Hoppa till innehållet

Post- och Inrikes Tidningar 1836-01-14

Lägg till länkar
Från Wikisource, det fria biblioteket.
←  N:o 9. Onsdag 13 januari 1836
Post- och Inrikes Tidningar
N:o 10. Torsdag 14 januari 1836
 N:o 11. Fredag 15 januari 1836  →
Index. Som separat artikel finns Utdrag af ett bref...


[ 1 ]

SVERIGES STATS-TIDNING,
eller
POST- och INRIKES TIDNINGAR.

N:o 10. Thorsdagen den 14 Januari 1836.


Meteor. Obs. Den 13 Jan. kl. 2 e. m. Barom. 24,96, 3/4 gr. kalt, W. klart. Kl. 9 e. m. Barom. 25,02, 4 gr. kallt, W. klart. — Den 14 Jan. kl. 6 f. m. Barom. 25,07, 1 3/4 gr. kallt, SW. mulet.

Icke-Officiell Afdelning.

INRIKES UNDERRÄTELSER.

Stockholm.

Hans Kongl. Höghet Kronprinsen täcktes i går afton bivista aflidna Grefvinnan Sprengtportens begrafning uti Stadens Storkyrka, som för tillfället var rikt och smakfullt eklärerad. Magistraten och Borgerskapets femtio äldste slöto sig till det talrika sorgtåget. Jordfästningen förrättades af Biskop Wallin, som dervid höll ett tal, till större delen på vers. Ledamöter af Harmoniska Sällskapet både förenat sig att, under ceremonien, från Orgelläktaren afsjunga några numror ur en messa för karlröster, af Hasslinger, såsom ett uttryck af det allmänna deltagandet.

= Förlidne gårdags afton, kl. kort efter 8, utbröt vådeld vid Stenhuggeriet å Ladugårdslandet. En material-bod af träd, tillhörig Stenhuggaren Dubois, nedbrann, men öfrige nära intill belägna trädbyggnader räddades, och all fara var, efter mindre än 2:ne timmars förlopp, förbi. H. K. H. Kronprinsen hade, kort efter utbrottet, täckts vid elden infinna Sig.

= Sedan Silfver-utvexlingen från Rikets Ständers Bank den 1 Oktober 1834 började, har, till nästlidne 1835 års slut, minskningen i Bankens silfverfond endast varit den följande:

I tillgången af myntadt och omyntadt silfver, effektif minskning:

1834 Okt. 1 — Dec. 31, R:dr Specie 106,584: 19. 10.
1835 Jan. 2 — Mars 31, „ „ 67,858: 31. —
— April 1 — Junii 30, „ „ 73,996: 16. 1.
— Julii 1 — Sept. 30, „ „ 3.423: 4. 5.
— Okt. 1 — Dec. 31, „ „ 26,344: 40. 8.
Summa minskning R:dr Specie 278,207: 16. —

Hvad åter beträffar endast det myntade silfret, har minskningen i Bankens General-kassa varit:

1834 Okt. 1 — Dec. 31, R:dr Specie 114,000: — —
1835 Jan. 2 — Mars 31, „ „ 90,450: — —
— April 1 — Junii 30, „ „ 69,400: — —
— Julii 1 — Sept. 30, „ „ 20,400: — —
— Okt. 1 — Dec. 31, „ „ 26,350: — —
Summa minskning R:dr Specie 320,600: — —

Umeå den 6 Jan. (Korr. Art.) Kölden har ifrån Julafton oafbrutet varit, på nedra landet, emellan 33 och 35 grader, och stundom deröfver; men uppe i fjelltrakterna, 12 mil i vester ifrån Umeå stad, har qvicksilfret i fria luften frusit.

Helsotillståndet, som hela vintern varit fullkomligt godt, har under den stränga kölden försämrats, då pleuresier med stygn, saml flussfebrar, i flera trakter inträffat.

Genom Hans Maj:t Konungens Nåd, hafva Umeå stads fattiga, så väl under Jul- som Nyårshelgen, skördat glädje och frukter af Hans Maj:ts stora frikostighet, då af de Nådigst förärade 200 R:dr B:ko, 100 R:dr blifvit under dessa helger dels i kontant, dels ock i matvaror, utdelade.

Spanmålsprisen äro, för Råg 10 R:dr 10 sk. 2 r:st. à 10 R:dr 21 sk. 4 r:st och för Korn 8 R:dr 42 sk. 8 r:s:t à 9 R:dr 5 sk. 4 r:st., allt Banko.

Hernösand den 6 Jan. (Korr. Art.) Söndagen den 3 dennes tilldelade Landshöfdingen, eller slutad Gudstjenst i Ullångers kyrka, Torparen Hans Svanström en af de medaljer, att bäras på bröstet, Kongl. Mai:t i Nåder anslagit för dem, som använda oxar i åkerbruket.

Kölden bar en längre tid varit ovanligt stark, så att den uppgått en dag till 33 grader.

Norrbotten den 31 Dec. Vår Nordiska vinter, som någon tid saknats, har nu börjat återkomma. Under helgen ha vi åtskilliga gånger haft nära 40 grader kallt. Lycka, att vara skogar gifva ett så rikligt förvaringsmedel mot den skarpa kölden. Man spår oss en vann sommar efter den kalla vintern; och erfarne män se det gerna, att kylan här i Norden om vintern tar ut sin rätt. (Upsala Korr.)

Söderhamn. Vår förträffliga vinter gynnar på allt sätt Allmogens arbetsplaner och lättar kommunikationerna med staden. Tillförseln af timmer är högst betydlig. 100-tals stockar införas dagligen och betalas med 3 sk. rgds per aln. (Gefleb. Tidn.)

Götheborg den 4 Jan. (Korr. Art.) En bedröflig händelse har försänkt Brännö Lotsplats i sorg, och förvandlat de fattiga lotsfamiljernas julehögtid till en sorgefest. Utvakten från samma lotsplats, som var på kryssning emellan Skogen och Winga, anträffade sistl. annandag jul Svenska briggen Venus, förd af Kapiten Folker, hvilken sökte hamn. I anseende till stormvädret, samt den höga och brytande sjögången, kunde ingen af de i lotsbåten varande lotsar komma om bord, än mindre med lotsbåten lägga intill fartyget, hvarföre de ock medelst båtens seglande förut, skulle inlotsa detsamma till Wargö hamn. Ungefär 1 1/2 mil ifrån Winga kom en svår brottsjö, som i förening med en häftig vindstöt kantrade lotsbåten. Ehuru briggen genast manövrerades för att hjelpa de olyckliga, blef det dock fruktlöst; kronolotsbåten med hela sin personal bestående af 3:ne raska och skickliga lotsar sjönk och gick förlorad. Dessa senare efterlemnade tvenne enkor, hvaraf den ena med 6 oförsörjda barn. Fartyget blef likväl sedermera af uppassande lotsar vid Winga inbringat till hamn.

Då sällan något år förbigår, då icke olyckshändelser af enahanda beskaffenhet inträffa på Svenska kusten, skulle man föranledas tro, att Svenska lotspersonalen icke är så försumlig, som man velat anföra; icke heller afskyr den faran, men väl synes den stundom gå längre, än till den gräns en billig fordran förutsätter, för att, med äfventyr af helsa och lif, förtjena en, jemförelsevis till andra nationers lotsar, knapp utkomst. Man har, ofta nog med skäl, hört klagomål anföras öfver försumlighet af Svenska lotsarne, men, man är ej heller alltid nog rättvis att taga deras belägenhet i betraktande: till större delen äro de fattiga fiskare och skärboar, som, på många ställen, i lotsförtjensten mera måste se ett tillfälligt understöd, än ett hufvudyrke, hvaråt de kunna rikta hela sin uppmärksamhet och arbetsförmåga, och man begär likvist, att de skola till yttersta säkerhet föra skeppet genom farorna, om än sjöfarten på sina ställen är så ringa, att endast en eller annan lotsning under året faller på lotsens lott, men hvarifrån han dock skall hämta all öfning i yrket; man går så långt i anspråk och okunnighet, att man fordrar en absolut säkerhet för all skada sedan Lots kommit ombord. Hvar och en Sjöman, som det minsta känner förhållandet utom Sverige, skall dock medgifva, att en mängd, om ej större delen af sjöskador ske med Lots ombord. Det är visst beklagligt och olyckligt när skada inträffar; men inträffar den ej, ehuru den varit för handen, hvaruti består då väl Lotsens uppmuntran, som förmått afböja den? Kanske uti en eller annan 12 sk. från Skepparens egen pung. Och huru långt tror man att anspråken på Lotsens ofelbarhet billigtvis skola kunna sträckas? — Man måste åtminstone medgifva, att under sådana förhållanden är icke Lotsens lott afvundsvärd, och för ingen del bättre, än de Sjömäns, som uppoffrat ungdoms-åren och krafterna på Svenska Handelsflottan, men som på ålderdomen lemnas till pris åt kölden och eländet. Man betrakte blott de usla och förfallna hybblen och den halfnakna barnskara, som på flera ställen utvisa den mans hemvist, af hvilken man fordrar en så ofelbar tjensteutöfning, och man skall ofta nog med förundran finna, att under den trasiga tröjan slår ett ädelt hjerta, som, i uppoffring för sin tjenst och medmenniskors frälsning, icke eftergifver hvilken annan som helst.

Utdrag af ett bref från Carlskrona af den 7 Jan. — — "Som jag förnummit, att åtskilliga rykten varit gängse i Stockholm rörande den på de yttre grunden förolyckade briggen Atlas, samt omständigheterna vid den dervid meddelade undsättning, har jag, såsom på stället boende, och i tillfälle att inhemta de mest tillförlitliga upplysningar, trott mig böra framställa en kort berättelse om förloppet."

