidst til ewig frögd upfara,
Gå som enär tu hör mitt ljud.

Tantum.

Inwånarenas antal i Soknen bestiger sig till 800 Personer, och består hon af 34 7⁄8 Hemman, bland hwilka 11 5⁄8 äro Skatte, 4 1⁄2 Krono, 13 3⁄4 Frälse, 4 Frälse-Säteri, och ett Prestegården. Hennes längd utgjör en och thes bredd 3 fjerdedels mil, och gräntsar hon i Öster til Sund, i Söder til Swinhult och Jngatorp, i Wäster til Askeryd, och i Norr äfwenock til Sund. Någre Jnsjöar äro här, och ibland them Norr i Soknen Östra Lejeln eller rättare sagt Lägarn, som han ock kallas, ty Lä bemärker lugn, och garn betyder Sjö^[34], så at Sjön har sitt namn af sin belägenhet uti lugn mellan Skogar och Berg. Häruti fångas Gädda, Abbor, Mört, Sik, Lax, Ål och Kräftor, dock icke til mängd, emedan Sjön ej är särdeles fiskrik, och thertil med har gallstrand, samt en bergig och stenig botn. Från Wästra Lejeln til then Östra rinner en Å, som faller in wid Olstorp och ut wid Forsnäs Säteri, hwarifrån hon söker sig fram til Miölby-Swart- eller Stor-Ån. Tull-Qwarnar äro här inga, tå the i Soknen upbyggde Sqwaltor, i brist af watn, ej äro i gång, mala Sokneboerne sin Säd wid Olstorp i Askeryd, och Forsnäs i Sund Sokn. Söder i Soknen är tilräcklig, men Norr ut och närmast Kyrkan liten Skog, och har man god wagn-wäg å thenna sidon, hwaremot the i Söder boende icke hafwa annat än en beswärlig rid-wäg. Jordmån är merendels öfwer alt Swartmylla, undantagandes närmast Kyrkan, ther någon Sandjord är, och kan man räkna Utsädet på en Helgård Norr i Soknen til 4 tunnor, men Söder ut högst til 3. Litet Hårdwallshö berges på en stenig mark, dock upfyller Starrhöt bristen, emedan hwarje Hemman har tilräckligt af thet Hö-slaget; och af Mulbete likaledes the måste; fast somlige hafwa litet och skrint. Humlegårdar äro här på få ställen. Post-adressen är på Eksjö och Wästra Ryd. Säterier äro här:

1. Mallma, Frälse-Säteri af 3 Hemman, med 16 tunnors Utsäde uti tredings-jord, wäl och god Äng, skönt Mulbete, tilräcklig Skog, Fiske uti Sjöarpe-Sjön och Östra Lejeln, en husbehofs Mjöl-Qwarn och en Såg, som gå Höst och Wår, 8 hela Bonde-Hemman, samt 8 rå och rörs Torp. Säteriet ligger en fjerdedels mil ifrån Kyrkan, och war ett Bocke-Gods redan uti thet 16 Seculo. Nu är Öfwerste-Lieutenanten och Riddaren Pehr Stålhammar med sin Fru Ella Bock ägare theraf.

2. Salebo, Frälse-Säteri af ett Hemman, som ligger en half mil ifrån Kyrkan, och har 2 a 3 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng af starr och hårdwall, äfwenock nödtorftig Skog och Mulbete, litet Fiske, 2 halfwa Bonde-hemman och 6 rå och rörs Torp. Enhörninge Familien har ägt Säteriet, som nu är Probsten Jöns Mörling i Askeryd tilhörigt.

Kyrkoherdans Boställe Ryssnæs af ett halft Hemman, ska wara afdelt från twänne Hemman uti Lagmansryd för 500 år sedan, och skänkt til Prestegård af en wid namn Peter Stake. Thes belägenhet är på ett Näs wid Östra Lejeln, litet stycke ifrån Kyrkan, och äro här wid 2 tunnors Utsäde, liten Äng, knpat Mulbete och Fiske i Östra Lejeln. Wid Kyrkan har förr warit ett gammalt Kyrko-Register på pergament skrifwit, uti hwilket, bland mycket annat stådt antecknat: In Siöarp est una Curia, videlicet quarta pars villæ, quam dedit Venerabilis Matrona Ingeburgis de Fyrenææs. Item in Siöatorp unum pratum dictum INgridemad, quod dedit quædam Ingridis A:o 1340 ab incarnatione Domini^[35].

Thessa ägor hafwa blifwit Kyrkan eller Prestegården afhände, och emedan Prestegårdens förmåner wore ganska ringa, har Konung JOHAN then III. genom bref, daterat Wadstena then 5 Febr. 1578, befalt, at fjerdedelen uti Siöarp skulle utbrytas, efter förenämnde Kyrko-Register, och läggas til Prestegården; men som Kyrkoherden Anders Olai ändock uti sin tid icke kunde härwid hafwa sin utkomst, benådade Konung GUSTAF ADOLPH honom then 22 Apr. 1627 med halfwa Krono-Hemmanet Jngelstorp på lifstid, och blef samma benådning confirmerad af Drottning CHRISTINA then 26 Aug. 1646. Sedan samtyckte Kongliga Regeringen then 30 Nov. 1660, at Kyrkoherden Anders Oshagius äfwenock skulle få behålla nämnde Hemman; men år 1674 tjen 4 Julii blef thet anslagit på Lönen åt Landshöfdingen uti Jönköpings Län, Johan Mörner, och warade så til år 1692 then 8 Sept. tå Konung CARL then XI:te gaf thet åt Kyrkoherdarna wid församlingen til ewärdelig ägo. Wid thetta Hemman, som ligger en fjerdedels mil ifrån Prestegården, äro 2 tunnors Utsäde, liten Äng, knapt Mulbete och nödtorftig Skog. Andreas Siöström har förestådt Församligen sedan år 1753.

4. ASKERYD.

Af thenna Sokn ligga 26 38 Hemman uti ÖsterGötland och lyda til Ydre Härad, af hwilka 3 äro Skatte, 4 58 Krono, 9 34 Frälse och 9 Frälse-Säteri. Thenne delen af Sokn kallas Lägerbo-bygd, emedan then ligger emellan Sjöarna Östra och Wästra Lägarn. År 1733 försöktes wäl af några, at the måtte kunna få thenne delen lagd til Ryd, såsom beqwämligare tit hörande; men försöket blef icke gynnadt med framgång. Säterier äro här til Ydre Härad lydande:

1. Ålstorp, som består af 2 Hemman Frälse-Säteri, förutan Swarstorp äfwen af 2 Hemman Frälse-Säteri, hwilka therunder äro afhyste, så at nu hela Säteriet består af 4 Hemman. Här ifrån är en och en fjerdedels mil beswärlig wäg til Sokne-Kyrkan, hwarföre Herrskapet på Gården merendels reser til Ryds Kyrka, tit en half mil god wagn-wäg är. Säteriets förmåner bestå uti nödtorftig Åker och Äng, knapt men godt Mulbete, Skog til nödtorft, godt Fiske, Tull-Qwarn och Såg, liten Trägård, 6 Bonde-hemman och 11 rå och rörs Torp. Mörner-Familien har länge ägt thenne Egendom, som nu är Lieutenanten och Grefwen Carl Gustaf Mörner tilhörig.

2. Tunnarp, Frälse-Säteri af 2 Hemman, som har 12 tunnors Utsäde, tilräcklig Äng, godt Mulbete, nödtorftig Skog, Fiske i Wästra Lägarn, någre Bonde-Hemman, samt rå och rörs Torp. Säteriet ligger en och en half mil ifrån Sokne-Kyrkan, hwarföre man äfwen härifrån reser til Ryds Kyrka, som ligger endast en half mil ifrån Säteriet, til hwilket Majoren och Riddaren Carl Broman är ägare. Han har ock i Soknen

3. Bubbarg, som är berustadt Krono-Säteri af 2 Hemman, förutan Kråmarebo af ett ottondedels Hemman, hwartil förmånerne uti Åker, Äng Mulbete och Skog icke äro serdeles store.

5. SUND, Consistoriel.

Kyrkan är en gammal Moder- och kan hända, Härads-Kyrka, såsom belägen midt i Häradet. Redan år 1372, i Konung ALBRECHTS tid, war Dn. Petrus Plebanus (i. e. Kyrkoherde) in Swnde Prowast in Ydhro. Nu är til henne ingen Annexa eller Red-Kyrka; dock finnas, at Konung GUSTAF then Förste lagdt år 1543 Ry och Swinhult til Annexas under Benedicto Georgii, som war probst och dödde år 1572; tå the ock skildes härifrån, hwarom redan förmält är pag. 60. Kyrkan står på Krono grund, 9 mil ifrån Linköping, uti en däld wid ett litet Sund, som är midt på en Jnsjö; och är handgripligt, at hon i anledning af nyssnämnda Sund är worden kallad Sunds Kyrka. Twå gånger syns hon wara tilbyggd på längden, änskönt man icke wet när thet skedt: och håller hon nu 40 och 3 fjerdedels alnar i längden och 11 och en half aln uti bredden. Thes Altartafla är köpt för Kyrkans medel år 1684, och afdelt uti trenne afdelningar, föreställandes uti then nedersta, Mariæ bebodelse; uti then mellersta Christi födelse; och uti then öfwersta, Christi omskärelse, alt uti wäl gjorda bilder. Prädikstolen af Bildthuggare-Arbete, med Frälsarens och Evangelisternas Bilder, är til Kyrkan förärad år 1658 af Major Magnus Drake til Graby och Bulsjö, och med Kyrkoherdens Petri Hals bekostnad å nyo målad år 1684. Theslikes är ock Orgelwerket om 6 stämmor, som år 1756 blifwit köpt från Kisa Kyrka för 1000 Daler Kopp:mt, föräradt til Kyrkan af Assessoren uti Collegoio Medico, Doct. Zacharias Strandberg; men som thet behöfde någon förbättring, så anwändes 212 Daler Kopp:mt thertil af Kyrkans medel. Uti Sacristian har Drake Familien, och uti Choret Rææf Familien sina Grafwar. Efter några af Familierna, som hwila theruti, ses theras Hufwud-Baner i Kyrkan upsatte, och läses under thet första: Kongl. Maj:ts tro tienare och Commendeur wid Ammiralitet, Wælborne Herr MAURITS GRUBBE, född hit til werlden 1680 d. 23 Jan. och afled på sin Sætesgård Siöwiken d. 18 Junii 1736. Under thet Andra står: Kongl. Maj:ts fordom tro tienare och Major, den Ædle och Wælborne Herre, Herr MAGNUS DRAKE til Gaby, Bulsiö och Fostorp, föddes A:o 1616 d. 25 Apr. och i Herranom afsomnade d. 17. Sept. 1693. Under thet Tredje läses: Kongl. Maj:ts tro tienare och fordom Capitain Lieutenant af Cavalleriet, den ædle och wælborne Herre, Herr ARWID DRAKE til Forsnæs, föddes på Graby 1616 d. 11 Maji och uti Herranom afsomnade på Forsnæs A:o 1687 d. 4. Aug. Under thet Fjerde står: Den ædle och wælborne Herr JOHAN DRAKE til Graby &c. afsomnade d. 12. Sept. 1667. Under thet Femte ser man: Kongl. Maj:ts tro tienare och Fendrich wid Östgötha Infanterie Regemente, den ædle och wælborne Herrn, Hr. JOHAN RÆÆF, Herre til Graby och Kulla, född på Sånna d. 15 Dec. 1671, blef död på Kulla d. 13 Nov. 1744. Sidst läses under thet Sjette: Kongl. Maj:ts fordom tro tienare och Capitain af Jönköpings Læhns Infanterie, den ædle och wælborne Herre, Herr KNUT DRAKE til Ekeholm, ær född uppå Ekeholm d. 9 Julii 1641, och i Herranom afsomnade på Ekeholm d. 2 Febr. 1699. Kyrkan hade then olyckon, at hon genom Wådeld itändes år 1660 then 7 April, tå hon och Klockstapeln lades i asko: och emedan wid Kyrkan intet Torn war muradt, byggdes tå å nyo en annan Trästapel, uti hwilken Klockorna hänga, och är på then större samma påskrift som på henne warit, innan hon blef sidst omguten år 1744, så lydande:

