Olai Petri Svenska Krönika (Klemming 1860)/Författarens tillägg

←  En Swensk Cröneka

Olai Petri Svenska Krönika (Klemming 1860) av Olaus Petri Författarens tillägg och ändringar i den ursprungliga texten

Författarens äldre redaktion  →

Författarens tillägg och ändringar
i den ursprungliga texten.

Sida

rad.

4

12, 11 n.

och aff mongha Rwnosteenar — hijt kom Tillägg.

10

15—18

Äro och somlighe — för handene äro T.

11

16—19

vndhantaghandes — klaghar T.

19

12, 11 n.

och så skola — twå konungar T.

45

s

20—25

Thet är och merkiandes — predika här T.

50

12 t. o. m. 51 12 n.

Och effter — laghböker som finnas. Tillägg på ett inskjutet blad.

51

10 n.

eller och — mandoom skull T.

52

10, 11

och thet settet — Lijffland T.

—

s

4—2 n.

Och i thet örligett — Danska Crönekan T.

54

4 n t. o. m. 55 3

Och seer man — skeedt wara T.

59

s

12 n. — 3 n.

och till en lijthen rettilse — son &c T.

60

s

9, 10

och hade med henne the tree förnemde söner, Karll Hans och Simon till följd af närmast föregående tillägg ändradt så, ifrån och åtte en son med henne som heet Karl.

61

s

15 n. — 11 n.

och ther aff — skadha och förderff T.

64

s

3—5

ty han hade — konung T.

65

s

4—6

bådhe aff thet — merkias kan ändradt så från man

her epter noogh fornimmandes warder

—

s

11 n. — 7 n.

och tesse bådha wore — drap them bådha ändradt från Men hwad konungar tesse haffua warit kan man icke fulleliga seya, Thet är doch ganska lijkt, at the haffua warit konung Karls söner, eller och hans wener som sich epter hans dödh, hwar epter annan haffua vpheffuet sich för konungar, Men konung Knwt offwerwan them

69

s

18, 19

kan hända ath — Karls brodher T.

70

s

6—10

och war en froom — booklärd mann T.

71

s

4

som heet Ingeborgh T.

71

s

6—8

Hans fadher heet — som för berördt är i

sammanhang med föregående tillägg ändradt från och hennes nampn war Ingeborgh, eller ock som sombliga böker hålla, Ingridh Ylffwa. Sida rad.

73 s 7 n—1 n. effter thet han war — S. Erics slecht T.

74 s 15 n. — 12 n. och ther med — S: Erichs slecht T.

82 16—32 Och ther före finnes — Jettar wara begraffne Tillägg på en instucken lapp.

— s 2, 1 n. Förklaringen öfver Litu reisi: thet är, then och then, huad the hete, lethe reesa vp steenen, är tillskrifven i kanten, i st. för den misslyckade, i texten qvarstående, tolkningen: och the haffua warit Adelmen, ty the kallades fordomdags Reesar, och ther aff synes wara kommet, Reisigtygh, och Reesenerer.

95 s 3 n. t.o.m. 96 I medt förachtelighitt — så kom han Tillägg, i följd hvaraf ett kom är utstruket efter offta.

114 s 9 n. — 5 n. Och war thet icke — på alla sijdhor T.

116 11 n. ath the haffua sådana förtient T.

— s 7 n. — 5 n. bidia Gudh förlåssa sigh — grijpa til swerd ändradt från bidia theres onda förstar i hääl, än at the skulle slå them i hääl

117 s 3, 4 ty konungens hierta är i Gudz hand som Salomon sägher T.

122 s 1 n. t.o.m. 123 3 effter thet the — honom ther om T.

123 s 6—8 vndantaghandes — hörande warder T.

— s 16 n. — 14 n. Samma åår — tu åår ther effter Tillägg och ändring från och widh then tijdhen

129 14 n. som S: Birgitta haffuer skuttit vpå utstruket efter Jungfru Maria

132 s 6—9 och ther aff — vtloffuat hade T.