"Briggen Atlas, kryssande emot en svag Nordlig vind, angjorde farvattnet den 10 sistl. December, i solnedgången. Den observerades från Kungsholmen, men ögonblicket, då den stötte på grund (kl. omkring 4 e. m.), kunde, för mörkrets skull, icke urskiljas, hvarföre befälet förmodade, att den, liksom 2:ne dagen förut inkomna fartyg, ankrat inom de yttre grunden. Briggen, som hade lotsbåtar om bord, afsände en sådan till staden, till fartygels kommissionär, Konsuln Palander, med underrättelse om händelsen. Konsuln afreste genast med samma båt till det strandade fartyget, sedan han förut gjort anstalt om utsändandet af en tom Galeas, hvilken ock afseglade. Återkommen till staden, gick han kl. 7 om morgonen till Amiral Nordensköld, och anhöll om iordningställandet af tvenne Barkasser, att, i händelse af behof utsända till Briggen: delta biföll Amiralen, men då han märkte, att vinden förändrat sig till sjövind med tilltagande kultje, beslöt Amiralen, med befälhafvande Amiralens fullkomliga instämmande, att, utan afvaktande af vidare begäran, så fort sig göra lät, utsända båda Barkasserna jemte en 10-åra slup, under befäl af Premier-Löjtnanten P. Améen. De afgingo kl. 9 f. m., men hunno, för tilltagande sjövind, ej fram till Kungsholmen förr än middagstiden, då Premier-Löjtnanten genast gjorde tvenne fruktlösa försök att med Barkasserna taga sig ut till Briggen. Enligt Telegraf-ordres från Carlskrona, sattes båda Barkassernas besättningar på en, då tredje försöket lyckades och han med den ena Barkassen framkom till vraket straxt efter sol-nedgången. Stormen hade ökat sig till den grad, att allt hopp om sjelfva fartygets bergning försvunnit. Briggens egna små-fartyg, jemte Kronans Barkass, sletos från fartyget och drefvos i land. Masterna måste kapas, hvilket anbefalltes af Premier-Löjtnant Améen. Nu kunde man blott afvakta stormens aftagande. Från hvarfvet utsändes tidigt morgonen derpå en lätt roende Gigg, med en lots, till Aspö, jemte anmaning till Aspö-boerna att utsända sina större båtar, för att berga folket. Efter många ansträngningar tog giggen sig ut till briggen; och som stormen småningom aftog, kunde flera små fartyg, dels från Aspö, dels från Kungsholmen, tillkomma, hvarigenom allt manskapet blef bergadt. Den af Konsul Palander utsända galeas kunde icke ligga qvar, utan måste vända, och kom in till östra Hästholmen, med 8 kistor socker och omkring 10,000 ℔ kaffé, allt hvad af den dyrbara laddningen kunnat oskadadt bergas. — Sådant är förloppet, hvaraf torde inses, att flottans befäl gjort allt hvad möjligtvis göras kunnat. Premier-Löjtnant Améen har ådagalagt utmärkt mod, rådighet och drift. — Ett särskilt öde har dels vållat, dels ökat olyckan. Fartyget kom på grund i vändningen, således med ringa fart, i vackert väder, hvilket måhända verkat, att saken i början icke, om bord på fartyget, ansågs så farlig, att de mest kraftiga åtgärder ögonblickligen borde vidtagas. Den båt, som till staden afsändes, erhöll ej föreskrift att lägga till vid fästningen och begära hjelp, som i sådant fall genast kunnat erhållas, då längre tid nu måste åtgå innan undsättning hann komma från Carlskrona. Straxt efter påstötningen började vattnet falla, och föll 4 fot, hvilket gjorde omöjligt att vinda fartyget från grund, utan lossning. FÖljande dagens storm fullkomnade olyckan. — Aspö-bönder, med hvilka jag talat, försäkra, att lotsens stora fel härrörde icke af okunnighet, utan af oaktsamhet, under det han samtalade med andra lotsar i en båt invid fartyget. Hans förbrytelse är dymedelst ingalunda minskad, och rättegången fortgår med verksamhet." — — —

HANDELS-UNDERRÄTTELSER.

New-York d. 20 Nov. I dag har här utklarerat skeppet Echo, Kap. Åkerson, för Charleston, att lasta risgryn och bomull för Antverpen, och får i frakt 47 sh. 8 d. sterl. per ton för ris samt 1 1/4 till 1 1/2 Cent. per ℔ bomull. — Skeppet Christina Lovisa, Kap. Norman, utklarerar i morgon för Hamburg med diverse.

Liebau d. 4. Dec. Spannmålsprisen äro oförändrade. Utskeppningen till hamnarna norr ut har afstannat förmedelst årstiden, som förbjuder expeditioner ditåt, ehuru vår hamn är öppen ännu och några afsändningar af lin till England och Danmark verkställas. Skeppningar af spanmål till Holland kunna ej löna sig, emedan priset derstädes är till den grad lågt, att varan kan derifrån hitföras och har med fördel realiseras. Sådant är förhållandet med råg. På landsbygden ligga väl ännu betydliga partier af korn, men någon export deraf kan ej förr än i vår påtänkas. Hvete och hafra äro utan efterfrågan.

Sammandrag af de från Svenska Konsulerne i nästl. Dec. månad inkomna rapporter rörande spannmålsprisen, beräknade för Svensk tunna i Svenskt Bankomynt efter den medelkurs af 127 sk. 3 r:st. per R:dr Hamb. B:ko, som noterades d. 31 sistl. Dec.

Hvete. Råg. Korn. Hafra. Ärter.
Riga   8: 37. 6.   8: 3. 1.   6: 24. 10.   4: 22. 9.   9. 43. 5.
Flensburg 7: 11. 3. 6: 19. 6. 5: 27. 9. 3: 4. 6, 7: 32. 6.
Rostock 7: 11. 3. 6: 1. — 4: 36. — 3: 41, 7. 6: 11. 7.
Greifsvald 6: 29. 3. 5: 26. 10. 4: 6. 7. 3: — 3. 5: 33. 11.
Wismar 6: 22. 2. 5: 43. 8. 4: 20. 1. 3: 15. 1. 5: 43. 8.
Köpenhamn 6: 40. 9. 6: 19. 6. 5: 17. 2. 3: 7. 1. 7: 6 —
Kiel 6: 43. 5. 6: 14. 3. 4: 38. 8, 3: 46. 11. 6: 3. 7.
Kögnigsberg 7: 27. — 5: 16. 1. 4: 1. 4. 2: 31. 11. 5: 31. 9.
Lübeck 6: 32. 9. 6: 22. 2. 4: 36. — 3: 41. 7. 6: 1. —
Danzig 8: 37. 6. 6: 13. 4. 4: 36. 11. 3: 36. 11. 6: 13. 4.

Passagerare.

Helsingborg. Inpasserade: den 31 Dec., Hr Bant, Nålmakare-Gesällen Jörgensen. Den 1 Jan., Hof-Bokbindaren Ekström; den 3: Handels-Fullmägtigen Schmidt, Handels-Fullmägtigen Edelheim, Tobaksspinnaregesällen Egers Grosshandlanden Svitzer, Skepparen Andersson med 3:ne man, Andersson, Pettersson, och Möller; Skepparen Nyman med 2:ne man O. och N. Bengtsson, Skepparen Lejiman med 2:ne man Sjöberg och Andersson, Skepparen Simonsson med 3:ne man Hackmansson, Fruberg, Bondoff, Skepparen Hall med 2:ne man Jönsson och Pettersson, Skepparen Andersson med tvenne man Nilsson och Sjöstedt, Skepparen Krabbe med tvenne man Krabbe och Krieger; den 4: Förvaltaren Sarauw; den 5: Handels-Betjenten Jacobsen, Skräddare-Gesällen Meijer; den 6: Styrmannen Pestersson Grosshandlanden Gram, Styrmannen Bengtsson, Kofferdi-Skepparen Sjöberg med 5 man, Matroserne Holmberg, Petterson, Söderholm, Pettersson och Ågren, Grosshandlanden Groot Handels-Betjenten Weilbye, Hr Boldt. Utpasserade: den 31 [ 2 ]Dec.: Handlanden Mezger, Handlanden Digel med Son, Handlanden Ziegler, Handlanderne Jakob och Johannes Hauler, Löjtnanten Wahrberg. Den 2 Jan. Stadsmäklaren Bleij; den 5: Köpmannen Schumacker, Kocken Thorup, Possessionaten Schmidt, den 6: Köpmannen Mohr, Köpmannen Movinckel.

NORRSKA UNDERRÄTTELSER.

Christiania den 7 Jan. De framsteg Finmarkens Amt sedan Föreningen gjort i kultur och välstånd, kunna fullkomligt jemföras med de öfriga Amternas, och städerna norr om Polarcirkeln, men i synnerhet Tromsöe och Hammerfest, skola törhända snart kunna räknas bland de betydligare i landet. Hufvudsakligen grundar sig detta förhållande väl på en upplyst Regerings åtgärder, men bland privata företag i dessa fjerran trakter, förtjenar väl intet den uppmärksamhet som Alten-Talvigs Kopparverk, tillhörigt ett Bolag i England och under den verksamma och upplysta Hr Crowes Direktion. Verket upptogs först år 1826, och hade entreprenören då mycken svårighet att förmå de till största delen nomadiska Horder, som äro glest spridda öfver dessa trakter, till det slags verksamhet, som fordras för verkets drift. Men denna svårighet är nu öfvervunnen. Verket räknar redan öfver 400 ständiga arbetare, har tillräcklig tillgång på malm och är i jemn framgång. Vid verket finns en jernväg, kanske den enda i landet. Då i närheten af kopparverket ingen kyrka finns, har Kongl. Maj:t, under den 23 i förra månaden, på Direktionens och arbetarnes underdåniga begäran, i nåder tillåtit uppförandet af ett kapell vid ofvannämde kopparverk.

= Kongl. Maj:t har, under den 1 dennes, i nåder befallt, att följande Lagförslag skola föreläggas nästkommande Storthing:

1:o Om meddelande af stads-privilegier för marknadsplatsen Levanger, i norra Trondhjems Amt; ett förslag, hvars antagande som lag säkert kommer att blifva af högsta vigt, så väl för Amtet, som för nästgränsande Svenska provinser, då Levanger redan i en följd af år varit förnämsta platsen, der begge rikenas nordliga provinsers invånare utbytt sina produkter. Redan innan Jemtlandsvägen anlades, passerade omkring 4000 lass under marknadstiden mellan Levanger och Sverige, en kommunikation, som nyssnämde väg, i förening med stadsprivilegierna, kan antagas i hög grad befordra. Levanger, som 1801 endast hade 345 invånare, räknar nu omkring dubbelt antal.

2:o Ett Lagförslag om utvidgade handelsrättigheter för lastageplatsen Tvedestrand i Nedenäs och Råbygdelaugets Amt. Ehuru de fördelar som man af detta förslags antagande kan lofva sig, icke kunna jemföras med dem som föranledas af Levangers upphöjande till stad, kan dock med säkerhet antagas, att stadsrättigheters meddelande åt denna plats, genom spridande af en större verksamhets och lättnad för handeln skall vara till stor nytta så väl för sjelfva stället som för kringliggande orter.

3:o Förslag till en lag för handtverkerierna. Detta förslag går ut från den principen, att hvarje person äger att fritt utöfva sin profession, och handtverksskråns upphäfvande i de fall, då de nuvarande skråmästare derom förenas eller med döden afgå.