Funera plango Fulgura frango Sabbatha Pango
Excito Lentos Dissipe ventos Paco cruentes.
Jag är genom elden sluten
Och af Magno Hultman guten
År 1744.

Then mindre ses wara guten år 1679. År 1724 gjordes Kyrkans Fenster större, så at hon nu är ganska ljus och wacker.

Wid thetta tilfälle wil man ej eller förtiga, at en Prestman, wid namn Simon, år 1543, stådt så wäl på Prädikstolen här i Kyrkan som Asby kyrka, och uppäggiat Allmogen mot Konung GUSTAF under Dacke-bullret, med sådane ord: Jag skal Messa i dag och ropa hämd i himmelen öfwer then omilde Konungen och hans afföda, och alle the hans tjenare äro, gjörer så J både Män och Qwinnor, hwar wid sitt namn, och J alle som hämd ropa kunne, at han måtte få ett nederfall och aldrig upresa sig igen, och bekom han sitt wälförtjenta straff therföre^[36].

Soknen måtte wara en sund ort, emedan Pästen, som år 1711 här i Landet grufweligen grasserade, icke kom här in. Personernes antal är här nu 860, och består hon af 36 1⁄8 Hemman, af hwilka 8 äro Skatte, 3 3⁄4 Krono, 16 7⁄8 Frälse, 6 1⁄2 FrälseSäteri, och ett Prestegården. Uti längden är hon 1 1⁄2 och uti bredden 1 1⁄4 mil, gräntsandes i Öster til Norra Wi, i Söder til Swinhult, i Wäster til Ryd och Sjön Wästra Lågarn, och i Norr til Asby. Jbland Jnsjöarna äro Sund-sjön wid Kyrkan, och Östra Lägarn the störste. The Fisk-slagen som fångas uti thenna, äro uti Ryd Sokns beskrifning redan nämnda, och uti Sund-sjön fås allenast Gädda, Abbor och Mört. Wid the mellan Sokne-Sjöarna rinnande små Åar stå 3 Mjöl- och 3 Såg-Qwarnar. Skog äga allenast få hemman, och köpes then merendels til the fläste Hemmans förnödenhet från nästgräntsande Soknar. Jordmån är Swartmylla och Sand, som icke gifwer här mer än 4 a 5:te Kornet uti wanlig bergning, och sås wid hwarje helt Hemman 10 tunnor uti tredings-jord eller treskifte. Äng är här endast til nödtorft, och Mulbete knapt; men så säljes likwäl äfwen ifrån thenna Sokn Oxar, Smör, Kött, Talg, Ost och litet Humle. Af gamla Minnes-märken har här warit wid Oppeby By en wäl uthuggen Runsten, til 5 och en half alns högd åfwan jord, och är skada, at han för någon tid sedan blifwit sönderslagen och förstörd. Förenämnda Runsten så wäl som en myckenhet Ättebackar, af hwilka 18 kunna räknas på Prestegårds ägor, wittna nogsamt om Ortens ålder, hwilket äfwen bestyrkes thermed, at Skogarna här genom tidens längd äro mer utödde, än i the nästgräntsande Soknar. Post-adressen är på Linköping, Kisa Postgård och Bulsjö. Säterier äro här:

1. Bulsjö, som förr hetat Bulåsa, af en Jätte, (såsom traditionen är) wid namn Bule, som ther skal bodt, dödt och ligga under en af the ther befinteliga upresta Ättestenar. Gården består af 2 Hemman Frälse-Säteri, som ligger 5 ottondedels mil ifrån Kyrkan, och har 14 a 16 tunnors Utsäde, nog Starr-Äng, tilräckligt Mulbete och Skog, litet Fiske, en Miöl-Qwarn och Såg-Qwarn, 18 rå och rörs Torp, ett rå och rörs Hemman, och thes förutan 4 och 3 fjerdedels Bonde-Hemman. Major Magnus Drake har aldraförst upbyggdt Säteriet, och är nu thes Sone-Son, Major Otto Magnus Drake ägare theraf.

2. Ed, Frälse-Säteri af ett halft Hemman, som ligger en half mil ifrån Kyrkan och har 5 a 6 tunnors Utsäde, liten Äng, knapt Mulbete, liten Skog, Fiske uti Östra Lägarn, 2 och 3 fjerdedels Bonde-hemman, och ett rå och rörs Torp. Båt-Familien har förr ägt Säteriet, sedan Enhörningar, och nu är Lieutenanten Arvid Reinhold Gardemein theraf ägare.

3. Forsnæs, Frälse-Säteri af ett Hemman, som ligger en fjerdedels mil ifrån Kyrkan, och har 5 a 6 tunnors Utsäde, liten Äng, knapt Mulbete ,liten Skog på Frälse-Hemmans ägor, Fiske uti Östra Lägarn, 2 Miöl-Qwarnar, hwarthera med 2 par stenar, en Såg, 4 hela Frälse-Hemman och 7 rå och rörs Torp. Capitain-Lieutenanten Arvid Drake, som dödde år 1687, har ägt Säteriet, hwilket sedermera blifwit såldt til Feltmarskalken och Præsidenten i Götha Hoff-Rätt, Gref Carl Gustav Mörner, och åter af thennes Arfwingar til Öfwersten och Riddaren Baron Nils von Ungern Sternberg, hwars Dotter, Fröken Christina Charlotta nu äger thet.

4. Graby, Frälse-Säteri af 2 Hemman, som ligger en fjerdedels mil ifrån Kyrkan, och har 9 a 10 tunnors Utsäde, liten Äng, skrint Mulbete, tilräcklig Skog, Fiske uti Sund-sjön, liten Humlegård, 2 hela Bonde-hemman, 10 rå och rörs Torp, och ett Torp på en Utjord. Drake Familien har länge ägt Säteriet, som nu är Axel Leonhardt Rææf tilhörigt.

5. Sundsö, Frälse-Säteri af ett halft Hemman, som ligger 5 ottondedels mil ifrån Kyrkan på en Ö uti Östra Lägarn, med watn å alla sidor omgifwet. Härtil äro 4 a 5 tunnors Utsäde, god Äng, godt Mulbete, liten Skog, Fiske i Östra Lägarn, och ett rå och rörs Torp. Bock Familien har förr ägt Säteriet, och förmenes wara thet äldsta i Soknen: genom Arf är thet tilfallit Majoren Otto Magnus Drake, thes nu warande ägare.

Kyrkoherdans Boställe Hielmseryd, af ett Hemman, ligger en ottondedels mil ifrån Kyrkan, och har 9 a 10 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng, knapt Mulbete, liten Skog, Fiske uti Sund-sjön, liten Humlegård och 2 Torp, sedan thet tredje Torpet Portebro för mer än 80 år sedan är inlagdt til äng. Magnus Ekstrand är nu Pastor ifrån år 1734.