— 14, 15 som ståår i edzöres balken i stadz laghen then Tillägg och ändring för ett utstruket som

— s 10, 9 n. vndantaghandes — regimentit T.

— 9, 8 n. (effter som en almennelig mening war) T.

133 s 9, 10 rikesens rådh — förplichtilse T.

134 s 3—6 vthan at thet skedde — emooth honom T.

— s 15 för rikesens rådz skull T.

— 4, 3 n. och wordo — förra woro T.

135 s 2—4 och thet rychtet — förderffua rijkit i grund ändradt så från Så hade han och lätit gripa biscop Hemming i Aboo, Men för hwad sack skul, thet kan man icke retzliga weta.

— s 9 i Calmarne kyrkio, på S. Martini dagh T.

136 s 17—25 Men thenna — frå sigh. Men T.

137 s 1, 2 som tilförenne sagdt är T.

— s 15, 16 som hade — Euphemiam T.

— s 18, 19 i fiorton wekor med rooff och brand T. Sida rad.

137 8 n. och annat meer T.

138 s 6, 7 screff och hertog Allbrect för them T.

— s 11—13 och hastades — elleffte åår T.

140 1, 2 och ther skulle — meena. Men T.

— s 16—20 war thå i Finland — giorde sigh och redho Tillägg och ändring från giorde och redho med sitt Tydzska folk och the Swenska som mz honom höllo

— s 12 — 9 n. Och gick thet — itt jerteckne T.

— s 1 n. — 141 8 Men han och hans — warade lenge Tillägg på en inskjuten lapp.

142 s 3 n. — 143 1 Thenne biscop — regimentet T.

143 s 18 — 15 n. Och thå fick — dråpeligh skada T.

144 s 8, 7 n. och han bleeff — wordhen T.

145 s 11, 10 n. och thet — för honom T.

149 s 13, 14 ty landet — till handa T.

151 s 4 men noghro Svenske besöchte thet T.

154 s 21 Rikitza rättadt från Rixa.

— s 9 — 6 n. Och hade Stocholm — til Mekelborgh T.

158 s 1 än thå at — i sinnet T.

159 s 5 ther rychte gåår aff än i dagh T.

— s 14 — 10 n. The Swenske — hertog Erich T.

161 s 16, 15 n. sedhan the — fååt hade T.

— s 11 — 9n. The Danske — the Swenske oåthsport. T.

162 s 13 n. och nw — ighen T.

163 s 20, 21 een part meena — aff Portugalen T.

164 6 thå hon war sextijo ååra gammull T.

165 s 7, 6 n. så at för — koo 6 öre T.

166 s 14, 15 ther hon mykit plägade wara T.

— s 15, 16 och konungen — för hennes skull T.

— 18—35 Om hennes dödh — wara haffuandes Tillägg på en instucken lapp.

167 s 18—20 thet som vthloffuat — war platt förgätitt T.

— s 22—24 vthan offta — eghna hender T.

168 s 11 — 9 n. och thå hade — 25 åår T.

171 s 9, 8 n. The haffua giord — the Suenska T.

172 s 14—18 och wille han — weluileligha med sigh T.

178 s 12, 13 menandes sich — till retta T.

182 s 11—13 Dog så at — främande men T.

— s 17, 18 och konungen hade — Suenske begiärade T.

— s 20—22 och han skulle — och kåratt worde T.

185 s 2, 1 n. thå the best — som vthgaffs T.

186 s 13 n. och stickade eelden på stadhen T. Sida rad.

194 s 10—13 Och så kommo — emoot konung Eric T.

— s 3 n. — 195 2 I thenna Eric Pukes — med många andra T.

199 s 3—9 Och hade mång — bortt aff landhet T.

— s 15—11 n. Och war thet — alle lijka godha T.

200 8—37 I samma möthe ward — itt skadeligitt förbund Tillägg på en instucken lapp, i st. för de utstrukna orden: mera wart icke i thet mötit beslutat ther nogot gott aff komma kunde.

202 s 4—8 Och så trädde — all trij rijken T.

— s l3n. för sitt regimente skull T.

203 s 13 woro til fridz at anama ändradt så från begierade.