= Under samma dag, har Kongl. Maj:t i nåder bestämt, att å den budget öfver statens inkomster och utgifter, som skall föreläggas nästkommande Storthing, skall uppföras en summa af 2000 Sp:dr årligen till understöd för Kongl. Sällskapet för Norriges Väl, hvars bemödanden för åkerbrukets och husflitens uppkomst mer och mer erkännas. — Äfven skall å budgeten uppföras en summa af 800 Sp:dr årligen till understöd för Ritskolan i Bergen.

= En post till paketers befordran emellan Christiania och Christiansand är för offentlig räkning satt i gång från början af denna månad.

= Det har lyckats polisen i Christiania att ytterligare återfå 4500 Sp:dr af de 64,000 Sp:dr, som stortjufven O. Höiland förledet år bortstal ur Bankens källare.

UTRIKES UNDERRÄTTELSER.

Spanien.

Madrid den 19 Dec. (Korr. Art.) "De depescher som med kurir hitkommit från General Palarea, rörande de fördelar han vunnit öfver Karlisterna i Arragonien, hafva på sinnesstämningen härstädes haft en för Regeringen gynsam verkan. Som bekant är, slog han med 3000 man, 7000 Karlister, ehuru hans troppar af marscher och den oblida väderleken voro inemot uttröttade, och en del barfota. Två gånger anföllo de fienden, först på höjderna vid Tejeras, vid staden Miralgon, och sedan på höjderna vid Molina, begge gångerna med bajonetten. Utom 400 man dödskjutna på fältet, förlorade Karlisterna flera ammunitions-vagnar. General Palarea var nog lycklig att frälsa 200 Sappörer af Drottningens armé, tillfångatagna den 12, och bland dem 2 Officerare, som skulle skjutas samma dag. Depescherna skildra hela denna insurgentstyrka såsom nedergjord och skingrad. Rapporten meddelades genast i ett bihang till Gazeta,, och utdelades åt ledamöterna i de båda Estamentos, vid deras sammanträde kl. 1 middagstiden, samt lästes af dem med stor tillfredsställelse. På aftonen afsändes en kurir till General Palarea, för att kontramandera de instruktioner han, få dagar förut, med en dylik lägenhet fått sig tillställda. Han hade erhållit befallning att aflemna befälet till General Nogueras, en välkänd Arragonesisk Chef. Följande dagen fick han order att bibehålla befälhafvarebefattningen. Publiken, som dagen förut hade beskyllt honom för modlöshet, är nu färdig att upphöja honom till skyarna."

"Den fara, som hotade S:t Sebastian, är likaledes försvunnen, ty underrättelse har inlupit att den belägrande hufvudstyrkan upphört att bombardera staden, till följd af några rörelser af Generalerna Espartero och Evans i grannskapet af Vittoria, och af General Cordova vid Logrono. Man berömmer i högsta grad de Brittiska krigsskeppens och ångbåtarnas bemödanden att skaffa hjelp åt denna vigtiga ort. Spanska Regeringen är så tillfredsställd mrd Brittiska flottans åtgärder för frihetens och Donna Isabella II:s sak, att förste Ministern i går, på Drottningens vägnar, säges ha undertecknat en anhållan, att Engelska Regeringen måtte tillåta Lord John Hay, den äldste Engelske Marin-officeren vid denna station, att få bära Carl III:s orden. Hans uppförande har vunnit allmänt bifall. Öfverste Wylde tros erhålla en annan militär-orden."

"De senaste nyheterna från norra armén förmäla, att rymningar alltjemt fortfara bland Karlisterna. Vintern är ganska besvärlig för många af dem, som blifvit tvungna att strida för Don Carlos' sak."

"Sedan en Franciskaner-munk arresterades i Logrono, har man uppsnappat en brefvexling, deri han beskylles att ha varit uppbördsman för penninge-sammanskott åt Karlisterna i norra landet. Bland hans papper funnos några, som bevisa, att flera af hans medbröder i det stora Franciskaner-klostret i nämde stad deltagit i samma brott. Åtskilliga arresteringar ha der ägt rum, äfven som militär-poster äro utsatta kring klostret." (Times.)

Sachsen.

Dresden den 28 Dec. I går blef H. M. Konungens 80:de födelsedag härstädes högtidligen firad. I daggryningen förkunnades högtiden af kanonskott, klockringning och musik från Kreutz-tornet. Kl. 1/2 9 f. m. afgick en Deputation af stadens autoriteter m. fl., jemte 80 unga damer, till slottet, för att hos H. M. aflägga lyckönskningar. Under vägen och i slottets grannskap slöto en mängd af stadens invånare sig till deputationen, äfvensom deputerade från Kommunalgardet och representanter af Stadsförsamlingarne. Deputationen öfverlemnade åt H. M. en till minne af dagens högtidlighet slagen skådepenning, och damerna tillställde Högstdensamme för tillfället författade verser. Då Konungen, sedan deputationen afträdt, visade sig i ett öppnadt fönster, hördes högljudda och enhälliga glädjerop från den utanföre församlade folkmängden. Kl. 10 hölls gudstjenst och Tedeum. Hittebarnen uti de särskilta milda stiftelserna erhöllo frikostiga gåfvor, äfvensom hufvudstadens fattiga; och på aftonen voro alla offentliga byggnader rikt illuminerade.

Vår älskade Monark fulländade denna dag sitt 80:de lefnadsår; hvilket, så vidt kändt är, ännu icke inträffat för någon af Sachsens framfarne Regenter. Ty, om äfven forntidens kronologi icke i detta afseende lemnar någon upplysning, så kan man dock antaga, att sedan den tid då Markgrefve Konrad den Store, år 1127, erhöll ärftlig besittningsrätt af Meissen, hafva få ättlingar ur Huset Wettin uppnått 70 års ålder, eller derutöfver, bland hvilka senare vår oförgätlige Fredrik August framför andra utmärker sig.

Äfven uti andra städer i riket firades denna dag med innerligt deltagande. I Leipzig förenade sig Autoriteterna, Garnisons-officerarne, Borgerskapet, de Studerande m. fl. till en högtidlig fest. Redan förut hade två deputationer, den ena från Universitetet, den andra från Stads-Rådet och stadens Förvaltning, afgått till Dresden, för att, i staden Leipzigs namn, till H. M. frambära invånarnas lyckönskningar, och för att åt H. M. öfverlemna en pergamentsrulla, med följande Latinska inskrift: "Pro Salute Antonii Regis Saxoniæ, Patris Patriæ, Pii, Justi, Clementis, såsom ett bevis på invånarnas vördnad och kärlek.

H. M. Konungen har utfärdat följande kungörelse: "De flerfaldiga bevis af innerlig kärlek och tillgifvenhet, hvilka under dessa dagar, i anledning af min, genom den Gudomliga Försynens nåd, uppnådda 80:de födelsedag, jag på nytt emottagit af mina undersåtare af alla klasser och stånd i alla orter i landet, men i synnerhet af invånarne i mitt Residens och Dresdner Amts-landskapet, hafva varit i högsta grad dyrbara för mitt hjerta. Jag finner mig föranlåten att offentligt förklara dessa mina känslor, och derföre tolka min hjertliga, faderliga tacksamhet. Måtte det sköna bandet af ömsesidig kärlek allt mer och mer kringsluta Sachsens Furstar och Folk!" Dresden den 29 December 1835.

(Undertecknadt:)
"Anton."
(Pr. St. Zeit. och Hamb. Corr.)

Bayern.

München den 23 Dec. Den beklagligen, allt för tidigt aflidne, allmänt saknade, Hertig August af Leuchtenberg, har, i sitt testamente af den 16 Dec. 1834, tillagt staden Eichstädts fattiga en donation af 50,000 Floriner, hvaraf, enligt närmare förordnande af Hennes Kongl. Höghet Hertiginnan af Leuchtenberg, såsom förmyndare för den ädle gifvarens höga anförvandter, och af Prins Carl Theodor af Bayern, såsom Testaments-exekutor, en anstalt till fullväxta fattigas sysselsättning, och en arbetsskola för fattiga barn skola bildas. (Hamb. Corr.)

Holland.

Från d. 19 till d. 20 dennes rasade på kusterna af Norra Holland en ytterst häftig storm, hvilken på åtskilliga punkter af fördämningarne förorsakade betydlig skada. På ett ställe blef, till exempel, stenbeklädnaden helt och hållet förstörd på en längd af 1,800 och en bredd af 6 alnar. Den stora sjödammen led äfven mycket. Hafvets våldsamhet, på denna sida, skall ha varit sådan, att ingen erinrar sig något dylikt, och att blott stormfloden, år 1807, dermed kan förliknas. (Hamb. Corr.)

BLANDADE ÄMNEN.

Utdrag af ett bref från en resande Landsman, dateradt München den 18 sistl. November:

(Slut från N:o 8.)

Efter några timmars uppehåll i Meissen, anlände jag d. 16 Ang. till det Tyska Florentz. Den månad, som jag der tillbragte, står för mig såsom en af mitt lifs intressantaste Epoker. Dresden har så mycket att bjuda, både i natur och konst; man upptäcker der med hvarje dag nya skatter; man ser och lär och njuter; en vecka der är rikare än år på andra ställen. Raphaels Madonna, Tharand och Tieck på en och samma fläck af jorden — är verkligen för mycket, helst man inom tolf timmar kan besöka alla tre. Sådant kunde minuteras ut på åratal, och ändå vara nog. Min dagbok är full af Dresden — och jag kan verkligen med godt samvete säga, att jag hade nytta och gagn af hvarenda qvart, som jag der lefde. Den hederlige gubben Böttiger var sjelf min outtröttlige ledare genom samlingarne af Antikens sculptur, Mengsska Museum genomgick jag bit för bit med honom och den bekante Prof. Reichardt, som i 15 år lefvat i Rom och nu är anställd såsom Director vid Berlinska Museum. Jag har af deras samtal, förklaringar och tvister rönt mycken nytta för mina studier här i Glyptotheket, der jag måst taga mig ut på egen hand. I det Kungliga Målnings-Galleriet försummade jag ingen dag mitt besök, och hade der flere gånger den treflige Dahl eller också Prof. Vogel till mina ledare. Det uppgick för mig en ny verld under dessa veckor, en verld, hvars morgonrodnad förut blott färgat min inbillning. Aftnarna tillbiagte jag nästan alltid hos Tieck, och hvarenda af dem är mig oförgätlig. Första gången hörde jag honom läsa "die verkehrte Welt" och hur — behöfver jag ej säga. I synnerhet fann jag hans föredrag i komiska och humoristiska stycken oöfverträffligt. Han visade mig oändligt inycken godhet och såg ej gerna, att jag någon enda qväll uteblef. — Tusende helsningar från den gamle älskvärde gubben Tiedge, som jag några gånger besökte. — Till det förtjusande Tharand gjorde jag utfarter. Det är skönt, som en dröm, och först i Saltzkammergut har jag mött en natur, som dermed kan jemföras. Den, som med prosaiskt lugn kan se något sådant, är värd att hela sitt lif se Svenska trädesgärden, och på dem begagna det ypperliga fårbetet. I Sachsiska Schweitz ströfvade jag fyra hela dagar omkring, ensam, med stafven i hand, och lemnade ingen enda skön punkt obesökt. Med smärta ryckte jag mig från Dresden, sedan min månad flugit förbi; men jag kände, att jag af denna månad hade godt för hela lifvet. Cholerans utbrott i Italien tvang mig att nu något ändra resplanen, och att, i stället för att direkt fara till München, först taga vägen åt Wien. Underrättelserne från Italien voro så obestämda, och mina vänner i Dresden rådde mig att dröja i Wien eller München, till dess sjukdomen resolverat sig. Öfver Töplitz reste jag derföre till Prag, och sedan vidare till Österrikes glada Kejsarstad. I tre veckor dröjde jag der och gjorde under tiden äfven en resa till Pressburg på Donau, för att lära känna en del af Ungern.