5. ASBY, Consistoriel.

Ther Kyrkan står har förmodeligen uti Hedentima warit Offer-ställe, efter hwilket then wid Kyrkan belägne Byn eller nu warande Prestegården blifwit kallad Asby, althenstund ordet As betydde hos Hedningarne ett och samma som Gud^[37] eller Oden, then the dyrkade och Offrade; och är Kyrkan sedermera worden kallas Asby efter Byn. At hon heter efter Byn lärer ingen kunna neka: men som man ock på Runstenar ser, at Asa är ett menniskio-namn, så kan wäl wara, at Byn heter Asby efter sin första åbo och upodlare, och icke efter något Offer-ställe. Jungfru Maria har Kyrkan warit helgad, som ses uti ett af Biskopen D. Hans Brask utgifwit Aflats-bref år 1513^[38]: och är hon byggd på Krono grund, 8 och en fjerdels mil ifrån Linköping; hållandes i längden 44 och en half och uti bredden 10 och 5 ottondedels alnar. Om thes egenteliga ålder wet man ingen ting berätta: men år 1687 är hon tilbyggd af träd å Norra sidon, 13 alnar i längden och 15 alnar i bredden; äfwenock år 1718 å Södra sidon til 13 och en half alns längd och 15 alnars bredd, tå then Norra Kors-kyrkan blef tillika beprydd och målad med åtskilliga Bibliska Historier. Altartaflan afbildar Frälsaren på Korsset med Maria och Johanne ther under: hon är inköpt för 450 Daler Kopp:mt af Kyrkans medel, och upsatt år 1727. Prädikstolen, som är stor och ansenlig, samt wäl målad och utzirad med Frälsarens och Evangelisternas bilder, är förärad til Kyrkan år 1749 och Fendriken Bengt Bentson Rææf och hans Fru Margaretha Drake på Sånna. Lieutenanten Bengt Rææf på Falla har skänkt Orgelwerket om 8 stämmor, som kostat 2400 Daler Kopp:mt: Thenne Herrn har ock thessutan begåfwat Kyrkan i mång annor mål, som honom til wälförtjent äreminne här nämnes. Hans Familia har sin Graf i Kyrkan, ther åtskilliga Hufwud-Baner äro upsatte någre til åminnelse, som ther hwila. Under ett af them läses: GÖRAN RÆÆF, Capitain och Herre til Sånna, afsomnade d. 4. Augusti 1680. Under ett annat står: Kongl. Maj:ts tro tienare och Lieutenant wid Östgötha Infanterie Regemente, Den Ædle och Wælb. Herrn, Herr LENNARDT RÆÆF, född på sin Fædernesgård Sånda år 1667, blesserad i slaget wid Helsingborg d. 28 Febr. 1710. död i sitt Qwarter i Skåne, Færs Hærad d. 20 Martii samma år 1710. Noch läses under ett annat med Bock wapnet: ESBIÖRN SWENSON. Af Familien hwila ock uti en Graf på Kyrkogården BENGT RÆÆF och thes Fru ELIN BOCK, hwars namn och wapn them til åminnelse äro uthuggne på Grafsten med årtalet 1663. Här äro trenne Klockor, och emedan Kyrkan har intet Torn, så hänga Klockorna uti Trästapel. På then största står at läsa å ena sidon:

Jag är en ljudand malm, som kallar på mitt wis,
Men tu som wett har fått, gif Gudi låf och pris;
Kom när jag kallar tig, tag wara på Guds ord,
Så blir tu ewigt säll, ja säll på thenna jord.

Johan Wenelius, P. &. P.

Å andra sidon:

Lieutenanten Wælborne Herr Göran Armsköld med des kæra Fru Edla Catharina Ulf på Ekæng, hafwa gifwit til denna klockas omgjutande 300 Daler Kopp:mt.

För gafwan til mig gafs wälsigne HErren Gud!
Ty mycket then förökt min ljufwa klang och ljud.
Guten i Norrköping år 1733,
af Magnus Hultman.

På Mellan-Klockan står åfwanomkring:

Gudi æra, Landet frid och salighet.

Å thes ena sido läses:

När ADOLPH FRIEDRICH Konung war,
Mig hit til Asby gifwit har
Herr Bengt Rææf till Falla,
Som Orgor och Ljus-Kronor tre
Til Kyrkan skänkt, ther finnas the,
Han prisas bör af alla,
Som jag hit månde kalla.

Höger om Wersen står Bengt Rææfs, och til Wänster om Wersten Brita Stråles namn; thesutan står ock å Klockans andra sido anteknat:

Landshöfding GUSTAV ADOLPH LAGERFELDT.
Biskop, Doctor ANDR. OL. RHYZELIUS,
Pastor JOHAN DURRÆUS.
Guten i Norrköping af Magnus Hultman,
år 1755.

Then minsta Klockan är ganska gammal och har ingen påskrift; men är märkwerdigt om henne, at hon år 1718 gifwit ljud ifrån sig 3 gånger om ljusa dagen, neml. klockan 9, 12 och 2, utan at någon rört wid henne, hwaraf the gamle i Soknen tagit sig anledning at spå til något högt och besynnerligit dödsfall i Landet. Är ock en gammal sägen, at Askeryds Klocka på samma sätt låtit höra sig år 1660, tå Konung CARL then Tionde i Götheborg blifwit död, och uti Rim-Krönikon pag. 390 talas ock om en Klocka som ringde sig sielf. Orden lyda så:

Een klokka ringde sik sielff töss wär
Swa at ther war ingen menniskia när.

Ehuru ogrundade Spådomar äro, så sannades likwäl förenämnda spådom genom Konung CARL then XII:tes död, tå han samma år then 30. Nov. blef skuten wid Fredrikshall i Norrige.

Inwånarenas antal i thenna Sokn är wid pass 1360 Personer, och består hon af 63 3⁄4 hela Hemman, bland hwilka 17 3⁄4 äro Skatte, 7 1⁄4 Krono, 26 1⁄4 Frälse, 10 1⁄2 Frälse-Säteri, och 2 Prestegården. Henns längd kan wara 2 1⁄2 och thes bredd 3⁄4 mil. J Öster gräntsar hon til Somen och Norra Wi, i Söder til Sund, i Wäster til Askeryd, i Nordwäst til Torpa, och i Norr til Malexander, som ligger Norr om Sjön Somen. Jnsjöar äro här många, och ibland them Raklängen, Skär-Sjön, Ösjön, Gransjön, Tången, Wålen och Winningen the störste. Mellan Jnsjöarna rinna små Åar fram, som söka Somen, och stå wid them 2 Skatte Mjöl-Qwarnar och en Såg, förutan en myckenhet Sqwalte-Qwarnar, som gå Höst och Wår. Större delen af Hemmanen hafwa Skog; men the närmast Somen belägne äga aldeles ingen, utan köpa then af sine Grannar, och i andra Soknar. Jordmån består uti Swartmylla och Sandjord, och äro Åkrarna mycket stenige och bergige under matjorden, så at sädeswäxten ofta tager skada, i synnerhet när stark torka infaller. Utsädet kan här å orten icke räknas til mer än 2 a 2 och en half tunna årligen på ett helt Hemman, til 5:te och 6:te kornet uti äring; dock hafwa the fläste Hemman wäl Äng, änskönt hon nog är beswärad af sten, buskar och ljung. Mulbete är här äfwenock tilräckligt, så at många Kreatur kunna underhållas; hwarigenom Oxar, Smör, Kött, Talg och Ost til en stor myckenhet föryttras från thenna Sokn til Städerna. Något humle säljes ock härifrån. Ättebackar ses på åtskilliga ställen, som wittna om ortens ålder, och at Hedningarna haft Offerställe så wäl som sine hemwister här å orten. Post-adressen är på Linköping, Kisa Postgård och Bulsjö. Säterier och Boställen äro i Soknen:

1. Alarp, Frälse-Säteri af ett Hemman, som är belägit 7 ottondedels mil ifrån Kyrkan, och har 4 tunnors Utsäde, liten Äng, knapt Mulbete, Risbränsle på en Utjord, Fiske i Somen, och en wacker Trägård. Orrhane och Biörnramme Familierna hafwa förr ägt Säteriet, som blifwit såldt af en Stiernlo til Lieut. Göran Armsköds Änke-Fru, Edla Catharina Ulf; men genom byte och köp blifwit Majoren Otto Magnus Drake tilhörigt, och bebos nu af thennes Dotter-Måg, Kongl. Lif-Drabanten Carl Ephraim Kock.

2. Ekæng, Frälse-Säteri af ett Hemman, som ligger en och en ottondedels mil ifrån Kyrkan, och har 6 tunnors Utsäde, liten Äng, knapt Mulbete, liten Skog, godt Fiske i Somen, nog Ekskog, nätt Trägård, små Humlegårdar, 4 och ett halft Frälse-Hemman, och 2 Torp på Flanhults ägor. Säteriet är ett Armskölde-Gods, altsedan år 1628, tå Ryttmästaren Johan Armsköld blef adlad och war ägare theraf, och efter honom hans Son Capitain-Lieutenanten Olof Jöransson Armsköld, som dödde år 1686. För någon tid sedan är thet tilfallit Ryttmästaren Fröbergs Fru uti arf; och är nu Lieutenanten Fröbergs Dotter, som är ogift, och står under Förmynderskap, ägarinna theraf.

3. Norrby, Frälse-Säteri af 3 Hemman, hwarunder Dämpekulla af ett halft Hemman Frälse-Säteri är afhyst, så at Gården nu består af 3 och ett halft Hemman. Säteriet ligger en fjerdedels mil ifrån Kyrkan, och har 10 tunnors Utsäde, nödtorftig kärr- och Ma-Äng, skrint Mulbete, widsträckt ung Skog, Fiske i Sundsjön, en Såg-Qwarn och 5 små rå och rörs Torp. Efter Öfwerste Lieutenanten Christer Horn, har Lennardt Bock ägt Säteriet, och såldt thet til General-Majoren och Landshöfdingen Baron Lorens Clerck. Nu är thennes Dotter, som warit gift med General-Lieutenanten Eberhard Bildstein, ägarinna theraf.

4. Redeby, Frälse-Säteri af ett Hemman, som ligger en half mil ifrån Kyrkan, och har 6 tunnors Utsäde, liten Äng, knapt Mulbete, och litet Skog uti en Hage. Ryttmästaren Sandersleben har först upbyggdt Säteriet, som sedermera blifwit såldt af thes Dotter Anna Christina til Vice-Härads-Höfdingen Johan Swanhals, och är nu Ryttmästaren Dettlof Heldenstedt theraf ägare.

5. Sånarp, Frälse-Säteri af ett Hemman, som ligger 3 ottondedels mil ifrån Kyrkan, och har 4 tunnors Utsäde, liten Äng, knapt Mulbete, liten Skog til wedbrand, och ett och ett halft Frälse-Hemman. Rosensablar hafwa förr ägt Säteriet; sedan Jonas Adam Duse: och är nu Sonen, Christer Duse ägare theraf.

6. Sånda, gammalt Frälse-Säteri af ett Hemman, som ligger 3 fjerdedels mil ifrån Kyrkan, och har 8 tunnors Utsäde, tilräklig Äng, knapt Mulbete, Fiske i Somen, liten Mjöl-Qwarn med ett par stenar, som går Höst och Wår, 3 rå och rörs Torp, nog Ekskog, wacker Trägård och Humlegård. Rææf Familien har länge ägt Säteriet, som nu innehafwes af Fendrikens Bengt Rææfs Änke-Fru, Margareta Drake, såsom Morgongåfwe-Gods.