— 15 — 204 26 doch medt sådana wilkor — år effter Christi byrdh Mcdxlj. Tillägg på ett inskjutet blad.

207 s 8, 7 n. Sådana sätt — i Swerige T.

212 16, 17 innan Påsca — Johannis dag T.

213 17—31 konung Karll — ther aff landet ändring och tillägg på en instucken lapp i st. för: riken til nest kommande Walborga messo, thå skulle tolff aff huart rikit komma til Halmstada, och thå skulle dömas ther om, hwem Gotland skulle til höra, Och ther med moste thå the Swenske giffua sich ther aff landet.

214 s 3—12 Ty the hade icke — herra och konung T.

218 s 12, 11 n. effter stoor — alla sijdhor T.

219 s 5, 4 n. som thå vthröntes, thå honom mest trängde T.

316 16—20 Rubriken Enn vnderuisningh etc är kanske endast en glossa, tillagd på en inskjuten lapp.

---

Ofvanstående lista, som är upprättad öfver de i hufvudcodex, på margerna eller instuckna blad, gjorda ändringar och tillägg, sträcker sig föga öfver arbetets förra hälft och visar oss således endast en del af de förbättringar författaren vidtagit med sin bok, för att bringa henne i det fullfärdiga skick, som föreligger i vårt aftryck. Att de dock icke afstannat der de upphöra i hufvudcodex, sid. 219, oaktadt de ej vidare synas deri särskildt utmärkta, blir klart af det som härnedan anföres ur codex Sernsköldianus (tillhörande läroverks-biblioteket i Vesterås). Denne är likasom hufvudcodex skrifven på 1540 eller 50-talet; ehuru sämre i afseende på språket, är han kanske till och med något äldre än hufvudcodex, emedan en del ändringar, som uti den senare redan influtit i texten, ännu förekomma som tillägg, eller alldeles fela i den förre. Förhållandet torde helt enkelt vara det, att skrifvaren af hufvudcodex hellre alldeles om skrifvit arbetets senare afdelning, än han försökt att deri inflicka de vidlyftiga ändringarne; eller ock att författarens omarbetning kommit i hans händer innan han hunnit längre med afskrifvandet. — Alla dessa tillägg och ändringar äro i hufvudcodex införda af samma hand som skrifvit hela texten; i Sernsköldianus är väl detta icke alltid förhållandet, men samtidiga med den öfriga skriften äro de i allt fall i båda; deras omedelbara härstammande från författaren sjelf intygas af stilen och språkbehandlingen, hvilka fullkomligt öfverensstämma med hela arbetet, äfvensom derigenom att de blifvit af alla yngre codices upptagna i texten. Ofvan är genom bokstafven s mellan sid- och radsiffrorna antydt hvilka tillägg som äfven finnas i Sernsköldianus, och således äro gemensamma för båda codices; de stycken hvilka Sernsköldianus ensam utmärker såsom tillägg eller omarbetningar i den ursprungliga texten uppräknas härefter, jemte andra egendomligheter och afvikelser i denne codex.

---

Codex Sernsköldianus.