Jag är glad att hafva lärt känna Wien och ändå mera glad, att jag kommit derifrån. Denna nöjenas stad med sitt sprittande folklif utöfvar en egen trollmakt öfver den alfvarsamma Nordbon — och han får se sig om, att ej blifva indragen i en hvirfvel, för hvilken han ändå ej rätt vill passa. Jag kan ej neka, att min vistelse der i alla fall var ytterst angenäm och derjemte verkligen instruktif. Wien äger verkligt Kejserliga konstskatter, och dessutom nu en svärm med författare, som föresatt sig att hjelpa upp Kejsaredömets litterära anseende. Grillparzer står främst. Jag var dagligen med honom tillsammans och har sällan träffat en mer älskvärd och godsint menniska. Hans sista skådespel: Traum ein Leben gör nu mycket uppseende på Burgtheatern. Bauernfelds nyaste komedi: Bürgerlich und Romantisch äfvenså. Bland Episka Skalder utmärker sig en ung Frankl, hvars senaste produkt Columbus i sex sånger snart lemnar pressen. Jag hörde den föreläsas ur manuskript. Författaren hade hört talas om Franzéns poem med samma namn, men kände det ej. — I den ryktbara Orientalisten Joseph v. Hammers hus var mötesplatsen för litteratörer från alla verldsdelar. Thorsdagsaftnarne voro der i synnerhet lifliga. Kl. 9 på qvälln serverades då kaffe, the och drufvor för Tyskar och Italienare, Turkar och Araber, Amerikanare och Svenska Docenter. Till det intressanta Riddarslottet Laxenburg gjorde jag en färd, tillsammans med Grefve Bjelke, Hagberg, unge Benedicks och en Dansk Prest.

Från Wien till Saltzburg reste jag helt långsamt med en gemen Lohnkutscher, och slet i fem dygn bra ondt, men hade deremot tillfälle att få dröja vid de många punkter på denna väg, som taga den resandes uppmärksamhet i anspråk, och dels genom naturskönhet, dels genom klassiska fornlemningar äro utmärkta. Hade jag rest denna väg med Eilwagen, så hade jag gått miste om de Romerska ålderdomsminnen, som nu öfverallt fasthöllo mig, och hade endast genom vagnsfönstren skådat den sköna naturen, den Steyriska Alpkedjan och den borgbekrönta Donaustranden. Nu uppehöll jag mig bland annat i det prägtiga Benediktiner-klostret S:t Mölk, som räknar sina anor från år 984, och intresserar på en gång genom sitt förtjusande läge högst på en granitklippa vid Donau, genom sina förtjenstfulla vetenskapsmän, sitt herrliga Bibliothek med 1,500 Manuskript och 20,000 Pragtverk, sina konstsamlingar, gammal-tyska målningar m. m. Med rätta kallar man Öfver-Österrike Kejsaredömets trädgård. Den blommar öfver grafvar. Man [ 3 ]stöter öfver allt på spår af Romarne. Så t. ex. vid Enns, det fordna Laureacum, hvars namn fortlefver i den lilla närbelägna byn Lorch, ser man ännu gamla Romarfängelser inne i Staden och en mängd nyligen uppgräfna antiquiteter af sällsynt värde. Man visar ännu stället, der, under de Kristnas grymma förföljelser under Galerius (304), den kristlige Tribunen Florian blifvit störtad i Ennsfloden. Sanct Florian heter ännu ett Augustiner-Stift, beläget en half mil derifrån, det äldsta af alla kloster i Österrike, grundadt vid år 455 af den Noriske Aposteln Sanct Severin. På andra sidan om Linz ligger åter en gammal Romarstad Wels, det fordna Ovilabis. En Romersk bronze, en Merkur, är nyligen der nära prestgården uppgräfven. Jag gjorde från Lambach en utvandring till den praktfulla kyrkan in der Baura, som ligger på en höjd vid Traun. Den är högst egen i sitt slag, är byggd till den Hel. Treenighetens ära, och har derföre formen af en triangel, har tre torn, tre fronter, endast tre fönster, tre altaren af trefärgad Siciliansk marmor, tre orgelverk, tre sakristior, trefärgad marmor-mosaik, och laternan i taket är smyckad med en tresidig förgyld pyramid. Denna praktbyggnad, utan och innan beklädd med marmor, lärer hafva kostat 333,333 floriner, och på det att denna summa skulle blifva jemn, blefvo 333 st. fattiga bespisade med öfverskottet. Mer kan man väl ej göra till det hel. tretalets ära. Jag följde ej stora stråkvägen till Saltzburg, utan vek af åt venster, för att få se det sköna Saltzkammergut. Fåfängt skulle jag försöka beskrifva dess paradisiska skönheter. För något så herrligt har jag ej ord. Framför allt intog mig det romantiska Mondsee, beläget vid en sjö af samma namn. Naturen har der så många kapriser och är i dem alla så älskvärd, så tjusande skön, att man nästan tror sig hafva en synvilla; man kan knappt förmoda, att det är på fullt allvare, att det är hela året om, som något så skönt kan fasthållas på en jordfläck. — Och ändå såg jag hela denna förtrollande nejd i ofördelaktig dager. Det var redan höst och dimma, och fåfängt bad jag solen ett ögonblick stiga ur molnen att belysa mitt paradis. Genom de omliggande Snöbergen var der också redan bra kallt, och mig felades egentligen två saker: solsken och ullstrumpor. Jag var varm om hjertat, men frös om fötterna, som i en Julotta. Emellertid — jag ber Tharand och *** innerligt om förlåtelse — men Mondsee är väl ändå den skönaste natur, som ännu mött mig på resan. — Öfver mitt uppehåll i det märkvärdiga Saltzburg har jag nyligen afsändt till Upsala en lång epistel, med hvars upprepande jag ej vill trötta. Min vistelse der var eljest rik på äfventyr och besynnerliga sammanträffningar. En dag upptäckte jag t. ex. helt oförmodadt, att min granne vägg i vägg på värdshuset var en Svensk, Professor Dahlström från Stockholm. Vi hade hela tiden talat med hvarann Tyska, och redan uppgjort en resplan till Salinerna i Halleijn med hvarandra, innan landsmannaskapet upptäcktes. Följande dagen följdes vi till Halleijn, halkade på rygg ner i de djupa Saltgrufvorna, seglade der på den underjordiska sjön, hvars stränder voro af facklor belysta, och besågo alla öfriga underjordens under. En annan dag reste vi till en by i Bäjerska Tyrolen, der Dahlström hade den oförsigtigheten att förse sig med några välarbetade småsaker från Berchtesgaden, detta Nürnberg i miniatur. Vid gränsen, ett par mil från Saltzburg, blefvo vi anhållna, visiterade, asken under Dahlströms kapprock upptäcktes, sakerna konfiskerades, och som den dryga plikt, som Dahlström derjemte dömdes att erlägga, öfversteg hvad vi begge i redbart mynt förde med oss, sattes en beväpnad Gendarme i vår vagn, under hvars bevakning vi hade nöjet göra återresan till staden, der böterna till fullo måste utbetalas. Som bevakningen endast gällde min reskamrat, fick jag detta nöje och äfventyr gratis. Saltzburg har sedan sin sekularisering förfallit med hvart år. Dess palatser stå nästan tomma och gräset vexer ur springbrunnarna. Publiken förefaller högst obildad. Att i en stad, der Mozart är född, der Mich. Haydns stoft hvilar, höra en Opera af Bellini gifvas mer än ömkligt, det kostar på. Både röster och instrumenter voro falska, och förste violinen åt hela tiden lifligt päron. — Rummet, der Mozart är född, besökte jag.

I München har jag nu lefvat under nära en månad och dagligen haft den lyckan att umgås med vår tids utmärktaste Vetenskapsmän, såsom Schelling, Schubert, Thiersch, Görres, Frans Baader, Martius m. fl. samt med konstnärer och konstälskare, sådana som Cornelius, bröderna Boisserie och Bertram m. fl., Schellings föreläsningar och hans enskilta samtal äro lika intressanta. Den store tänkaren har behagat omfatta mig med en godhet, som ej kan annat än upprycka mig till redliga vetenskapliga sträfvanden för framtiden. Han är en stor Schwedenfreund och derjemte en entusiastisk beundrare af vår hjeltekonung. Nyligen var han helt förtjust af det tal. Konungen, vid sin återkomst till Stockholm från Norrige, höll, och som i Tyska Tidningarna varit återgifvit. — Frans Baader står tilll Schelling i ett spändt förhållande, och beskyller honom att hafva blifvit sig sjelf otrogen. Man kan ej neka Fr. Baader geni och derjemte, hvad man eljest hos Tyskarne sällan finner, qvickhet; man hörer honom gerna, men man märker dock ofta ännu lacuner i hans system, hvarföre också Tieck kallade honom en filosofisk Improvisatör. Han går ett slags kometbana, och man vet ej rätt hvar man har honom. Mig har han emellertid hedrat med Collegia privatissima hemma på mitt rum, som ofta begynnt innan jag hunnit få kläda på mig om morgnarna, och räckt till middagen. En högst ovanlig man är han i alla fall, och många nya idéer hafva gått upp för mig, under hans samtal. Jakob Böhme är för närvarande den af föregående Filosofer, som han mest hyllar. — Cornelius lefver nu här och arbetar flitigt för Loggian i Pinakotheket. Den nuvarande Kunstausstellung har att skryta med hans nyaste Cartons, bestämda att alfresco utföras i Ludvigskyrkan. Altarbilden utgöres af das jüngste Gericht. Det är på den, som man förmenat att han sänkt Goethe i helfvetet, och verkligen trodde jag icke så sjelf i början. En högst frappant likhet har ett ansigte der med de bilder, som jag sett af Goethe, såsom gammal. Cornelius är dock ledsen öfver detta utbredda rykte, och har sagt mig, att han med denna fysionomi velat uttrycka en gourmand. Expositionen är rik, såsom man har rätt att vänta i München, der hvarannan person är konstnär. — En stor tafla af Hess: Konung Ottos intåg i Nauplia, är mycket utropad. Bland de mindre har jag stött på ein Eisenhammer in Schweden, målad af Ezdorf, af hvilken jag i Stockholm sett Skottska Vuer. — Någon Svensk konstnär lefver för närvarande ej här; Södermark, här känd bland artisterne under namn af der Schwedische Major, har i München lemnat ett aktadt minne. I ingen Tysk stad byggs och målas och hugges så mycket som nu i München. — Glyptotheket ensamt vore nog för Konung Ludvigs odödlighet.