7. Södermåla, Frälse-Säteri af ett Hemman, som har 4 tunnors Utsäde, tilräcklig Äng, godt Mulbete, stor Skog, Fiske i Somen och Ösjön, och 5 rå och rörs Torp. Säteriet ligger en mil ifrån Kyrkan, och har warit Drake-Familiens; men tilfallit Bock Familien uti arf, som såldt thet til Vice-Härads-Höfdingen Johan Swanhals. Sedermera är halfwa Säteriet å nyo såldt til Ryttmästaren Dettlof Heldenstedt, och halfwa til Assessoren i Götha Hof-Rätt, Josua Planck, som nu ock tilhandlat sig then förra hälften, och possiderar således hela Säteriet.

8. Tångarp, Frälse-Säteri af ett Hemman, som ligger en fjerdedels mil ifrån Kyrkan, och har 4 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng och Mulbete, ringa Skog, godt Fiske i Tången, 2 hela Bonde-hemman, och ett rå och rörs Torp. Säteriet har warit ett Stråle-Gods, och hafwa äfwen en Silfwerlås och Catharina Armsköld warit ägare theraf. Sidst dels ärfde och dels köpte Lieutenanten Carl Söderberg Säteriet, til hwilket nu Kongl. Lif-Drabanten< Johan Georg Söderberg är ägare.

9. Capitains-Bostället Ruda til Ydre Compagnie består af ett Krono-Hemman, som ligger en fjerdedels mil ifrån Kyrkan, och har 5 och en half tunnas Utsäde, 45 Lass Hö, Humlegård til ett och ett halft Pund om året, litet Fiske, 2 små Torp och nödtorftig Skog.

10. Kyrkoherdans Boställe är belägit wid Kyrkan, och består af 2 Hemman, med 10 tunnors Utsäde, widlöftig men skrin Äng, nödtorftig Mulbete, tilräcklig Skog, godt Fiske i Somen, en Sqwalte-Qwarn, liten Humlegård, och 5 små Torp. Af ålder har icke Prestegården warit så stor som han nu är, utan har Elin Ragwalds Dotter år 1383 lagt til Prestegården Hemmanet Bredgården, och år 1402 har Fru Ramborg Magnusa Dotter, Peder Bondes Änka, såldt Tångetorp och Bäckemåla til Prestebordet i Asby för 8 mark, under sitt och sina Sönders Signete. Pæder Olofson i Flisby och Näsby Sokn har ock år 1434 gifwit Hemmanet Norr-gården ^[39], hwarigenom Prestegården blifwit så stor som han nu är. Johan Durræus blef Pastor år 1745.

11. Wæstrahult är Capellans-Boställe, belägit 3 ottondedels mil ifrån Kyrkan, och består af 3 fjerdedels Krono-Hemman, som blifwit förmedlat til en fjerdedel. Thertil äro 4 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng, skrint Mulbete, och litet Fiske i Somen. Anders Lundwall är nu Capellan sedan år 1752.

7. TORPA, Consistoriel.

En berättelse är å orten, at Kyrkan skal wara byggd på en utjord, ther några Torp warit byggde, som lyde til ett Hemman Hemmingstorp kalladt, och at hon efter nyssnämnda Torp blifwit kallad Torpa. När och på hwilken tid hon första blifwit byggd, är aldeles okunnigt, och har hon twifwels utan förr warit Träd-Kyrka, som blifwit nedtagen, tå then nu warande blifwit upmurad, hwilket finnes hafwa skedt för år 1460: dock är hon icke på en gång upmurad så stor som hon nu är, utan så wäl å Östra som Wästra ändan sedermera tilbyggd, hwilket nog kan skönjas på Takresningen. Hon står nu på Frälsegrund, och äro Frälse-ägorna år 1652 sålde til Kyrkan af Lars Enhörning; men bebos och häfdas af Klockaren mot årlig afgift til Kyrkan. Belägenheten är ganska angenäm ut med en Eklund, som är emellan henne och en Fjärd af Sjön Somen, och räknas från henne til Linköping 8 mil. J längden håller hon 37 och 3 fjerdedels, och uti bredden 10 och 3 fjerdedels alnar, förutan tilbyggnaderna å Norra och Södra sidon, som äro af träd til 14 och en fjerdedels alns längd och bredd, upsatte år 1674; tå Herrskaperne ifrån Näs och Linnekulla påkostat Södra Korss-Kyrkan, och Soknen samfält then Norra. Inuti är hon wäl beprydd, och har Brita Armsköld til Näs år 1657 i testamente efter sin Sal. Man Capitain Peder Jönsson Fahnehielm förärat Altartaflan, som är köpt ifrån Tyskland, och föreställer uti wacker målning, i nedre afdelningen, Frälsaren, tå han upwäcker Lazarum ifrån the döda, och i then öfre, Nattwardens Jnstichtelse. Samma tafla är likwäl sedermera, år 1728, på Capitain Carl Johan Fahnehielms bekostnad til thes målning förbättrad, och med mer Bildhuggare-Arbete tilökt. Prädikstolen af Bildthuggare-Arbete med Frälsarens, Evangelisternas och Propheten Esaiæ bilder, är inköpt år 1651 för 550 Dal. K:mt: och har nyssnämnde Herre samma gång, tå han lät förbättra Altartaflan, äfwen gjort kostnad på Prädikstolens öfre del med någon tilsats af Bildthuggeri. På muren wid Prädikstolen står med Rune-Bokstäfwer namnet Sven Nilss. Gotus, dock wet man ej för hwilken orsak skul thet är ditsatt. Orgelwerket om 11 stämmor beprisar likaledes Herrskapernas gifmildhet, i thy at Hoff-Marskalken, Öfwer-Kammar-Herrn och Riddaren af Nordstjerne-Orden, Baron Axel Lindehielm thertil förärat 924 Daler, Capitain Carl Fahnehielm 186 Daler, och Lieutenanten Göran Armsköld 724 Daler, hwarförutan Kyrkoherden wid Församlingens Petrus Löfgren gifwit thertil 186 Daler, och af Kyrkans medel blifwit påkostat 803 Daler, tilsammans 2823 Daler Kopparmynt, som för Orgelwerket äro betalte år 1725. Tå sammanskottet gjordes til Orgelwerket, wille äfwenock Major Drakes Fru, Hedwig Golts til Hollma, gifwa en summa penningar; men som förenämnda medel woro tilräckelige, så anwändes hennes gåfwa til en Dop-skåls inköpande af silfwer, som nu är i bruk wid Kyrkan. Märkwerdigt är här ett Urwerk, som mitt öfwer korssgången åfwan hwalfwet är upsatt, hwars Ziffertafla är fästad under hwalfwet inuti Kyrkan, til Församlingens gemensamma nytta: och drages Uret up hwar Söndag, oaktadt at thet kan gå flere dygn. Thet blef år 1755 föräradt til Kyrkan af Capitain Carl Johan Fahnehielm, som sjelf förfärdigat Ziffer-taflan. Numer-taflan är här äfwenock märkwerdig theraf, at hon är gjord med Bildthuggeri, likt ett fyrkantigt Skåp, så at numror kunna hängas på alla 4 sidorna, och synas omkring hela Kyrkan: och äro inom thes fyrkant 10 hyllor til numrernas förwarande, samt åtfwanuppå en Ängla-bild med utslage wingar. Thenna Numer-tafla är med egna händer, både til trädwirke, målning och numrernas uthuggning, förfärdigad och til Kyrkan skänkt af wälbemälte Capitain Fahnehielm uti Aprill månad år 1754. Uti Choret har then Lindhielmiske Familien en Graf, och uti then Södra Korss-Kyrkan then Fahnehielmiske; men på Kyrkogården är then Gyllenståliske Grafwen upmurad, som tilfallit Ahlfortar och Swanhalsar. Någre til åminnelse af nyssnämnda Familier ses theras Hufwud-Baner i Kyrkan upsatte, och läses under ett af them: Kongl. Maj:ts tro tienare, fordom Ryttmæstare, ædle och wælborne ODERTT POOL^[40] til Næs och Egby, ær saligen i Herranom afsomnad på Næs d. 10 Oct. 1667. Under ett annat står: Den ædle och wælborne PEDER JÖNSSON FANHIELM, fordom til Næs och Ekæng, hwilken ær född A:o 1654 d. 15 Julii på Egby, och A:o 1676 d. 16 Oct. i Herranom afsomnade i Wæster-Götland, Kinds Hærad och Tranemo Hiell. Under thet Tredje läses: Den ædle och wælborne Herr PEHR GABRIEL GYLLENSTÅL, fordom Herre til Lindekulla, ær född uti Lindekulla år 1673 och död i Næs år 1677. Under thet Fjerde står: Kongl. Maj:ts fordom tro tienare och Lieutenant under Smålands Infanterie och Jönköpings Læn, den wælborne Herrn, Herr ANDERS ULF til Tranberga, Falla och Rosendahl, ær född d. 11 Nov. 1646, och död på Tranberga d. 28 Maji 1705. Sidst står under thet Femte: Kongl. Maj:ts tro tienare, fordom Corporal af Smålands Cavallerie, och under Axel von der Schaars Compagnie, den ædle och wælborne Herr JONAS ULF, fordom til Tranberga, ær född i Hamra år 1643, och död på Tranberga d. 14 Jan. 1677. Uti Södra Ny-Kyrkan är ock Capitain Pehr Jönsson Fahnehielm^[41] til åminnelse 2 Sorgefanor uphängde, och them förutan 2 efter andra Personer af samma Familia. Af Antiquiteter är här endast ett Påwiskt Rökelsekar ännu i behåll. Kyrkan har intet Torn, utan hänga Klockorna uti Trästapel, och läses på then större:

Te Deus illæsam multos bene servet in annos
Ut possis gratos continuare sonos.
Ex ære Campano, quod per annos 328 sonuit.
1742.

På then mindre står:

Guten i början af Kong CARL then tolftes Regements-tid af Elias Arenhardt.

Thet är märkwerdigt, at thenna Klocka, samma år tå hon blef omguten, föll ned utan ringning utur Stapeln, therigenom, at hennes märlor brusto sönder, och hende sig, at wid samma tilfälle 2 Bönder stodo wid hjerteträdet under Stapeln och taltes wid, tå Klockan föll rätt ner och skar uti fallet af ett stycke på then ena Bondens hatt-karm, utan at skada honom, emedan han stod något luto.

