Bref och skrifvelser af och till Carl von Linné/627

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till: navigering, sök
←  626 Bref och skrifvelser af och till Carl von Linné

627
628  →
Utgiven 1910 (Sidindex)


[6]

627.

Högädle och widtberömde Herr Professor.

Efter min ankomst til Paris, har jag en gång hafft den ähran at skrifwa Herr Professorn et bref til. Jag hoppas at det är richtigt framkommit[1].

Af Magister Klingenberg[2], som följer Grefwinnan De la Gardie[3], har jag med nöije hördt Herr Professorns wälmågo, then jag af hiertat önskar länge måtte continuera.

Thet har lyckats bättre för mig med fröns öfwerskaffande til Herr Professorn denna gången än ifrån London. Ther war mig omöijeligit at wänta ut den sena och långsama Master Miller, ehuru jag böd til på alla maner at få honom til at hålla sin ord. Theremot har jag allenast behöfft at påminna Dr Bernhard Jussieu[4], som med nöije dragit försorg om them och gifwit nödiga ordres. En ung Doctor ifrån Caen i Normandie, eléve af Mr Bernhard och snäller i Historia naturali, kiär i Systema Botanicum Sexuale, och önskande at fä bekantskap med Herr [7]Professorn, har tillika med mig lagt fröna tillsamman, som jag nu har den äran at i et pacqvet öfwersända med Herr Adlercrants[5]. The äro uttagne efter Herr Professorns bref och memorial til Hr Bernhard för et åhr sedan. Jag har fådt til skiänks några 30 Aloes, Cactus, Mesembryanthemum &c. med flera sådana semperviventes i sina pottor; om jag wiste at Herr Professorn hade någon brist på sådana, och jag tordes så sent på åhret, så skulle jag sända dem öfwer och giöra present deraf til Hortus Botanicus. Jag berättade för Mr Reaumur[6], thet Hr Professorn skrifwit, efter wanligheten nytt och wackert, om Myran uti Actis Acad. scient. stockholmensis[7]. Han önskade at få se det, förr än han gifwer ut den Volumen, som skal handla om Myran. Jag önskar at kunna tjena honom med någon öfwersättning, om Herr Professorn wille sända honom den tomen, efter ingenting finnes här, utom en eller twå, som blifwit skänckta til Mr Bernhard Jussieu. Mr Reaumur låter anmäla mycken hälsning til Herr Professorn. Han är ganska höflig och benägen emot mig, och har gifwit mig frihet at se sit Cabinett när jag behagar. Både han och Mr Bernhard Jussieu äro nu i Provincierna wid hafsstranderna at leta något nytt. Jag hade rest med Mr Jussieu, om jag den tiden hade hafft lof af min mor, at blifwa i Paris hela detta åhret, såsom jag nu sedermera har fådt.

På begäran har jag öfwersatt i Latin Herr Professorns oration om Märkwärdighet i Insecterna[8]. Alla Herrar curieusa, som sedt henne, tycka ganska wel om henna, och Mr Bernhard will låta trycka henna med något annat Herr Professorns. En hokhandlare har för lång tid publicerat at [han skall utgifwa] Hr Professorns Systema Naturæ med fransöska namn i stället för Swenska. Jag wet eij hwilken påtager sig det arbetet. En Monnier, Bror med Astronomen och nyligen membre de l’Academie des Sciences[9], will öfwersättja Regnum Vegetabile.

Nyligen är hitkommen en bok, under Titel: Musæum Richterianum continens fossilia, animalia, vegetabilia marina illustrata observationibus et iconibus cura Hebenstreitii[10] Lipsiæ 1743, in folio; kostar 50 lb. Jag märckte at han eij har observerat leges Systematicas, eij brukat andra Auctorers namn, åtminstone intet nämnt eller citerat dem. Synonoma äro likwel nödiga i et så stort wärck.

Här har warit et stort buller mellan Medicos och Chirurgos. En Kungl. förordning utgafs för några månader, som befallte, at ingen skulle antagas Chirurgien de St. Cosme, som icke war maitre ès arts. Derpå wille Chirurgi förmena Medici at wara närwarande och assistera wid Chirurgor. asperantium Examen; hwaröfwer medici beswärade sig hos Parlamentet, som efter många förhör och advocaternas discurser pro & contra slöt saken til medicorum faveur.

[8]Jag täncker blifwa i Paris til först på wåhren nästa åhret, och derefter anträda resan til tyskland, om Gud behagar. Herr Professorn behagar anmäla min ödmiuka respect til förnäma familien, och flera mina Gynnare och wänner. Jag lefwer med all uprichtighet

Högädle och Widtberömde Herr Professorns
Paris d. 5 Octob. n. st.          ödmiuke tjenare
1743
     Abraham Bæck.

Linn. Soc. Vol. II: 243—44.

  1. ​ Detta bref finnes ej i behåll.
  2. Carl Klingenberg, se bref. 220 not. 5.
  3. Magnus Julius De la Gardie (född 1668, generallöjtnant, riksråd, öfverstemarskalk m. m., död 1741) var gitt med Hedvig Catharina Lillje, född 1695. Efter mannens död bosatte hon sig i Paris, öfvergick till katolska religionen och dog där 1745.
  4. Bernhard de Jussieu, se bref. 486 not. 3.
  5. Carl Fredrik Adelcrantz, född 1716, hofintendent, slutligen friherre och öfverintendent, död 1796.
  6. Antoine Ferchault Réné de Reaumur, se bref. 91 not. 2.
  7. Anmärkning om wisen hos myrorne (Vet. Acad:s Handl. 1741 s. 37—49).
  8. Tal, om märkwärdigheter uti insecterne, hållit för Wettenskaps Academien uti Auditorio illustri, då första præsidiiskapet aflades 1739 d. 3 October (Stockh. 1739).
  9. Louis Guillaume Lemonnier, född 1717. botanices professor vid Jardin des plantes i Paris, död 1799. — Hans bror Pierre Charles Lemonnier, född 1715, framstående astronom i Paris, död 1799.
  10. Johann Ernst Hebenstreit, född 1703, anatom, naturvetenskaplig forskningsresande i norra Afrika, medicine professor i Leipzig, död 1757.