Then Frantzöske-Kocken och Pasteybakaren/soppa för sjuka
Maneer til at tryckia Saftet och Watn uthur allehanda Kött/ som kan tiena til Soppor siukt för Folck.
Fåreköttz Safft/ och aff en Kalff eller Kapun.
När Köttet är halff steekt/ thet stickas medh en Knijff och Safftet tryckias eller pressas ther uthur/ men effter Lambekötz Safftet äre hitzigare än the andra/ skal man beblanda thet meoh litet Kalfwekötz Safft/ och tå thet ena är lagat i effter thet andra/ kan man låta then Siuka taga inn en skiedh ther uthaff effter hwar annan tijma.
Ett annat sätt aff samma slagz Safft.
För them som brinna mycket inwertes/ och hafwa myckm letzsko aff nöden/ skal man taga en Flaska/ som hafwer enwijdh Hals/ theruthi skal man stära sönder Köttet/ uthaff Kalff/ Fåår/ eller Fugle/ så smått/ at thet wäl kan stoppas in i Flaskan; När thet ähr instoppat/ skal Flaskan teppas myckit wäl til medh een hård giordt Deegh/ och bindas öfwer medh ett stycke Perma/ och sättias uthi en Kettel så diupt uthi Watn/ att thet står up til Halsen. Men Watnet måste man hälla warmt/ och låta thet wäl koka uthi tree Tijma rum. När thet är kokat/ skal Flaskan göras up igen/ och Safftet taghas ther uthur/ och gifwas the Siuka/ eller och them som wijdh sin goda Helso lijkwäl hafwa een Letztkedryck aff nöden/ och skal bemelte Safft tagas in uthi annat Safft aff stetkt Kiött/ eller och uthi een Soppa/ så mycket som ther til kan behöfwas och man finner starckleeken aff begge slagen wara stoor til. Och ähr häruthtinnan wetandes at Safftet uthaff steekt Kött/ är altijdh starckare och födesammere an thet som trycktes uthaff sudit Kött/ ändoch thet kan wara uthaff större quantitet.
Safft uthaff Höns.
När Hönset är reent giort/ skal thet fyllas medh Korn/ och kokas uthi een Potta medh ett halffstoop Watn/ til thes halffparten siuder in: När thet har kokat så lange at Kornet begynner spricke sönder/ skal man sijla altsammans igenom itt Kläde eller Hårduck/ och låta thet kalna/ Ty man tager thet in kalt/ och kan thet jemwäl och så klena för Spänebarn at intaga.