Soknen bebos af 1050 Personer, och består af 50 1⁄4 Hemman, bland hwilka 13 1⁄8 äro Skatte, 5 Krono, 16 3⁄4 Frälse, 14 Frälse-Säteri, och 3⁄4 Prestegården. Hon är med then så kallade Torp-ön och then delen af Soknen, som ligger Norr om Somen, samt stöter intil Malexander Sokn, 2 mil lång och 1 1⁄2 bred. J Öster gräntsar hon intil Malexander, Somen och Asby; i Söder til Asby, i Wäster ock til Asby, Askeryd och Såby, och i Norr til Ekby. En stor del af Somen ligger i Soknen, och thesförutan åtskilliga Jnsjöar, ibland hwilka Rålången och Hestra-Sjön äro the störste och tämmeligen Fiskrike på Gädda, Abbor, Ål Mört, Lögor, Laks och Kräfwetor. Mellan Skogssjöarna äro små Åar, wid hwilka stå 4 Mjöl- och 3 Såg-Qwarnar, utom hwilka merendels wid hvarje Gård äro små Sqwaltor, som gå Höst och Wår. Mäst hela Soknen består af Skogsbygd, dock äga somlige Hemman icke mer Skog än til husbehof, och somlige ganska liten. Jordmån är merendels dåf- eller dungjord, sand och syrsand, i synnerhet wid the Hemman, som stöta intil Säby Sokn; och kan Utsädet på ett helt Hemman räknas til 6 a 8 tunnor. J allmänhet är åkern dock tämmeligen bördig; och kunna the Hemmans-brukare, som bebo Torp-ön, framför andre skatta sig lycklige af then fruchtbärande Jordmån the äga, ty utom thet at han årligen meddelar ymnig Säd, gaf han år 1756, tå så wäl i thenna som uti många nästgräntsande Soknar war misswäxt, en stor wälsignelse af sig, icke allenast til Åboernes eget behof, utan ock at afstå til andra: och har man icke belefwat någon misswäxt på Ön, änskönt hon är en mil lång. Äng och Mulbete, fast uti en bergig och stenig mark, har hwarje Hemman i Soknen tilräckeligen: så at genom Boskaps-skötseln kan årligen härifrån säljas nog Hästar, Boskaps-Kreatur, Kött, Talg, Ost och Smör: och utom thet, at warorna föras til Städerna, har man ock tilfälle at förytra them hema i Sokn, om man wil; ty här hålles årligen Marknad af Skenings-Boerne then 7 Jan. then 17 Junii, och then 18 October, tå i synnerhet sidstnämnde Marknadsdag, som är then störste af alla tre, stor marknad hålles med Kreatur, något Ost och Smör, Lin från Småland, wäl til 200 pund, samt Säd ifrån Skeninge och Wadstena orterne. Marknads-platsen är på en Kyrkans Frälse-utjord; och njuter Kyrkan årligen 18 Daler Kopp:mt för platsen af Skeninge Stad efter contract. Post-adressen är på Linköping, Engaryd och Hestra. Märkwärdig är en Ättegrift wid Näs Säteri, uti thes Wästra Gärde, ther 4 upreste stenar af lika högd stå korsswis, och berättas, at en Jätte ther skall ligga begrafwen, och at 2 af stenarna, som stå 8 alnar från hwarandra, utmärkta Jättens längd från hufwud til fötterna, och the 2 andre stenarna hans bredd med utsträckte armar. Om någonsin menniskior warit 8 alnar långa, lemnar man therhän; men så wet man dock, at dylikt begrafningssätt warit hos Hedningarna i bruk, och är således ej underligit, om nyssnämnde stenar anses såsom kännemärken af en Ättegrift. Säterier äro i Soknen:

1. Brandsnæs, Frälse-Säteri af ett Hemman, som ligger 3 fjerdedels mil ifrån Kyrkan på Torp-ön, utmad Somen, och har 8 a 10 tunnors Utsäde, ansenlig Äng, Mulbete, Skog och Fiske, 6 och ett fjerdedels Bonde-hemman, som alla ligga på Ön. och 3 Dagswerks-Torp på Bonde-hemmansägorna. Ryttmästaren, sedermera Majoren, Lennard Schulman ägde Säteriet år 1674, och Sonen Ryttmästaren Otto Hinrich Schulman samt hans Fru, Christina Appelgren, hafwa ock ägt thet, och såldt til Hoff-Marskalken, Öfwer-Kammar-Herrn och Riddaren, Baron Axel Lindhielm, hwars Änke-Fru, Friherrin. Debora Grönhagen nu är ägarinna theraf.

2 Dalby, Frälse-Säteri af ett Hemman gammalt och ett Hemman nyare Säteri, ligger en ottondedels mil ifrån Kyrkan, och har 12 a 14 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng, Mulbete och Skog. Capitain Leonhard Rosenquist med sin Fru M. Drake hafwa köpt Säteriet, och lemnat efter sig til sin Dotter Mærta Helena Rosenquist, som är gift med Majoren Johan Jacob Tigersköld.

3. Falla, Frälse-Säteri af 2 Hemman, är belägit en fjerdedels mil ifrån Kyrkan, och har 10 a 12 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng och Mulbete, litet Skog, och ett rå och rörs Torp. Lieutenanten Anders Ulf med sin Fru Anna Rææf hafwa ägt Säteriet och lemnat i arf til sin Dotter, hwilken sedermera dödde ogift och lemnade thet til sin Moders Frände Lieutenanten Bengt Rææf. Efter hans död är thet tilfallit Dottern, Fru Elisabeth Rææf, som nu bebor Säteriet.

4. Hestra, Frälse-Säteri af ett Hemman, ligger 3 ottondedels mil ifrån Kyrkan, och har 10 a 12 tunnors Utsäde, skön Äng, godt Mulbete, tilräcklig Skog, nödtorftigt Fiske, 2 och ett fjerdedels Bonde-hemman, 3 rå och rörs Torp, och en Miöl-Qwarn. År 1651 beboddes Säteriet af Major Banck, och år 1674 war Landshöfdingen Hans. G. Mörner ägare theraf. J arf är thet tilfallit General-Majoren och Landshöfdingen Baron Lorents Clercks Fru och Son, Capitain Baron Carl Clerck, som sidst sålde thet med tillydande Frälse-Hemman, til Hoff-Marskalkinnan och Friherrinnan Debora Grönhagen, hwilken nu bebor Säteriet.

5. Hofwetorp, Frälse-Säteri af ett halft Hemman, ligger en fjerdedels mil ifrån Kyrkan, och har 8 a 9 tunnors Utsäde, ansenlig Äng och Mulbete och Skog, godt Fiske, Miöl- och Såg-Qwarn, samt 4 rå och rörs Torp. Assessoren Lars Torpadius har år 1687 ägt och bebodt Säteriet, som nu bebos af Capitain Gustaf Folcker, hwilken har förenämnde Assessors Dotter Dotter, Greta Ekerén til Fru.

6. Hollma, Frälse-Säteri af 2 Hemman, är belägit en sextondedels mil ifrån Kyrkan, och har 16 a 18 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng, litet Mulbete, och ett rå och rörs Torp. Ryttmästaren Knut Drake med sin Fru Rebecca Grubbe hafwa ägt Säteriet, och emedan the icke hade några lifs-arfwingar, så testamenterade hon thet efter Mannens död til Syster-Dottern Christina Maria Örnflycht och thes Man, Öfwerste-Lieutenanten Fridr. Willh. von Goltz, som dödde år 1744 och lemnade thet til sin Dotter Hedvig C. Goltz och thes Man, Majoren Eric Leonhard Drake, hwars Barn nu är ägare theraf.

7.Leddamålen, gammalt Frälse-Säteri af ett Hemma, som ligger en mil ifrån Kyrkan, och har 6 a 8 tunnors Utsäde, god Äng och Mulbete, skön Skog, godt fiske uti Insjöar, och 4 rå och rörs Torp. Öfwerste-Lieutenanten Magnus Gabriel Sparrman har ärft Säteriet med sin Fru Roseholtz, och har Sonen, Commendeur Sparrman, såldt thet till sine Half-Systrar Johanna och Christina Sparrman, af hwilka the sidsta, eller Jungfru Christina Sparrman, nu bebor Säteriet.

8. Liljeholmen, Frälse-Säteri af et Hemman, som förr hetat Ringshult, är belägit wid Somen, en mil Sjöledes ifrån Kyrkan, och har 10 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng och Mulbete, tilräcklig Skog, och godt Fiske, Öfwerste-Lieutenanten Christer Lillie har köpt, byggt och först bebodt Säteriet, som sedan såldes til Majoren Gabriel Gyllenstål och hans Fru Maria Fahnehielm, hwilka lemnade thet i arf til sin Dotter Maria Gyllenstål och thes Man Ammiralitets-Capitain Ahlfort, hwars Son Ammiralitets-Capitain Gabriel Ahlfort nu är ägare theraf.

9. Linnekulla, Frälse-Säteri af ett Hemman, som ligger en fjerdedels mil ifrån Kyrkan, och har 8 a 9 tunnors Utsäde, skön Äng, godt Mulbete, tilräcklig Skog, och 2 rå och rörs Torp. Capitain Pehr Jönsson Fahnehielms Änke-Fru, Brita Armsköld, har först låtit bygga Säteriet, som gått i byte emot Näs Säteri til Maria Fahnehielm och thes Man, Major Gabriel Gyllenståhl, hwilka lemnade thet til sin yngsta Dotter Maria och thes Man, Vice-Härads-Höfdingen Johan Swanhals. Efter theras död tilföll thet Sonen Carl Adam Swanhals och Dottern Hedwig Swanhals i arf, som nu äro ägare theraf.

10. Næs, Frälse-Säteri af ett Hemman, som ligger en half mil ifrån Kyrkan, och har 18 tunnors Utsäde, ansenlig Äng, och Mulbete och Skog, godt Fiske i Raklången, ett och ett fjerdedels Bonde-Hemman, och 14 rå och rörs Torp. Capitain Pehr Jönsson Fahnehielm och hans Fru Brita Armsköld hafwa upbyggdt Hemmanet, som förrut warit Kloster-Hemman, til Säteri: såsom arf tilföll thet Sonen Lieutenanten Axel J. Fahnehielm, som war gift med Regina Rosenholtz, och efter theras död theras Son, Capitain Carl J. Fahnehielm, som nu är ägare theraf, och har til Fru Christina Dougeleitz.

