Bref och skrifvelser af och till Carl von Linné/704
| ← 703 |
|
705 → |
| Utgiven 1910 |
- Min Kiäreste Hr Broder.
Undra intet på mig at M. Br. ej fått swar på andra brefwet. jag har slutat all brefwäxling inom lands och nästan utom, som jag sedt på 10 åhrs experience, at den giort mig mycken möda och föga gagn äller ro, men wähl mycken smärta.
jag will doch biuda till at swara M. K. Br. på de mäste.
jag har på 10 åhrs tid gifwit min krop ingen ro natt älr dag. ingen skiutsmärr hafwer blefwit så illa hanterat som jag af mig. jag har sedt denna fåfängan änteligen, och funnit den ej giort mig det minsta, utom harm, grämelse, sorg, skam, olust, hat. jag såg at de andre, som giorde sin tienst taliter qualiter et sinebant mundum vadere prout vadat,[1] lefde vere beati, älskade af alla, förnögde i sig sielfwe, rolige till siähl och kropp. ty tog jag resolution at giöra min tienst, äta och sofwa och at wara glad; jag har och nu äfter en månads experience funnit mig ganska wähl, och sedt min dårskap och min förra siukdom. Ehuru det kostar något på i förstone at byta natur och wana, så ser jag doch redan mögligheten och smakar sötman där af.
Undra intet på at min K. Br. ej fått swar på några bref, som ej warit något högwichtigt at beswara; här ligga wähl 100 wichtige, som jag ej beswarar et enda.
Tänk nu på för Eder M. K. Broder, huru oförståndigt I lefwat. är det af ewigheten beslutat öde at någon wiss skall blifwa Eder fru, så frågas billigt, hwarföre M. Br. går längre ogift, och förnäkar sig sielf och sin kiäresta maka fruchten af sin söta lefnad. äller tror min Bror at det är Eder egen wishet som wällier maka, så kom ihog hela werldens experience, som kallar det lyck-potta. hwij undflyr M. Br. ödet som ej kan undwikas. hwarföre stiäl min Bror dagarne ifrån dem, som af Eder födas skola, at de på kortare tid måga få äga Eder. jag tackar M. Br. som i förra inviterar mig till stockholm, men jag wet intet logemente för än M. Br. blifwer gift, då M. Br. fått fulkomligit hushåld; ty för uht har det ej någor art. så snart M. Br. är gift, skall jag se till at komma till stockholm.
M. Br. frågar mig äfter nytt; men jag wet ej et enda ord. De ängelske beklaga sig, at de hwarken få Hortum upsaliensem äller Floram suecicam, mindre Faunam, och bedia för alt at tillsamans få et exemplar där af. hwilket är ringa heder för Salvius, som doch beklagar, at han ej har debit. Kiära skäm uht honom där före. Sibthorpe[2] i oxford har tagit Ehret[3] till trägårdsmästare, altså Herre till stalldräng. så gierna jag wille honom till ritare, så litet till trägårdsmästare, fast det är hans profession; nu skall M. Br. få se at fanen tager den ståteliga trägården. Sibtorpe är brydd om Sherards pinax,[4] kan ej läsa äller förstå Sherards och Dillenii noter, retractioner &c. tror ej at en man skulle hinna afskrifwa alt; at det är omögligt att läsa, med mera. wist nog för den ej sielf kan stå upp och dömma äfter boken. jag ser på alt, att Dillenius och Sherard arbetat fåfängt, ty hade de giort bättre, om de giort sin siähl goda dagar.
jag är rätt rädd om Ceanothus,[5] sedan jag fick wetta af Kalmen hans kraft, och har befalt trägårdsmästaren se äfter honom dageligen, på det jag kan wara i stånd at tiena Min K. Broder om olyckan skulle hända; men jag har ej mer än 3 stånd. så snart M. Br. blifwer gift, slipper jag den omsorgen.
Om M. Br. skulle behöfwa Ranunculum abortivum Kalmii, såsom Medicus, så skall jag skaffa äller åtminstone säga min Br. ett succedaneum, som är ejusdem plantæ varietas, inter suecicas.
Har Min Bror i sitt herbarium Lobeliam antisiphiliticam[6] Kalmii inlagd i sitt herbarium? äller torde jag kunna lämna et specimen; jag har redan skrefwit äfter frön.
hwad tycker Min Bror om mine disciplar Kalm, Hasselquist, äller om skiutflugan och sichtflugan,[7] som äro af min schola? Hasselquist har redan 80 memoirer färdiga, det ena curieuxare än det andra. Osbeck, som gick till ostindien, är ingalunda sämbre än någon af de förre.
Hartman[8] fick stipendium; jag har aldrig sedt någon starkare läsare. alla wåra insecter kienner han till pricka; ingen har så wähl fattat materiam medicam af alla mina disciplar. får han mogna, så måste han blifwa stor; fast jag får af honom, som de andre, skam till tack.
Tänk at jaculus[9] äller serpens Evæ gifwes? den alla hållit för fabel. han står uprätt, och Hasselquist har beskrifwit honom. Tänk Hasselquist [har] fått fatt på jaspis Cleopatræ,[10] räknat hans scuta? oxeltänderne sittia utom munnen på honom, måste således wara faselig.
Få wij Kalmen, Hasselquist och Osbeck hem, lärer sverige gifwa de curieuxe hela bordet fult med de raraste rätter.
Men at utan widare förtal [företal] komma till sielfwa texten, så har jag den ähran, at af det renaste hierta önska min K. Br. i detta och i många påfölliande åhr all sälhet, till Medicinska wettenskapens prydnad och upbyggelse.
Gud wälsigne min Bror; jag skall altid räckna min Brors wänskap, ibland få utwalde wänner, för den sensibleste, och skall lefwa och dö med oskrymtat hierta
| Min kiäreste och wärdigaste väns | ||
| Upsala d. 2 januari | trogneste tienare | |
| 1751. | C. Linnæus. | |
Cranium af Filfrasen är på wägen ifrån Westerbotn till Upsala, såat wij torde få wetta. cujus generis detta enda quadrupes är ibland de obekante.
Utanskrift och sigill saknas.
- ↑ Gjorde sin tjänst si och så samt läto verlden gå som den ville gå.
- ↑ Humfrey Sibthorp. se bref. 571 not. 7.
- ↑ Georg Dionysius Ehret, se bref. 367 not. 3.
- ↑ William Sherard, se bref. 567 not. 2. — Sherards pinax = J. J. Dillenius, Hortus Elthamensis Jacobi Sherardi.
- ↑ Ceanothus americanus L. Uppgafs vara ett medel mot syphilis.
- ↑ Lobelia siphilitica L., se bref. 279 not. 6 & 8.
- ↑ Daniel Rolander. se bref. 276.
- ↑ Johan Johansson Haartman, född 1725, student i Åbo 1741 och i Upsala 1748, promoverad medicine doktor 1754, slutligen medicine professor i Åbo, död 1787.
- ↑ Anguis Jaculus L.
- ↑ Coluber Cerastes L. (Coluber cornutus Hasselq. It. Pal. p. 315).