Sida	rad.
4	13 n.	Rwnabokstaffwer, Rwnostaffwer i st. för Rimstaffuer.
—	12, 11 n.	Det ofvan anmärkta tillägget saknas.
10	12—18	eller och — handene äro saknas och synes sålunda vara ett författarens tillägg, som ej blifvit infördt här.
11	16—19	Det ofvan anmärkta tillägget saknas.
16	13 n t.o.m. 19 4	Slutet af förordet från Och effter thet är här ett tillägg. En yngre codex tillhörande Upsala bibliotek, förr J. H. Schröder, utelemnar hela detta slut.
19	12, 11 n.	Det ofvan anmärkta tillägget saknas.
50, 51		Tillägget saknas, ehuru inflickningsmärket finnes.
51	10 n.	Tillägget saknas.
52	10, 11	Tillägget» saknas»
—	4—2 n.	Efter Danska Crönekan följer här ytterligare: ty ther talas mykitt som föga act eller skell kan mett fölgia ther före tala man ther inte mera vm (glossa?)
54, 55		Tillägget felar, ehuru märket derför finnes.
77	8	Tillägg (glossa?) efter Jeneköpung: eller som en partt mena, vdi öninge i odesiö sockn wid Visingzöö. Och gaff ko: Erick mett sin dotter vdi Brudaskenck Malmöö och treleborgh
82		Tillägget felar, men märket derför finnes.
98	3	Tillägg (glossa?) efter lyffte: och han segx haffua bliffuitt död vdi fengelsen
99	16—20	Men thet är troligit — i werldenne är här ett tillägg. | 116 || 11 n. || Tillägget saknas.
119	7—12	Och haffuer thet vnderligha — doomar är här ett tillägg.
122	1 n.	Samma tillägg, men börjande två rader förr med: Och thet pläghar
124	2 n.—125 3	Men förplichtelsen — på Skåne är här ett tillägg.
125	4—6	Och haffua — vthgaffs är här tillagdt.
126	15—19	Så lenge — Lögeligha lastat är här tillägg.
—	15 n.—127 5	Om thenna samma Ryssa reeso — redha war saknas, men har varit tillämnadt att införas som tillägg, så som synes af inflickningsmärket; ett och hopbinder meningen.
128	2 n.—130 13 n.	gaff sigh til — gingo the til saknas här, men inflickningsmärket finnes. Den äldre meningen lyder: Så som nw til fforande berörth är, ath konungh Magnus begynthe giffwa segh til eth löss acktugth leffwerne, så hölt han thet och so fram och kom so när, ath han öffuergaff sina forstinna, och bedref sodana okyskhet ther obeqwemmeligith är ath omtala, och en tho han offta warth förmanath til forbätringh, soo kunde thet dog inthet hielpa, Vtan hans vnda leffwärne bleff meer och meer openbarth och vtropatt ther alle stygdes widh Ther före gich tho rikisens rodh til med menigha adelen (och vtwalde etc.
130	4 n.	Ursprunglig läsart efter bördh: huad han heet eller huadan han war, holler Crönickan icke inne, Aff gammol breff kan man dogh merkiat at hand haffwer hethet hertogh bänckt i följe hvaraf orden och han kallades hertog Benct, tre rader längre ned, icke finnas.
132	14, 15 och 9, 8 n.	Båda tilläggen saknas.
134	4, 3 n.	Tillägget finnes ej.
137	8 n.	Tillägget» finnes» ej.»
140	1, 2	Tillägget» finnes» ej.»
166	18—35	Tillägget saknas ehuru inflickningsmärket är insatt.
200	8—37	Samma förhållande.
203—204		Samma» förhållande.»
212	16, 17	Samma» förhållande.»
213	17—31	Den senare delen af tillägget från och huarken befata (14 n.) är införd; deremot qvarstår den ändrade delen i texten (riken til nest — aff landet)
223	19—17 n.	Samma articler — sendes nw åter är här tillägg och ändring för Articlerner sendes
223	16 n. — 224 2	Och the woro så lydhande — rikesens inbyggiare saknas här, men tilläggsmärket finnes.
224	16—19	Och lät han vthkora — och Norige är här tillägg.
—	11 — 9 n.	Och aff alt — Rysserna är här tillägg.
—	1 n. — 225 2	Han löste — greffue Gierdt är här tillägg.
225	8	doch war — sachtmodigh man » » »
—	13 — 11 n.	Thet war — vj öre » » »
226	2—24	så at the i Vpsala — breff ther vppå visar sig vara tillägg och ändring för: och fattades fögho, ath i Vplandh icke skedde vpresningh emoth Konungen, Tho Erchebiscopen thet sogh forlossade han bönderna aff then Skatten och gaff them ther sith breff vpo Tillägget saknas här, men märket derför finnes.
—	3 n.	settias i fängilse ändradt från setia borga for sich
227	6, 7	Som han giorde så gick honom är här tillägg.
—	8 — 228 7	Och hade rikesens rådh — stoor ouilia saknas här, men tilläggsmärket finnes.

---