Btr.


Döde i Stockholm.

Öfver-Ståthållaren, ÖfverHof-Jägmästaren, General-Majoren, Kommendören och Riddaren Friherre Jacob W. Sprengtportens ömt älskade Maka Fru Friherrinnan Ulrica Wilhelmina Sprengtporten, född Grefvinna Brahe, afled stilla den 4 Januari i dess 28:de år.

Enkefru Grefvinnan Charlotta Bielke, född Hård, afled stilla i Stockholm den 8 Januari 1836, i en ålder af 75 år och 1 månad.[1]

Konungens Trotjenare, Löjtnanten vid Stockholms Borgerskaps Infanteri-Corps, Hufvudmannen vid Bildhuggare-Societen, Hr Eric Österbergs ömt älskade maka, Fru Christina Österberg, född Medén, afled stilla i Stockholm den 7 Januari 1836 i en ålder af 62 år 5 månader 23 dagar.

F. d. Kammereraren Hr Anders Mavalsson, afled stilla i Stockholm den 1 Januari 1836 kl. 1/2 2 e. m., uti en ålder af 86 år. 10 månader och 14 dagar.

Döde i Landsorterna.

F. d. Justitiæ-Rådet, Landshöfdingen öfver Östergöthland med Wadstena Län, Ståthållaren på Linköpings Slott, Commendören af Kongl. Nordstjerne-Orden, Julis Utriusque Doktorn, Hr Grefve Gustaf Wathier Hamilton, afled i Linköping den 8 December 1835, 52 år och 5 månader gammal.

Öfversten och Riddaren af Kongl. Svärds-Orden samt Kejserlige Ryska S:t Annæ-Ordens 2:dra klass, Hr Gustaf von Geist, död i Chrstianstad den 15 December 1835, i dess 66 års ålder.[1]

F. d. Ståthållaren på Stömsholms Slott, Öfversten och Riddaren af Kongl. Svärds-Orden Hr Joh. Ad. von Gerdten, dog efter en långvarig sjukdom på Stensborg vid Eskilstuna den 26 Dec. 1835 66 2/3 år gammal.

Majoren och Riddaren af Kongl. Svärds-Orden Välborne Hr Abraham Axel Ruthensköld, afled stilla på dess sätesgård Olstorp, nära Alingsås, efter en längre sjukdom, den 25 Dec. 1835 i dess 66 års ålder.

Förliden gårdag, den 13 Januari, sedde 1059:de Dragningen af det Svenska Kongl. Nummer-Lotteriet här uti Stockholm, hvarvid utkommo Numrorne:

43 19 32 62 37

De på dessa Numror antecknade Flickor af Allmogens Döttrar voro:

Lisa Ericsdotter från Skaraborgs Län, Källby Socken och Brogården.

Ingrid Jönsdotter från Gefleborgs Län, Wahlbo Socken och Bäck.

Sara Lovisa Olsdotter från Örebro Län, Örebro Härad, Tysslinge Socken och Julåsen.

Gustafva Österberg från Stockholms Län, Svartlösa Härad, Salems Socken och Öster Hallinge.

Ingeborg Johansdotter från Jemtlands Län, Häggenäs Socken och Österåsen.

Till hvardera af dessa Flickor kommer, till följe af Kongl. Maj:ts för detta Lotteri i Nåder utfärdade plan, att utdelas en summa af 33 R:dr 16 sk: B:ko, som dem af vederbörande Landshöfdingar varder tillställd, så snart de träda i giftermål.

Med betalningen af Vinsterna för denna Dragning hos Lotteri-Kollektörerne till dem, som uppvisa de vunnna Original-Lottsedlarne, i hvars hand de vara må, förhålles efter vanligheten. Skulle emot förmodan, någon Lottägare emot uppvisandet af de vunna Lottsedlar, ej genast utbekomma den derå fallne vinsten, har han att anmäla sig vid Kongl. Lotteriets Hufvud-Kontor och der sin betalning undfå, ehvad vinst stiger till större eller mindre summa.

Närmare underrättelse om förloppet af denna Dragning och dervid utfallne vinster skall framdeles i Stats-Tidningen meddelas.

Med försäljningen af Lotter till 1060:de Dragningen, som kommer att gå för sig den 3 nästkommande Februari, sker nu genast början. Stockholm den 14 Jan. 1836.

Hos Kongl. Commerce-Kollegium är i officiel väg anmäldt, att Fyrskeppet Trindelen den 21 sistlidne December lemnat sin station vid ön Lessöe, hvilket Kongl. Kollegium härigenom velat till vederbörandes kännedom meddela. Stockholm den 11 Jan. 1836.

Hos Kongl. Kommerse-Kollegium är i officiel väg anmält, att den lilla Blänkfyren, som utmärkt tornet på S:t Peters-Kyrkan i Byn Kerity-Pemarih uti Franska Departementet Finistère, blifvit i slutet af sistlidne November månad borttagen och ersatt genom en fyr af samma slag, men med mindre starkt sken, hvilken alla nätter hålles tänd på det bredvid förenämde Kyrka nyligen uppförda torn, beläget vid 47° 47' 53" nordlig latitud, och 6° 42' 44" vestlig longitud. Den nya lysningsapparaten är anbragt vid 41 metrers höjd öfver hafsytan under dagjemningen, och de olika skenen efterfölja hvarandra hvarje half minut. Vid klart väder synes fyren på sju franska sjömils afstånd, men det mattare skenet upptäckes först på ett afstånd af fyra mil. Hvilket Kgl. Collegium härigenom velat till de sjöfarandes kännedom meddela. Stockholm den 30 December 1825.

Stockholms Stads Handlande Borgerskap kallas att infinna sig å Rådhuset Fredagen den Femtonde uti innevarande månad, kl. Tolf å dagen, för att inom sig utvälja Deputerade, hvilka, i följd af Kongl. Maj:ts Nådiga föreskrift, böra, gemensamt med Deputerade af Magistraten, utarbeta förslag till Taxor för afgifter till Staden å handeln och sjöfarten. Stockolms Rådhus den 8 Januari 1830.

Aktieägare i härvarande Rederi Bolag, kallas till första Ordin. Bolagsstämma, den 23 näatkommande Januari 1836, kl. 10 f. m., å vanligt ställe. Westerås d. 31 Dec. 1835.

Direktionen.

Samtlige Intressenter uti Persbergs större Grufvebolag, varda härmedelst kallade till Grufvestämma, som börjas å Persbergs Grufvefogdegård, Måndagen den 29 Februari 1830, kl. 9 f. m., för att afgöra om räkenskaperna för det förflutna året, samt hvarjehanda Grufvehushållningen rörande ärenden, deribland äfven förekommer huruvida Torskebäcks-Grufvan skall ödeläggas eller ej. Filipstad den 19 Dec. 1835.

På Embetes vägnar,
A. G. Berndes.

Till lediga Stads-Fiskalstjensten här i Staden, äga skicklige sökande, att, inom 56 dagar, efter det denna kungörelse finnes första gången i Sveriges Stats-Tidning införd, hit ingifva sine, till Höglofl. Justitiæ-Kanslers-Embetet ställde ansökningar, åtföljde af behörigen styrkte Meritförteckningar; hvilket första gången kungöres. Östhammars Rådhus den 4 Januari 1836.

På Magistratena vägnar,
J. W. Gezelius.

Notifikationer.

STÄMNINGAR OCH KALLELSER.

= Genom beslut den 7 dennes, har Sunnerbo Härads-Rätt stadgat att den eller de, som kunde halfva klander att anmäla emot det den 25 Oktober 1833 slutade köp, hvarigenom Sven Olofsson af Petter och Carl Jonassöner för 157 Rdr 27 sk. B:ko tillhandlat sig 1/4:dels mantal Kronoakatte Vänneböke, borde genom ordentlig Stämning sist inom 6 månader efter det underrättelse härom i Stats-Tidningen blifvit införd, göra sitt klander gällande; hvilket härmed kungöres första gången. Ljungby å Tingsstället den 17 Nov. 1835.

På Häradshöfdinge-Embetets vägnar,
J. Tornerhielm.

= Som Köpeskillingen för det från Kommissions-Landtmätaren C. J. Åkerman år 1830 utmätte och exekutivt försålde ett helt hemman i Rya, hvilket blifvit af Wedevägs Bruksägare inropadt, enligt företedd och af vederbörande Exekutor upprättad liqvid, icke varit tillräcklig till gäldande af fulla beloppen af de i egendomen enligt Gravationsbevis befintlige Inteckningar, så varda den eller de fordringsägare, som vid berörde tid haft Inteckningar i nämnde fastighet och icke derföre erhållit full liqvid, kallade att å första Rättegångsdagen af det Ting, som infaller näst efter en månad från denna stämnings införande 3:dje gången i Sveriges Stats-Tidning, sig infinna, för att sig förklara öfver köparnes gjorde ansökan om dödandet af besagde Inteckningar; hvaröfver utlåtande kommer att af Härads-Rätten sedermera meddelas, utan hinder af Inteckningahafvares uteblifvande eller af den omständighet, att Original-reverserne icke kunna företes. Christinelund den 22 December 1835.

På Häradshöfdinge-Embetets vägnar,
Fredrik Welin.

ÅRS-PROKLAMATA, STÄMNINGAR OCH DOMAR
I SKULDFORDRINGS- OCH KONKURSMÅL.

