Betänkande om vattuminskningen/Kapitel 041
§. 41. Cauteler vid Rönen om Vatnets minskning i floder.
VIII. Vatten saknas, säger man, uti sjöar och floder, hvilket ock röjer, at det verkeligen minskas. At icke råka i en onödig vidlöftighet, vil jag icke räkna up de exempel, som härpå anföras; emedan det är en allmänt bekant sak, at tusendetals sådana ändringar äro rönte; Men det blifver frågan; hvart detta saknade Vatten tager vägen, och om icke det skönligen finnes på andra ställen igen?
Angående Floderna, så har jag ingen ting at påminna emot Arch. Linnæi Anmärkning, at vatnet uti dem årligen skär sig djupare (o). Dock är den icke allmän; ty månge fylla ock sin botten på lugnare ställen med den sand och mull, som lösrifvits och fölgt med då streken ägt större styrka och fart; men af ingendera kan dragas til minskningen. Förrän man antager berättelserna om Flodernas minskning och aftagande för påliteliga, synes man böra gifva akt på följande omständigheter:
- Om frågan är angående dem, som i
forna Historien omtalas, at man gör sig med
all flit förvissad derom, at man råkat på det
sanskylliga stället: Vår grundlärde Historicus
och Antiquarius Herr Prof. Scarin, såsom
å orten väl känd och hemma stadd, hafver
försäkrat mig, at Biskop Benedicts Broar,
hvarföre han i Historien berömmes, (p) än i
denna dag äro altid nödvändige.
Herr. Pr. SCARINS egna ord äro följande: orden, angående de kärleksverk, som Han beviste Vest-Götharna medelst Broars anläggning, lyda i tilökningen af VestgöthaLagen sålunda; Han lät ock Bror göra; Han lät göra brona i Osee, adhræ i Offrud, och thridiu i Frawädhi, fyardu Byärnäbro, och fämti Ullärwisbro. Men i dag nämnas de Ufvereds bro (Broquarn) af den när til belägna Ufvereds Kyrka, Åsehäradsbro eller Nybro, Ullarsva- och Björnebro, hvilka tvänne sista behålla sina namn aldeles oförändrade. Varandes desse Broar så belägne, at en som vil resa genaste vägen emellan Hofva, Götheborg eller Vennersborg, måste dem än i dag nödvändigt passera.
Man finner eljest ställen der Broar ibland kunna synas öfverflödige, fastän de somlige årstider befinnas oumgängelige, hvilken omständight fördärfvade en främmandes skämt öfver den kostbara bron i Madrit, som han tyckte böra säljas för at köpa vatten i strömen; Men har skal aldrig så mycket vatten tryta, som behöfves at bevisa Broarnas nödvändighet, fastän Herr Cancellie Rådet Dalin
derom lärer fått en annan berättelse. - Bör man vara noga underättad om Flodens tilstånd den tiden, ifrån hvilken dess aftagande räknas: hvilket sällan med säkerhet lärer kunna ske, i brist af folk, som förut gjordt nogare anmärkningar; emedan segelbarheten allena icke gör tilfyllest, som för många andra orsaker skul kan vara ändrad.
- Kommer an på årstiden då Observation anställes; och synes sådant, om någon pålitelighet skal kunna förmodas, böra ske dageligen hela året igenom. Det är t. ex. handgripeligt, at om väderleken så passar sig, at snön smälter snarare, så blifver Vår-floden större och samma quantitet vatten kan vara framflutit, fast än vattnet derefter rönes vara mindre, än vanligt varit. Derföre ser man, at strömar ibland förstöra dammar, rifva Vattuverk bårt, &c. som stått i flera år; och at äfven i vår tid Vattunöd här och där infaller; men det ovanligt myckna vatten, som gör sådan verkan, då det kommer på en gång, måste åter en annan gång saknas.
- Så är ock skilfång på myckenheten af snö och rägn, som faller på de tracter, der Floden kommer ifrån, det ena året mera, det andra mindre; Ty ehuruväl man skulle supponera, at årligen nästan lika myckenhet dunster upstiga, och åter i rägn, snö och hagel nedfalla, så visar ändock förfarenheten, at det varierar på särskildta orter åren emellan; och ty behöfves många års dageliga Rön, förrän man blifver viss om sjelfva factum.