11. Tranberga, gammalt Frälse-Säteri af ett och ett halft Hemman, som är belägit 3 fjerdedels mil ifrån Kyrkan, har 9 a 10 tunnors Utsäde, nädtorftig Äng, Mulbete och Skog, och 4 rå och rörs Torp. Capitain Knut Ulf och thes Fru Anna Armsköld hafwa bebodt Säteriet, och efter them theras Son Lieutenanten Anders Ulf med sin Fru Anna Rææf. Efter theras död beboddes Säteriet af Lieut. Anders Ulfs andra Fru Maria Ulfsax, och efter henne tilföll thet Lieut. Anders Ulfs Dotter Edela Catharina Ulf, som bodde med sin Man Göran Armsköld på Ekäng uti Asby Sokn, och sålde thetta til Capitainen Carl J. Fahnehielm, hwilken nu bebor Säteriet.

Kyrkoherdans Boställe af ett och 3 fjerdedels Krono-Hemman är belägit wid Kyrkan, och har 12 a 13 tunnors Utsäde, mycken Äng, godt Mulbete, tilräcklig Skog, skönt Fiske i Somen och 3 Torp. Isaac Runberg har förestådt Församlingen sedan år 1744.

Nu för tiden är ingen Capellan wid Församlingen, men ses dock, at här förr warit, emedan Jonas Nicolai underskrifwit Upsala Mötes beslut år 1592, och at Capellans-Skäppan upbäres ännu til treskiftes, twå delar af Pastore, och en del af Klockaren.

8. NORRA WI, är alternativ Consistorielt och under Jure Patronatus, samt Moder-Kyrka för TIRSRUM.

At uti Hedendoms-tiden Hedningarna haft Offer-ställe eller Afguda-hus ther nu Kyrkan är byggd på Ribbingshåfs Frälse-Säteri ägor, uti en däld utmed Sjön Somen, 8 mil ifrån Linköping; och at Kyrkan, så wäl som Ribbingshåfs Säteri, efter thetsamma blifwit kallad Wi eller Wie, gifwer namnet nogsamt tilkänna, i thy at ordet Wi eller Wie betyder Offer- eller Afguda-hus ^[42]. Norra Wi kallas hon i anseende thertil, at hon ligger i Norr ifrån Södra Wi uti Calmare Län. Kyrkans ålder är aldeles okunnig; dock skönjes nogsamt af thes structur och bredd, som icke är mer än 9 alnar, at hon har hög ålder. Uti urminnes tid är hon wäl i längden tilbyggd, så at thes längd nu är 34 alnar; men som hon är ganska trång, så är Församlingen sinnad öka och widga henne: hon har nu ett paneladt Trä-hwalf. Altartaflan har Öfwersten, sedermera General Majoren Baron Axel von Schaar och hans Fru Anna Printzensköld förärat år 1685. Hon föreställer uti wäl förgyldt och försilfrat Bildthuggare-Arbete med wacker målning, Christi nedtagande af Korsset, tillika med smörjelse och swepning. Nyssnämnde General-Major har ock år 1688 låtit måla och förgylla Prädikstolen, som år 1646 blifwit skänkt til Kyrkan af Märta Ribbing, Friherrinna til Åminne, Fru til Eka och Ribbingshåf. Samma Fru har ock förärat til Kyrkan Funt, Altar-Kläde och en Biblisk Tafla. Orgelwerket har wäl 8 stämmor, men är uti slätt stånd, som icke är underligit, emedan thet år 1734 blifwit köpt från Kisa Kyrka i Kinden, såsom gammalt, tå thet Orgelwerket blifwit ther upsatt, som sedan år 1756 blifwit såldt til Sunds Kyrka. På Södra sidon om Kyrkan har General-Majoren >Baron Axel von Schaar låtit upmura en stor och präktig Graf åt sig och sin Familia, och är ingången til henne i Kyrkan, ther muren blifwit genombruten. Honom til åminnelse ses hans Hufwud-Baner upsatt i Kyrkan, under hwilket står at läsa: Kongl. Maj:ts Tro Man, General-Major öfwer Cavalleriet så ock Landshöfding öfwer Wæster-Norrland och Jemtland med de derunder liggande Landskap, Den Högwælborne Herrn, Herr AXEL von SCHAAR, Friherre til Ribbingshåf samt Herre til Ryssebo och Swana, ær född uti Stockholm A:o 1641 d. 15 Dec. och i Herranom saligen afsomnade uppå Gefle Slott d. 18 Nov. 1702. Under ett annat Hufwud-Baner läser man: Kongl. Maj:ts tro tjenare och Öfwerst-Lieutnant, Högwælborne Baron, Herr JOHAN von SCHAAR, född på Ribbingshåf 1680 d. 2 Sept. dödde ibidem 1723 d. 7 Apr. Kyrkan är utan Torn, och hänga thes Klockor uti Trästapel. På then större står antecknadt:

W. Axel voin Schaar och W. Fru Anna Printzensköld, Herre och Fru til Ribbingshåf, Swana, Ryssebo och Byrum A:o 1688.

När the mig ropa wil jag Gud til ära med min tunga
Jag låfsjunga, och kalla til Gud gamla och unga.

Petr. Reftelius, Pastor.

Soknen bebos af 760 Personer, och består af 33 12 Hemman, bland hwilka 10 38 äro Skatte, 4 Krono, 12 18 Frälse, 5 Frälse-Säteri, och 2 Prestegården. Uti längden sträcker hon sig 2 och i bredden til 1 14 mil. Öster om henne möter Tirsrum, å Södra gräntsar hon intil Swinhult, Wäster om henne ligger Sund och Asby, och å Norra Malexander på hinsidon om Somen. Någre små Jnsjöar äro här, och ibland them Nierfwen störst, uti hwilken endast fångas Gädda, Abbor och Mört, af them som honom bo närmast; dock idkas ock Fiskeri af Sokne-Männen uti Somen, som så wäl å Wästra som Norra sidon stöter intil Soknen. Från Jnsjöarna faller en Å i Somen wid Ribbingshåfs Säteri, hwilken står en Mjöl-Qwarn med 3 par stenar, som går året om, och nyttjas icke allenast af Sokne-Männen, utan ock af the i nästgräntsande Soknar boende. Wid Ribbingshåf är ock en Såg-Qwarn, och en Sokne-Såg wid Hökhult. Öster och Söder i Soknen är tilräcklig Skog, så at ther brännes Beck och Tjära, men Wäster och Norr ut finns intet annat än Risbränsle på Skogarna. Jordmån är til större delen Swartmylla, och then öfrige delen Sandjord, och sås här ej mer än högst 6 tunnor påå en Helgård uti tredings-jord. Äng af Kärr- och Mo-wall så wäl som Mulbete är här merendels tilräckleligt wid alla Hemman. Post-adressen är på Linköping och Kisa Post-gård. Märkwerdigt är thet så kallade Urberget här i Soknen, wid hwilket uti Hedna Werld en Fylkis Konung wid namn Frode skal hafwa bodt och ligga begrafwen: På Skaldewis är om honom sagt, at han blifwit dräpen af en Ko, som slitit sig lös ur Berget, ther hon warit bunden af en Jätte, och med foten sparkat up Sjön Somen. Gåtan uttyder Cancellie-Rådet von Dalin sålunda, ”at med Koen tycks ej annat menas än Naturen eller Jorden, som dageligen föder oss med sina spenar, och at Frode dödt en naturlig död, som hölts för en skam” ^[43]. Nu wil man ej eller förtiga, hwad som Tegel berättar uti Konung GUSTAF then Förstes Historios sednare Del, pag. 190, om en Prestman här i Soknen, wid namn Anders, at han, år 1542, tå Smålands-Allmogen nog war förbittrad och uprorisk mot Konung GUSTAFS Regemente, ännu mer sökte reta them; och til then ändan skurit ut en budkafwel uppå ett bräde, när han fick höra, thet Konung GUSTAFS folk kom dragandes tit nid om Hösten, åtta dagar förr än slaget stod wid Kisa, och blodgat brädet alt öfwer, och satt en Messingsring och en Jernring i hwart hörne af samma bräde, theruppå skrifwit stod, en hand och en fot, och en Qwinno-Spena, hwilket han sände omkring alt Ydre, Norra och Södra Wedbo, befallandes sitt bud at således säja: Kommer hasteligen Kindboerne til hjelp, förty then omilde Konungen kommer med en stor Här af Folk, och wil låta afhugga alt thet Mönkön, som är i Småland, en hand och en fot, och thslikes skära en Spena af alt Qwinfolk i Småland. Nämnde Prestman bekom sedermera, tillika med andra uprorstiftare, sin wälförtjenta lön. Säterier äro i Soknen:

1. Ribbingshåf, som förr hetat Wi, och består af 2 Hemman Frälse-Säteri. Thet är belägit wid Kyrkan, tätt utmed Somen, och har 16 tunnors Utsäde, liten äng, nödtorftigt Mulbete, widsträckt Skog, godt Fiske i Somen förutan Lax- och Ål-fiske uti en Å, liten Humlegård, 3 hela Bonde-hemman, och 9 rå och rörs Torp. Från början hafwa Ribbingar byggdt up Säteriet och namngifwit thet: och war Friherrinnan Mærta Ribbing, som hade Arwid Drake til Man, then sidste af Ribbingarne, som ägde Säteriet. Efter henne war General-Majoren och Landshöfdingen Baron Axel von Schaar, och sedan hans Son, Öfwerste-Lieutenanten Baron Johan von Schaar ägare theraf. Sedermera bekom Öfwersten Nils von Ungern Sternberg Säteriet med then sednares Änke-Fru, och tilföll thet therefter hans Styfdotter Catharina Margaretha von Schaar, som nu är ägarinna theraf, och först warit gift med Ryttmästaren Baron Johan Lejonhielm, och efter hans död nu med Capitain Ulric Friedr. Ridderborg.