= Lunds Rådhus-Rätt har, genom utfärdad offentlig Stämning, förelagt afl. Handlanden C. Petterssons samtlige Borgenärer att sist före kl. 12 på dagen, den 15 Februari innev. år sine fordringar bevaka och styrka på sätt och vid den påföljd Konkurs-Lagen bjuder.

= Att Jönköpings Rådhus-Rätt, genom offentliga Stämningar, kallat Borgenärerne till behörigt bevakande, vid talans förlust, af ägande fordringar, kl. 11 och senast före kl. 12, 1) uti Urarfva- och Konkursmålet efter Boktryckeri-Konstförvandten S. J. Westberg och hans jemväl afl. Hustru Christina Jonsson den 15 Februari 1836, och 2) uti Slagtaren D. Skogs Afträdes- och Konkursmål den 22 i samma månad och år; del varder härmedelst kungjordt tredje gången.

= Genom offentlig Stämning har Södra Möre Härads-Rätt kallat och förelagt samtlige Fordringsägare i afl. Krigs-Rådet J. S. Forssmans på Öbbestorp, Ljungby Socken gäldbundna Bo, att på sista helgfria Måndag i Febr. månad nästkom. år 1836, infinna sig på Häradets Tingsställe Vassmolösa, för att, på sätt Konkurs-Lagen stadgar, före Rättegångstimmans slut, kl. 7 på aftonen, vid talans forlust, sina fordringar uppgifva, bevaka och med Borgenärs-ed fästa saml med hvarannan och i anledning af Enkefru Forssmans boskillnadsansökan tvista. Vassmolösa den 12 Aug. 1835.

= Södra Möre Härads-Rätt har, genom offentlig Stämning, kallat samtlige Fordringsägare i afl. Kommissions-Landtmätaren E. D. Holms gäldbundna Bo, att inlinna sig på andra Rättegångsdagen af nästk. års Lagtima Sommar-Ting, för att, på sätt Konkurs-Lagen bjuder, vid talans förlust, sina fordringar uppgifva, bevaka och med Borgenärs-ed fästa. Vassmolösa den 22 Juli 1835.

= Jönköpings Rådhus-Rätt kallar, jemlikt 9 Kap. i Kongl. Konkurs-Lagen den 12 Mars 1830, härmedelst offentligen framl. Enkefru Christina Catharina Berzelii, född Grapengiesser, samtlige Borgenärer, att, kl. 11 och sednast före kl. 12, Måndagen den 30 Maj 1830, inför Rådhus-Rätten anmäla deras fordringar, så vida all talan och betalningsrätt, icke skall förloras; ägandes likväl Borgenärerne, utan hinder häraf, sine fordringar i laglig ordning emellertid utsöka; hvilket tredje gången kungöres.

= Att Kongl. Maj:ts och Rikets Svea Hof-Rätt genom utfärdad årsstämning kallat och förelagt afl. Herr Förste Expeditions-Sekreteraren Baron C. G. Stjernstedts samtelige Borgenärer att, vid talans förlust, antingen för eller sist å den 10 Jan. nästk. år 1837, inför Kongl. Hof-Rätten vid upprop kl. 11 och innan 12 på dagen deras fordringar i vederbörlig ordning anmäla, det varder härmed första gången kungjordt;

= Att Carlstads Rådhus-Rätt dömt till offentlig stämning å afl. Kakelugnsmakaremästaren P. N. Hammarbergs Borgenärer till den 20 Juni nästk. år, och till årsstämning å Professoren, Prosten och Ordens-Ledamoten Hr Theologiæ Doktorn Pehr Köhlmarks Borgenärer till den 31 derpå följande Augusti, kungöres härmed första gången. Carlstads Rådhus den 14 December 1835.

= Genom årsstämning af den 9 Mars 1835, har Linde och Ramsbergs Bergslagers Härads-Rätt kallat afl. Protokolls-Sekreteraren Fredr. Cederborghs samtelige Borgenärer att sist innan kl. 7 på aftonen å andra Rättegångsdagen af det Lagtima Ting med berörde Härad, som näst efter natt och år infaller, vid talans förlust gifva sina fordringar skrifteligen eller munteligen an; hvilket första gången kungöres.

= Enligt Burträsks Tingslags Härads-Rätts nedanskrifne dag fattade beslut, varda aflidne Bonden Johan Henriksson Svärds, i Bygdsiljum, samtlige Borgenärer kallade till inställelse, före kl. 7 på aftonen vid Urtima Ting härstädes den 18 April 1836. Tingsstället Gammelbyn den 17 Okt 1835.

= Löfångers Härads-Rätt kallar, enligt vidtagne beslut, samtlige Borgenärer uti nedanskrifne gäldbundna Bo till inställelse nemligen: 1:o Uti aflidne Bonden Nathanael Carltröms Konkurs, andra Rättegångsdagen af 1836 års Höste-Ting; och 2:o Uti Bonden och Fältjägaren Fredrik Greens och hans Hustrus gäldbundna Bo i Boden, vid Urtima Ting härstädes den 20 Juni 1836. Fordringarne böra, före kl. 7 på aftonen å utsatte dagar så bevakas, som 1830 års Konkurs-Lag bjuder. Tingsstället Sehlet den 19 December 1835.

= Som Nysätra Tingslags Härads-Rätt, uppå inkommen Afträdes- och Urarfva-ansökning efter aflidne Sergeanten vid [ 4 ]Westerbottens Kongl. Fält-Jägare-Regemente Nils Jakob Widmark, genom beslut vid Urtima Ting denne dag, forordnat om Borgenärernas kallande till inställelse före kl. 7 på aftonen, vid Urtima Ting härstädes den 14 Juni 1836, så varder sådant härigenom, med erinran om föreskrifterne i Konkurs-Lagen af den 12 Mars 1830, till allmän kännedom kungjordt. Tingsstället Nybyn den 14 December 1835.

= Uppå ansökning af vederbörande Förmyndare för Herr Johan Albert Salomon Åberg, hvars Broder, Brukspatronen Herrman Theodor Åberg, aflidit uti Zurich i Schweitz den 3 September 1834, och Likmätigt 9 Kap, 134 §. af Konkurs-Lagen den 12 Mars 1830, har Ugglebo och Hamrånge Tingslags Härads-Rätt, genom beslut, den 31 Oktober 1835 kallat. och förelagt bemälte Brukspatrons samtelige Borgenärer, att före klockan Sju på aftonen å andra Rättegångsdagen af det Lagtima Ting, som näst natt och år från sistnämnde dag i Tingslaget infaller, skriftligen eller muntligen angifva sine fordringar uti aflidne Brukspatronen Åbergs Bo, vid talans förlust; som härigenom kungöres.

=Bro och Wätö Skeppslags Tings-Rätt, genom den 3 Nov. 1835 beviljad offentlig stämning, kallar, i årsproklama afseende, Borgenärerne i aflidne Bruks-Inspektoren Mårten Wallins Bo, att, sina fordringar i samma Bo hos Tings-Rätten, vid förlust af allt betalningsanspråk, uppgifva eller anmäla, sist innan timslaget sju på aftonen, å natt och år efter sedan stämningen beviljades, i Skeppslaget först infallande Lagtima Tings andra Rättegångsdag; hvilket härmed kungöres första gången.

= Norra och Södra Tjusts Häraders Rätt, kallar afl. Garfvaren Gustaf Brunbergs från Harg samtlige Borgenärer, att, på sätt Konkurs-Lagen föreskrifver, vid talans förlust, bevaka sine fordringar i Brunbergs Bo, å andra Rättegångsdagen af det Lagtima Ting, som med nämnde Härader, i Gamlebyköping infaller näst efter 6 månader från den 12 Okt. 1835.

= Sundals Härads-Rätt kallar härigenom aflidne Bryngel Arfvidssons Borgenärer att å andra Rättegångsdagen af nämnde Härads nästa Lagtima Vinter-Ting, sina fordringar före kl. 7 om aftonen bevaka och styrka, på sätt Konkurslagen föreskrifver, vid förlust af vidare talan. Wenersborg och Berg den 28 December 1835.

På Domare-Embetets vägnar,
G. A. Montén.

= Die resp auf der Insel Rügen und in Neu-Vorpommern gebohrenen Johann Ernst Friedrich Behm, imgleichen Joachim Ahrah. Siewert und Michael Christoph Siewert, welche resp. vor einigen zwanzig Jahren und vor einigen dreissig Jahren von Stralsund aus weg und zur See gegangen seyn sollen, oder deren Leibeserben, werden hierdurch vorgeladen, sich bis zum 4ten Juli k. J. hieselbst zu melden und zu legitimiren, widrigenfalls sie alsdenn für todt werden erklärt und ihr unter Curatel-Verwaltung hieselbst stehendes Vermögen ihren Geschwistern und Geschwisterkindern wird zugesprochen werden.

Bergen, den 2ten October 1835.

Königlich Preussisches Kreisgericht daselbst.
Sommer.

FÖRMYNDARE-FÖRORDNANDEN.

= Att Åkerbo Härads-Rätt genom beslut af den 9 Dec. 1835, efter derom gjord begäran af Bataljons-Adjutanten vid Westmanlands Regemente R. L. Hjertstedt, ställt honom under förmyndareinseende af hans Modersbroder Hr Löjtnanten B. G. v. Hauswolff, det varder härmedelst kungjordt första gången.

= Att Linköpings Rådhus-Rätt genom beslut denne dag, ställt förre Fabrikanten Nathanael Falkert under förmynderskap af Handlanden B. L. Schambertz; det varda Författningarna likmätigt härigenom kungjordt. Linköpings Rådhus den 7 December 1835.

= Att Wagnsbro Härads-Rätt, genom beslut den 26 nästlidne November ställt Bonden Lars Jansson i Hebo, på egen begäran, under dess Broders Kyrkovärden Jan Janssons i Norr Gerdsbo Förmyndare-inseende, sådant varder, jemlikt Kongl Förordningen den 11 Maj 1774, härigenom kungjordt.

= Genom beslut denne dag, är, uppå Gardisten vid Kongl. Lif-Gardet till Häst Carl Petter Holmbergs egen begäran, Hr Assessoren Johan Christian Möllersten förordnad att, såsom God Man, under Förmyndareansvar, bemälde Holmbergs angelägenheter vårda och ombesörja; hvilket, jemlikt Kongl. Förordningen den 11 Maj 1774, härmed kungöres. Stockholms Slads Justitiæ-Kollegium och Förmyndare-Kammare den 22 December 1835.