Förenämnde General-Major och Landshöfding Baron Axel von Schaar fick resolution år 1689 then 18 Junii på Jus Patronatus wid Församlingen, i anseende til the stora föräringar, som Kyrkan tid efter annan njutit ifrån Ribbinshåfs Säteri, så wäl af honom, som hans företrädare, samt at Kyrkan låg på Ribbingshåfs Frälse-grund; men år 1740 blef thet disputeradt af Församlingen: dock fick, efter Konglig Resolution Ribbingshåf behålla sitt Patronat med thet wilkor, at hwarannan gång, som Pastor kommer at tilsättjas, skal Församlingen njuta sin förra walrättighet til goda.

2. Swana, Frälse-Säteri af 2 Hemman, ligger en mil ifrån Kyrkan, och har 16 tunnors Utsäde, liten Äng, och knapt Mulbete på ägorna; dock är ock Mulbete så wäl som Skog til Säteriet på ett under och när intil Säteriet belägit Bonde-Hemman, Thetta Säteri har i långliga tider, så wäl som nu, haft gemensam ägare med Ribbingshåf.

3. Siöwik, Frälse-Säteri af ett Hemman, som ligger en half mil Sjöledes, och en mil wagn-wäg ifrån Kyrkan, har 8 tunnors Utsäde, god Äng, skrint Mulbete, godt Fiske i Somen, och 2 rå och rörs Torp. Stråle Familien har förr ägt Säteriet och såldt thet til Commendeuren Mauritz Grubbe, efter hwilken thet tilfallit Capitain Johan Utterbom uti arf.

Kyrkoherdans Boställe Norhamra är belägit wid Kyrkan och består af 2 Hemman, som hafwa 12 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng, knapt Mulbete, litet Skog til Risbränsle, och ett Torp. År 1370 har wäl Ingeborg Magnosa Dotter skänkt pro anima sua til Prestebolet en treding uti Skuru, men som Prestegården ändock war ganska klen til Åker och Äng, har Hertig JOHAN til Öster-Götland lagt under Prestegården Torpet Kålemålen, hwarå Konung GUSTAF ADOLPH gifwit stadfästelse-bref i Linköping then 25 Jan. 1619. Prosten M. Diedrich Biörn är nu Pastor, ifrån år 1741, med Consistorii fullmackt.

Capellans-Bostället är wid Annexan Tirsrum.

9. MALEXANDER, Consistoriel.

Kyrkan står på fjerndels Krono-Hemmanet Sandens grund, til hwilket Sjöarna Malgen och Axen stöta: och är hon i anseende thertil worden kallad Malgaxsanden, änskönt hon nu i allmänhet kallas Malexander, och af Allmogen Malsånda. Hon är byggd af träd, och wil sägas, at fru Esther Krummedyk til Näs och Bålnäs låtit bygga henne, och tillika med skänkt Prestegården. J längden håller hon 30 och uti bredden 15 alnar; och althenstund hon icke war rumrik nog åt Församlingen, blef hon år 1751 å Norra sidan tilbyggd af träd till 13 och en fjerdedels alns längd och 12 och 3 fjerdedels alns bredd. Från henne, ther hon står wid Somens Norra strand, räknas til Linköping 6 och en half mil. Altartaflan är år 1743 inköpt för 270 Daler K:mt af Kyrkans medel, och föreställer hon uti Bildthuggare-Arbete, Christum på korsset, med Maria och Johanne therunder: til höger Mosis, och til wänster om Altaret står Johannis Döparens bild. Öfwer Altartaflan afbildes Frälsaren ståendes på en dödskalle, med segerfanan i handen. Prädikstolen är äfwenock ett Bildthuggare-Arbete, med Frälsarens och Evangelisternas bilder utzirad. Kyrkan til prydnad är Taket öfwer alt måladt med Bibliska Historier år 1709 på Kyrkans bekostnad: men Choret har Jöran Armsköld til Ekäng och hans Fru Edla Catharina Ulf låtit måla icke länge sedan; och hafwa the theruti sin Graf. Thesförutan är Kyrkan beprydd med åtskilliga Adeliga Personers Hufwud-Baner. Under ett af them läses: Den Edle och Wælb. Hr. Capitein PEDHER SVENSON LINDESKYLD til Bålnæs och Snararp. född 1616, och afsomnade d. 25 Martii 1673. Under ett annat står: Den Edhle och Wælborne Herre, Her Capitein Leutnampt OLOFF JÖRANSON ARMSKYLDH thill Ekengh, Siöwika och Hambra, æhr födh Anno 1602 och afsomnade i Herranom på sin gård Ekeng d. 11 Febr. 1686. Noch står under ett annat: Kongl. Maj:ts Tro Tienare och Capiten wid des Ammiralite, Wælborne Herr GUSTAF ADOLPH MACKLIER, född på sin Fædernes Gård Gåsewadholm i Halland åhr 1674, och sahl. i Herranom dödde på Sommewik d. 15 Martii A:o 1706. Sidst läses under ett: Kongl. Maj:ts Tro Tienare och Capitain wid Södermanlands Infanterie, Wælborne Herr PEHR BERNHARDT KINNENMUNDT, född hit til werlden år 1691 d. 21 Oct. uti Stockholm, och afled på sin Sætesgård Aspanæs d. 25 Nov. 1733. På en bläckplåt ser man här wara måladt thet Lindenskyldiske Wapnet, och therunder antecknadt: SVÆNN LINDENSKYL Anno 1644, och på ett gammalt Brädstycke thet Armskyldiske Wapnet med Ryttmästaren JÖRAN ARMSKYLDS namn ^[44], och thess förutan under ett annat gammalt Wapn: ANDERS ROSENSABBELL til Malgery oc Sonarpp, ær död 1669. Til Kyrkans ytterligare prydnad är här ock en wacker Biblisk Tafla, som Jöran Armskyldt och hans Fru Margareta Stiernbielke förärat til Kyrkan år 1649. Klockorna hänga uti Trästapel, och har Pehr Jönsson Fahnehielm til Näs och Ekby wid pass år 1654 förärat then mindre, som dock sedermera år 1686 blifwit omguten, med Major Gabriel Gyllenståls till Lindekulla, och Carl Stråles til Bålnäs bekostnad.

Soknen bebos af 700 Personer, och består af 27 1⁄4 Hemman, som ligga dels i Ydre, dels i Göstrings, och dels i Wifolka Härad, dock märkes, at Narjöl 1⁄2 Hemman är taget härifrån och lagdt til Ulrica Sokn, som inrättades år 1736. Jbland the 16 3⁄8 Hemman, som ligga uti Ydre, äro 3 5⁄8 Skatte, 2 3⁄4 Krono, 6 1⁄2 Frälse, 3 Frälse-Säteri och 1⁄2 Prestegården. Af the 9 3⁄8 Hemman, som ligga uti Göstrings Härad äro 3 3⁄4 Skatte, 1 Krono och 4 5⁄8 Frälse med Säteri, och uti Wifolka Härad ligger endast 1 1⁄2 Hemman. Soknens längd hålles för at wara 4 och thes bredd 3⁄4 mil, och är hon upfyld med många Jnsjöar förutom Somen. J Nord-Ost gräntsar hon til Ulrica, i Öster til Wästra Harg och Kisa, i Söder til Somen gint emot Tirsrum och Norra Wi, i Wäster til Somen mitt för Asby och Torpa, och i Norr til Åsbo: och hålles här wid Malexanders Kyrka årlig Marknad then 25 Jul. och 17 December. Jnsjöarne äro här ganska Fiskrike af små Gäddor, Abbor och Mört; men nog beswärliga at fiska uti, emedan deras botn är mycket upfyld med bråte af then uti Sjöarna från höga bergen nedfallande Skogen. Åtskilliga små Åar rinna ifrån Skogs-Sjöarna til Somen, och står wid them en Tull-Qwarn och några Sqwaltor, som dock merendels stå för watnbrist skul; hwarföre Sokneboerne nödsakas föra sin mäld til Norra Wi och Säby Soknar, 2 och en fjerdedels mil wägs. Tre Såg-Qwarnar äro här ock, som ej eller oftare äro i gång än Höst och Wår. Hela Soknen består af stor Skogsbygd, fastän Skogen allaredan är liten nog til somliga Hemman: och befruchtar man, at med flere går sammanledes, emedan han mycket blifwer af Swedjande medtagen, och på Swedjelanden ligger och rottnar, utan at gjöra någon widare nytto. Jordmån är här wäl icke annan än Sand, Sandmylla och Örjord, men dock fruchtbärande, emedan Åkren så starkt gödes; som kommer theraf, at til en Helgård icke är mer än 4 a 5 tunnors Utsäde, och theremot öfwerflödig Äng och Mulbete: undantagandes någre Hemman, som icke äga Äng och Mulbete mer än til nödtorft. Post-adressen är på Linköping och Kisa Postgård. Säterier och Boställen äro här:

1. Aspanæs, Frälse-Säteri af 2 Hemman, som är belägit en fjerdedels mil ifrån Kyrkan wid Somen uti Ydre Härad; och har 12 a 14 tunnors Utsäde, ansenlig Äng och Mulbete, nödtorftig Skog, godt Fiske i Somen, ett halft Bonde-Hemman och 7 rå och rörs Torp. Majoren Gabriel Gyllenstål, som dödde år 1705, har ägt Säteriet, hwilket blifwit såldt til Capitainen Pehr Bernhardt Kinnenmund; och är thet nu thennes Dotter, Eva Christina Kinnenmund tilhörigt, som är gift med Capitainen Johan Printzensköld.

2. Bålnæs, Frälse-Säteri af ett Hemman, som ligger en ottondedels mil ifrån Kyrkan, äfwenock uti Ydre Härad, och har 5 a 6 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng, Mulbete och Skog, Fiske i Somen, en Miöl-Qwarn til husbehof, som går Höst och Wår, och 2 små Torp. Jöran Andersson Armskyld, Sven Lindeskyld och Capitain Peder Swenson Lindeskyld hafwa ägt Säteriet, och sedermera Strålar. Nu är Capitain Johan Carl Stråle ägare theraf.