= Genom beslut denna dag, är extra Packhuskarlen Anders Lindström förklarad omyndig, samt Klensmedsmästaren Johan Löfvendahl förordnad till Lindströms förmyndare; hvilket, i enlighet med Kongl. förordningen den 11 Maj 1774, härmed kungöres. Stockholms Stads Justitiæ-Kollegium och Förmyndare Kammaren den 22 December 1835.

LAGFARTS ÄRENDER

= Transsumt af Lagfarts-Protokollet, hållet å Upsala Rådhus den 9 November 1835.

S. D. Hos Rådstugu-Rätten anhöll Skräddare-Mästaren Erik Eriksson om Lagfart å Gårdarne N:s 9 och 10, i Qvarteret Svan och Svartbäcks-Roten, på grund af ett så lydande Salubref — — — — — — — — —

Efter uppläsandet häraf, tillkännagafs det, uppstå fråga, att de handlingar, som bestyrkte aflidne Rådmannen J. E. Lindroths och hans efterlemnade Enkas åtkomst till ifrågavarande Gårdarne, icke kunnat tillrättaskaffas; Men Skräddaremästaren Eriksson hemställde, om icke enär uti Instrumenten öfver de, ej mindre efter Rådmannen Linroth, än hans Enka förrättade Bouppteckningar, ifrågavarande Egendomarne voro upptagne såsom dem tillhörige, samt de dessutom i en lång tidsföljd, af emellan 30 och 40 år, Egendomarne oklandrat besutit, sådant allt kunde vara nog till undanrödjande af hinder för den nu sökte Lagfarten. Rådstugu-Rätten pröfvade skäligt, att, med afseende på hvad sålunda förekommit, emot köpeskillingen, Sju Tusende Tio Riksdaler Banko, bevilja Skräddaremästaren Erik Eriksson å de på ofri eller Stadens grund belägna Gårdarne, N:s 9 och 10, i Qvarteret Svan och Svartbäcks-Roten, uppbud första gängen; dock bör, innan tredje uppbudet kan meddelas genom detta Protokolls införande trenne gånger i Sveriges Stats-Tidning kungöras, om den sökte Lagfarten; derefter den, som tilltror sig äga anledning att Lagfarten klandra, åligger, att, inom fyra månader ifrån det kungörandet sista gången skett, sin klandertalan hos Rådstugu-Rätten, genom Stämning anhängig göra, vid påföljd, att eljest tredje uppbudet hinderlöst varder beviljadt, År och dag, som ofvan.

På Rådstugu-Rättens vägnar,
W. L. Lundberg.

= Utdrag af Inteknings-Protokollet, fördt vid Rådhus-Rätten i Kongelf den 23 Nov. 1835.

§. 1. Sedan Handlanden Hr J. D. Palmgren, enligt Köpebref den 21 sistl. Oktober, hvarå första uppbudet följt den 16 i denna månad, utaf Koopverdie-Skepparen A. Strömbeck köpt fjorton stycken, utom bäcken på Stadens gamla gärde belägne åkrar, dem Strömbeck å offentlig Auktion den 14 November 1831 inropat från Handlanden Benkt Carlssons Konkursmassa, anhåller nu Palmgren om dödande af de inteckningar, som uti samma åkrar beviljade blifvit, före den tid Carlsson dess egendom till sine samtlige Borgenärers förnöjande afstått, och hvilka ännu icke af Rådhus-Rätten blifvit dödade, samt inlemnade i sådant ändamål, dels ene Sysslomannen Hr Rådmannen, Landsfiskalen Casimir Rooths qvitto den 28 November 1831 derom, att Strömbeck erlagt den vid Auktionen bestämda köpeskilling, och dels Gravationsbevis af den 14 i nyssnämnde månad och år, öfver all Handlanden Carlssons här i Staden ägande fastighet, som till dennes Borgenärers förnöjande blifvit öfverlåten; af hvilket senare inhämtas, att endast tvänne uti berörde fastighet fastställda inteckningar, nemligen den Öfverskulten J. A. Dahlberg under den 10 September 1827 erhållit, till säkerhet för 380 R:dr 36 sk., och den Enkefru Carlsson i Götheborg den 30 Januari 1830 blifvit beviljad för 261 R:dr, allt Riksgäldssedlar, uti tjugu stycken å Stadens gamla gärde belägna åkrar, sedan de öfrige, jemlikt samma bevis, deri befintlige inteckningar redan den 16 dennes blifvit af denne Rätt kraftlöse förklarade; och

Resolverades:

Att genom anslag å Rättens dörr och Kungörelse, hvilken genom Sökandens försorg bör trenne gånger i Allmänna Tidningarne införas, kalla och förelägga bemälte Inteckningshafvare, att inom en månad från den dag, kungörelsen i Tidningarne sista gången finnes införd, hos Rådhus-Rätten anmäla, huruvida mot deras inteckningars dödande kan vara något att påminna; viljande Rådhus-Rätten, ehvad inteckningshafvare då begagna rättigheten att varda hörde, eller icke, och jemväl utan hinder deraf, att Original-Inteckningshandlingarne icke uppvisas, på Sökandens ytterligare skeende anmälan, angående inteckningarnes dödande, sig utlåta. Som ofvan.

På Rådhus-Rättens vägnar,
Jon. Rohdin.

TESTAMENTS- OCH ARFS-ANGELÄGENHETER.

= Backstugusittaren Pehr Swensson på Kullen vid Ambjörntorp, uti Algutstorps socken och Kullings Härrd, afled den 1 Maj 1834, och dess hustru Anna Andersdotter den 25 sistl. dennes. Om hustruns son lefver, eller andra arfvingar skulle finnas, utom dem, som redan äro kände, så äga de att inom laga tid anmäla sig hos undertecknad, hvars adress är Alingsås, Alugstorp och Enet. Enet d. 29 Dec. 1835.

Hans Gunnarsson.

= Genom inbördes Testamente af den 14 Januari 1834 hafva f. d. Artilleristen Peter Gustaf Michaëlsson Sjöholm och hans hustru Helena Andström förklarat, att hvilkendera af dem, som den andra öfverlefde, skulle med full egande rätt behålla hela boet; och sedan mannen Sjöholm numera aflidit, har detta Testamente blifvit hos Stockholms stads Justitiæ-Collegium och Förmyndare-Kammare af hans Enka till lagligt bevakande anmäldt; hvilket till Artilleristen Sjöholms möjligen ägande okände arfvingars underrättelse härigenom kungöres. Stockholm den 1 Augusti 1835.

= Genom serskilta Testamenten, som vid Norrköpings Rådhus-Rätt blifvit bevakade, och på kommunikation enligt 18 Cap. Ärfda-Balken utställda, hafva dels Mamsellerne Jeana och Ulla Ahlm tillagt den af dem, som den andra öfverlefde med full ägande rätt den först aflidnes egendom, dels ock Mamsell Jeana Ahlm, hvilken öfverlefde systern, disponerat egendomen till förmån för brorsdottern Mamsell Fredrika Ahlm, hvarom okände arfspretendenter eller slägtingar härmed underrättas. Norrköping den 2 Januari 1836.

= Att aflidne f. d. Hushållerskan Anna Julin genom upprättadt och vid Nora Stads Rådhus-Rätt bevakadt Testamente, tillagt sonen Anders Eriksson all qvarlåtenskapen, varder hennes okände Arfvingar härigenom kungjordt. Nora den 19 Dec. 1835.

= Att afl. Pigan Catharina Charlotta Westling genom mundtligt Testamente, som inför Stockholms Stads Justitiæ-Collegium och Förmyndare-Kammare blifvit bevakadt, tillagt extra Vaktmästaren J. P. Carlson sin efterlemnade ringa qvarlåtenskap, varder, enligt Justitie-Collegii beslut, på detta sätt kungjordt Pigan Westlings okände arfvingar, på det de, i fall de dertill anse sig befogade, mä inom laga tid berörde Testamente klandra.

DIVERSE LEGALA NOTIFIKATIONER.

= Som det för afl. Sergeanten Gust. Tillbom, från Vaktmästarnes Allmänna Begrafnings-Kassa år 1826 utfärdade Protokolls-Utdrag för Arfvingarne förkommit, så anmodas den, som det möjligen kan innehafva, detsamma aflemna till bemälte Kassa-Inrättning inom detta års slut, i annat fall varder det till all kraft och verkan härigenom dödadt.

= Tillkännagifves aflidne Enkan R. Bonnes, född Boberg, okände Slägtingar, att dess obetydliga qvarlåtenskap är af dess närmaste Slägtingar sistledne Augusti afhämtade. Stockholm den 21 Dec. 1835.

Christ. Cath. Julin,
född Wirström.

= Undertecknade hafva denna dag ingått Bolag, till bedrifvande af Handelsrörelse här i Staden, under firma H. J. In de Bétou & Comp., som författningarne likmätigt tillkännagifves. Fahlun den 8 Dec. 1835.

H. J. In de Bétou
E. A. In de Bétou.

= Med detta års slut upphör jag att deltaga i Grosshandelsrörelsen under firma Schön & Comp; hvilket härmed enilgt författningarne tillkännagifves. Stockholm den 18 Dec. 1835.

Joh. Schön.

Sedan Grosshandlaren och Riddaren Hr Joh. Schön med detta årets utgång frånträdt dess andel i Grosshandels-Bolaget under firma af Schön & Comp., så gifves härmed tillkänna, att vi undertecknade fortsätta handeln under enahanda firma och åtaga oss att betala alla det gamla Bolagets skulder, äfvensom vi uppbära dess fordringar. Stockholm den 18 December 1835.

J. G. Schwan.
Joh. Schön, Junior.

= Att jag under denna dag antagit min Son Johan Carl Fredrik Bohnstedt till Bolagsman uti den hittils af mig allena idkade Handelsrörelse, och att denna sålunda af oss gemensamt under oförändrad firma af Carl Fredrik Bohnstedt Junior forsättes, får jag härmed, Författningarne likmätigt tillkännnagifva. Stockholm den 1 Januari 1836.

Carl Fr. Bohnstedt.

I följd af förestående undertecknar jag mig uti enskilte till det min käre Fader ingångne Bolag icke hörande angelägenheter, hädanefter J. C. Fred. Bohnstedt, i stället för den af mig hittils begagnade handteckning af C. Fred. Bohnstedt, hvilket likaledes enligt Författningarne tillkännagifves. Stockholm den 1 Januari 1836.

J. C. F. W. Bohnstedt.

= Inhyses Hindric Pehrsson Säfström i Flinten och Fölinge Församling, andra gången bortrymd från Hustru Brita Stina Jonsdotter och tvenne Barn; varder härmed efterlyst, att inom år och dag infinna sig, i annor händelse anser sig Hustrun skild vid sin Man. Fölinge den 14 Nov. 1835.

Carl A. Rothoff,
Kyrkoherde.

= Alla de som äro skyldige eller äga att fordra i afl. Fru Sigrid Christina Engströms, född Öster, Sterbhus, anmodas, att sådant, före nästkommande Januari månads slut anmäla hos undertecknad, hvars adress är Stockholm, Carlberg och Solnas Klockaregård.

Er. Ad. Lundberg.
Organist.

AUKTIONER.

= Till och med Torsdagen den 18 nästk, Februari, kl. före 12 på dagen emottagas i Banko-Fullmäktiges Expedition 3 tr. upp i Bankohuset, skrifteliga anbud med utsatt pris, till leverans af 112 alnar Kamullsfiltkläde, hvarå prof äro att på samma ställe beses; Leveransen får ske när som heldst, och bör vara fullgjord inom Juli månads utgång desta år.

— Genom förnyad Auktion, som anställes så väl inför Kgl. Maj:ts och Rikets Kammar-Kollegium som å Lands-Kontoret i Upsala, Fredagen den 15 Jan. nästk. år 1836, kl. 12 på dagen, utbjudes till arrende på 5 års tid, räknad från Midfastan nämde år till samma tid 1841, lotten N:o 7, om 6 5/16 tunnland, af Upsala Hofstalläng i Upsala Län; åliggande det den, som på någotdera stället stannar för högsta anbudet, hvars antaglighet på Kongl. Kollegii pröfning ankommer, att genast vid Auktionen aflemna en till vederhäftigheten af vederbörande Konungens Befallningshafvande eller Domare godkänd och, i afseende på Löftesmännens egenhändiga namnteckning, behörigen styrkt borgen för arrendeskyldigheternas fullgörande under arrendetiden, hvilken borgen skall vara ingången af tvenne män, de der borga en för begge och begge för en, såsom för egen skuld och jemväl innefatta Löftesmännens ansvarighet, i den händelse att Arrendatorn skulle under tiden med döden afgå. För Spekulanter är projekt till Arrende-Kontraktet, jemte flera till kännedom om denna ängslott nödiga handlingar, att tillgå i Kongl. Kollegii första Provins-Kontor och å Lands Kontoret i Upsala. Stockholm den 7 Okt. 1835.

= Genom offentlig Auktion, som anställes inför Kongl. Maj:t och Rikets Kammar-Kollegium och å Lands-Kansliet i Nyköping, Fredagen den 15 Maj nästkommande år 1836, utbjudes till arrende på 4 års tid, räknad från midfastan nämnde år, till samma tid 1841, indragne förste Trumpetarebostället Rällinge N:o 2, om ett mantal, i Lunda Socken, Jönåkers Härad och Södermanlands Län; och skall den, som på någotdera stället stannar för högsta anbudet, hvars antaglighet på Kongl. Kollegoii pröfning ankommer, genast vid Auktionen aflemna en till vederhäftigheten af vederbörande Konungens Befallningshafvande eller Domare godkänd och till egenhändiga namntekningen, behörigen styrkt borgen för arrendeskyldigheternes fullgörande under arrendetiden, hvilken borgen skall vara ingången af tvenne män, de der borga en för begge och begge för en, såsom för egen skuld, och innefatta ansvarighet, äfven i den händelse att arrendatorn skulle under tiden med döden afgå. För Spekulanter finnes projekt till Arrende-Kontraktet och öfrige upplysningar att tillgå i Kongl. Kollegii första Provins-Kontor och å Lands-Kontoret i Nyköping. Stockholm den 21 Dec. 1835.

= Genom Auktion som Lördagen den 6 nästinstundande Februari, kl. 12 på dagen, anställes inför Kongl. Styrelsen öfver Fängelser och Arbets-Inrättningar i Riket, kommer för härvarande Södra Korrektions-Inrättnings behof, att af den minstbjudande upphandlas 1000 alnar grått Vadmal samt 900 alnar Foderväf; börandes dessa väfnader omkostnadsfritt för Kongl. Maj:t och Kronan vid Inrättningen vara lefvererade inom nästkommande Februari månads utgång. För öfrigt meddelas till hugade Spekulanters kännedom, att förseglade anbud, hvilka böra skrifvas särskildt för hvarje väfnadsslag, kunna inlemnas till kl. 12, dagen näst före Auktionen, hvarefter de vid Auktionstillfället i Spekulanternes närvaro öppnas, för att med de mundtliga buden jemföras, att Kongl. Styrelsen förbehåller sig rättigheten att pröfva de skeende anbudens antaglighet, samt ändtligen att vid leveransernes fullgörande, kommer att tillämpas Kongl. Auktions- och Besigtnings-Reglementerne för Landt- och Sjöförsvaret af den 20 Dec. 1825; börande inroparen derjemte, för leveransens verkställande ställa till vederhäftigheten pröfvad och godkänd borgen. Närmare upplysningar kunna erhållas uti Kongl. Styrelsens Kammar-Kontor. Stockholm den 9 Jan. 1836.

= Enligt Hrr Kreditorers i Bagaren Bromans gäldbundan Bo vid sammanträdet den 21 sistl. fattade beslut, kommer Bromans i Vestra qvarteret, Nordan ån, ägande Gård N:o 4. den 28 nästk. Januari 1836, å Auktion till försäljning i uppslag att utbjudas, som Inteckningshafvare och Fordringsägare tillkännagifvit. Arboga den 28 December 1835.

Joh. Jonsson Nordström.

= 2 Öres 4 7/10 Penningland af hemmanet N:o 4 i Lenninge, Bollnäs Socken, Södra Helsingland och Gefleborgs Län, tillhörige f. d. Sergeanten C. Rudman och värderade till 346 R:dr 43 sk. Banko, försäljes genom öppen Auktion å Tingsstället Heden i berörde Socken, Onsdagen den 27 Januari 1836, kl. 12 på dagen.

BOUPPTECKNINGAR.

= I anseende till förestående Bouppteckning efter aflidne Prosten och Kyrkoherden Hr Lars Petter Spiering, anmodas de, som äro något skyldige eller hafva fordringar hos Sterbhuset, sådant Inom den 15 nästkommande Februari i Sterbhuset anmäla. Eds Prestgård den 11 Januari 1836.

= I anseende till förestående Bouppteckning efter afl. f. d. Fält-Kommissarien C. J. Westerlund, anmodas de, som äro något skyldige, eller hafva något att fordra, sådant inom den 20 dennes i Sterbhuset anmäla. Stockholm d. 4 Januari 1836.

BORGENÄRS-SAMMANTRÄDEN.

= Herrar Borgenärer uti Apothekaren K. F. Kjernanders gäldbundna Bo, behagade sammanträda på Källaren Gamla Malmen vid Myntgatan, Tisdagen den 19 dennes, kl. 4 e. m., för att lemna undertecknad instruktion, samt besluta om lösa egendomens försäljning; och erinras om Konkurs-Lagens föreskrift för frånvarande Borgenärer. Gäldenären bör äfven tillstädeskomma. Stockholm den 12 Januari 1836.

God Man.

= Hofmålaren Johan Schagerborgs Hrr Kreditorer, behagade sammanträda hos Gäldenären uti dess logis, Huset N:o 32 vid Mäster Samuels gränd, Fredagen den 22 innev. Jan. månad, kl. 5 e. m.; och erinras att de frånvarande fordringsägarne få åtnöjas med de beslut, som af de tillstädeskommande fattas.

God Man.

= Herrar Kreditorer i Kryddkramhandlanden G. Forssmans Konkurs behagade den 1 nästkommande Februari, kl. 10 f. m., sammanträda hos Sysslomannen, boende i Huset N:o 10 vid Nybrogatan.

= Borgenärerne uti Sockne-Garfvaren, F. B. Forsells Konkurs, kallas till sammanträde å Åby Gästgifvaregård i Ö. Wåhla Socken, Måndagen den 1 nästkommande Februari, kl. 10 f. m., för att lemna Gode Männen Instruktion, samt öfverlägga om Massans angelägenheter. Ö. Wåhla den 7 Januari 1836.

Gode Män.

= Kanslisten E. H. Aspelins Herrar Borgenärer behagade sammanträda kl. 4 e. m. nästa Onsdag den 20 dennes, i Röda Rummen å Börsen här i staden, för att erhålla del af Dubblett-akten, upplysning om Massans ställning och redogörelse för den af mig hittills i egenskap af God Man hafde förvaltning. Stockholm den 12 Jan. 1836.

J. M. Westring.

= Samtlige Borgenärer uti aflidne Slagtare-Enkan Anna Maria Kahns, född Westerberg, gäldbundna Bo, behagade sammanträda Onsdagen den 27 dennes, kl. 12 förmiddagen, uti det Rum, som å Börskällaren dertill anvises, för att besluta i afseende på gjorda köpe-anbud så väl på fasta som lösa Egendomen tillhörig bemälte Konkursmassa; och erinras om Konkurs-Lagens föreskrift i anseende till frånvarande Borgenärer. Stockholm den 12 Jan. 1836.

Syssloman.

= Hrr Fordringsägare uti den efter framl. Lagmannen N. C. Sunesson yppade Konkurs, behagade hos undestecknad sammanträda, kl. 10 f. m., Måndagen, den 25 Januari 1836, för att emottaga slutredovisning öfver Konkursmassans förvaltning. Upsala d. 30 Dec. 1835.

J. E. Boethius.
Syssloman.

I dag utgifves N:o 70 af Svensk Författnings-Samling, innehållande: 1:o Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse, af den 21 Nov., angående rättigheten för Landtmän att på allmänna försäljningsställen uti Städerna i mindre partier afyttra Mjöl, Gryn och Malt m. m. 2:o Kongl. Maj:ts och Rikets Stats-Kontors samt Kammar-Rätts Cirkulär, af den 23 Dec., till samtlige Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, angående sådane utbetalningar, hvilka i Landt-Ränteri-Räkenskaperna afföras, men likväl bero på framtida ersättning. 3:o Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-Kollegii Cirkulär af den 18 Dec. till Konungens samtlige Befallningshafvande, angående förhöjd pensionsrätt på Allmänna Indragningsstaten för Länsmän.

Stockholm, tryckt i Stats-Tidningens Boktryckeri.
(Baggensgatan, Huset N:o 25.)

  1. ↑ 1,0 1,1 Hvilket endast på detta sätt slägt och vänner tillkännagifves.
Hämtad från ”https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Post-_och_Inrikes_Tidningar_1836-01-14&oldid=72051”