3. Somewik, med Skurebo af ett och ett ottondedels Hemman Frälse-Säteri, är belägit uti Göstrings Härad, en mil ifrån Kyrkan; och har 8 a 10 tunnors Utsäde, tilräcklig Äng, Mulbete och Skog, godt Fiske i Somen, hälften uti åfwannämnde Miöl-Qwarn, en Såg och 9 små rå och rörs Torp. Major Gabriel Gyllenstål har ock ägt thenne Egendom, som thes Måg, Capitain wid Ammiralitetet Gustav Adolph Macklier med Hedvig Gyllenstål ärft, och är nu theras Son, Lieutenanten Johan Macklier ägare theraf.

4. Stiernsanden, Frälse-Säteri af ett Hemman, som äfwenock är belägit uti Göstrings Härad, men allenast 3 fjerdedels mil ifrån Kyrkan, har 4 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng, Mulbete och Skog, liten Humlegård, 3 Bonde-Hemman, godt Fiske i Somen, och 3 rå och rörs Torp. Major Gabriel Gyllenstål lemnade ock thetta Säteri i arf till Capitain Gust. Ad. Macklier, hwars Änke-Fru sålde thet til sin Måg, Lieutenanten Carl Gustaf Gripensköld, som nu bebor Säteriet.

5. Malgeryd är Lieutenants-Boställe til Ydre Compagnie, och består af ett Hemman Krono, som ligger en dryg fjerdedels mil ifrån Kyrkan, och har 6 tunnors Utsäde, 40 lass Hö, Fiske i Malgen, liten Humlegård, nödtorftig Skog, och ett Torp.

6. Tumbo, af ett halft Hemman, är Kyrkoherdans Boställe, som ligger en ottondedels mil ifrån Kyrkan, och har 5 tunnors Utsäde, liten Äng, ringa Mulbete, nödtorftig Skog, Fiske i Malgen, och 2 små Torp. Och emedan Prestegården är ganska liten til sine förmåner, har Konung JOHAN then Tredje år 1587 then 12 Febr. uti Wadstena tildelt Kyrkoherden wid Församlingen Andreas Erici, 20 tunnor af Krono-tionden til understöd, hwilket Hertig CARL, Riksens Föreståndare ock bewiljat uti Arboga then 2 Martii 1597 åt tå warande Kyrkoherden Olaus Johannis, samt förklarat, at 4 tunnor af the 20 skulle wara wederlags och the öfrigt 16 underhålls Spannemål. Drottning CHRISTINA har äfwen benådat Kyrkoherden wid Församlingen, Ericus Magni, och hans Hustru på lifstid, om hon skulle lefwa Änka efter honom, med halfwa Krono-Hemmanet Sanden, som sedermera för thes ringa tilägor blifwit förmedladt til et fjerdedels Hemman; hwilket Hemman likaledes år 1660 then 30 Nov. af Kongliga Regeringen blef lemnadt til tå warande Kyrkoherde, Jonas Andreæ; men år 1674 then 7 Maji gafs thet af Konung CARL then Ellofte åt Kyrkoherdarna wid Församlingen til ständigt besittjande, och år 1692 then 26 Oct. benådade högbemälte Konung them å nyo med åfwannämnde 20 tunnor Spannemål til ewärdelig ägo; hwilka tå på 10 års tid warit til Kronan indragne. Eric Wickman är Kyrkoherde, alt sedan år 1738.

1. Se Assessor Er. Tunelds Geogr. p. 149.
2. Se Canc. Råd. Ol. v. Dalins Swea Riks Historia, Del. II. pag. 30.
3. Hemmantalen äro utsatte efter 1749 års Jorde-Bok.
4. Wil sägas, at Åsunden har sitt namn af then Å, som faller i honom wid Åby Säteri uti Horns Sokn, och the många Sund, som äro emellan honom och thes många upstigande Wikar.
5. Af gamla Skrifter finnes, at Hycklinge hafwer fordom, ju i Påwedömets tid, warit Moder-Kyrka, som haft sina enskildta Curatos eller Kyrkoherdar; men om Horn har tå thertill warit Annexa eller Kedkyrkia, kan man icke tro eller bewisa.
6. v. Dalins S. R. H. P. II. pag. 103.
7. Bisk. Doct. Haw. Spegels. Kyrkoh. P. II. pag. 271.
8. Emedan the fläste Kyrkor i Öster-Götland äro upmurade af Gråsten, så synes onödigt utsättja thet wid hvarje Kyrkos namn, hwarföre man endast wil nämna, när Kyrkan är byggd af annan sten eller träd.
9. Merkes en gång för alla, at Kyrkornas längd och bredd är altid afmätt inom murarna.
10. Personernas antal uti Soknerne grundar sig merendels på 1754 års Tabell-Werk.
11. von Dalins S. R. H. p. I. p. 112.
12. Idem P. II. p. 69.
13. Idem. P. II. p. 147.
14. Idem P. II. p. 77.
15. För deras skul, som icke äga kunskap om Ättehögars ursprung, wil man berätta, at wåre Förfäder wäl för Christi födelse och lång tid therefter på enfaldigt sätt begrafwit sina döda under Kumbl och Stenrör, hwilken tid kallas Kumbl-åldren och warat wid 550 år; men sedan then Asiatiske Oden, som war Öfwer-Herre uti Norden, kom in i Landet, begynte han, wid pass år 140 efter Christi födelse, at låta bränna the döda til aska, och förwara then uti Ler-krukor^[11]. Sådana som ännu esomoftast uti Ättehögar finnas; och kallas then tiden Bränne-åldren, som warade til år 610. Från den tiden åter räknas Hög-åldren, tå Liken obrände sattes i hög, hwilken plägsed warade ganska länge; ty man wet, at Konung RAGWALD begros i hög år 1135^[12], likaledes Landt-Domaren i Skåne, Thord Totte, som lefde år 1181^[13]: Dock war äfwen then tiden brukeligt, sedan Christendomen war inkommen i Landet, at begrafwa the döda uti Kyrkor och Kyrkogårdar, såsom thet skedde med Konung SVERKER then äldres Fader, hwilken begrofs uti Kaga Kyrka år 1137^[14].
16. På Likstenen öfwer Grafwen ses hans och hans Frus, MARGARETA MASENBAKS wapn uthuggne, och kan om hennes Fader Hans von MASENBACH af Adelig ätt ifrån Schwaben, läsas uti Konung SIGISMUNDS och Kon. CARL then Niondes Historia pag. 424 in notis..
17. Tegel, P. II. pag. 157.
18. På thetta Hemmans ägor har förmodeligen uti Hedendomen Offerställe warit, emedan ordet Harg skal theraf hafwa sin uprinnelse. Se Canc. R. von Dalins Sv. Riks Historia, P. I, p. 183.
19. Tegel P. II. pag. 184.
20. Thetta Säteris namn gifwer ock klarligen tilkänna, at här i Hedendomen warit Offer-ställe, efter hwilket Säteriet blifwit nämnt; ty Hof betyder Afguda-hus. Se v. Dalins S. R. H. P. I. pag 187.
21. Se P. Dikm. Antiq. Eccl. pag. 17.
22. v. Dalins S. R. H. P. II. p. 38.
23. Se v. Dalins S. R. H. P. I. p. 550.
24. v. Dalins S. R. H. P. I. pag 125 in notis.
25. P. Dikm. Antiq. Eccl. pag. 30.
26. Uti Cancell. Råd. von Stiernmans Adels-Matrikel pag. 386, kallas han Löwenburg.
27. von Dalins S. R. H. P. I. p. 408 in notis.
28. von Dalins S. R. H. P. II. p. 252 in notis.
29. von Dalins S. R. H. P. I. pag. 14.
30. Gäddan leker här wid Islossningen och Wårfruedag såsom annorstädes; Mörten uti Löfsprånget; Abboren begynner tillika med Mörten och leker til Midsommars-tiden; Ålen wid Walborgsmässo-tiden, när Häggen står i blomster; Rödingen wid Matsmässo-tiden om Hösten; Laxen något sednare wid Michaelis tid; Siken wid Helgemässan; Strömmingen 14 dagar eller 3 weckor efter Helgemässan, hwarefter han går til Lands at skölja sig i watubrynen, tå man fångar honom med upflånad not til en hel eller half tunnas myckenhet uti hwart warp, så länge Sjön är ren och wäderleken fogar sig; Laxen leker wid Trettondedagstiden och fånges mäst uti Hämmor: Han tages ock uti Miärdar och hugges uti bäckar och på grund under klar Js med Juster; Wimban leker 5 weckor för Midsommarn, men fås sällan; Rudan leker första, andra, och tredje Sommar-nyet, dock kan man sällan fånga några; så är thet ock med Sarfwen.
31. Påminnes en gång för alla, at alla Öfwer-Officers Boställens förmåner, så til Cavallerie som Infanterie, äro utsatte efter 1692 års Jndelnings-Werk, änskönt the nu i mång mål äts mer upodlade och förbättrade.
32. von Dalins S. R. H. P. I. pag. 107.
33. Thenna Märta Riibing war gift med Ryttmästaren Linard Svensson Bock til Mallma och Sundsö, som blef slagen i Lifland år 1603. (Se von Stiernmans Adels-Matrikel pag. 228.)
34. von Dalins S. R. H. P. I. pag. 145 och pag. 2.
35. Se Palmskölds Handskrefne samlingar om Öster-Göthland.
36. Tegel, P. II. pag. 190.
37. Se Von Dalins S. R. H. P. 1. p. 20, 103 och M. Jon Laurens Disp. om Ydre Härad af år 1736, p. 48.
38. Se M. Jonas Laurenns Disp. om Ydre p. 49.
39. Se M. Jonæ Laurens Disput. om Ydre p. 51.
40. Han säges warit af Lif-Ländsk Adel och haft til Fru Capitain Pæder Jönssons Fahnehielms Änka, Brita Armsköld. Ännu ligger han känbar i ansichtet, och har hår, fingrar och naglar i behåll, samt ett par starka Tofflor på sig; och förmenes at han är balsamerad.
41. Han är Fahnehielmarnas Stam-Fader, och blef uti Leipsiger-Slaget år 1642 med Hillebårdare genomstucken och fick 25 blessurer, samt dödde år 1655.
42. Se v. Dalins S. R. H. P. 1. p. 413.
43. Sv. R. H. P. I. pag. 407 i noterna.
44. Han dödde på Bålnäs Säteri sedan år 1657.